Tidningen omistlig för vår demokrati

När en lokaltidning försvinner är vi alla förlorare. Samhällets kostnader ökar. Det känns fattigare kulturellt och politiskt. Dessutom riskerar invånarna att bli sämre på att utnyttja sina demokratiska rättigheter. Nu måste politiken släppa handbromsen och se till att Sveriges medier får rimliga möjligheter att utföra sitt demokratiska uppdrag.

Den här veckan riktas ljuset mot två viktiga frågor som kommer att få direkt inverkan på den svenska demokratin för lång tid framåt. I dag tisdag presenterar den parlamentariska public service-kommissionen sitt betänkande om framtidens Sveriges Radio, Sveriges Television och UR. Och på fredag möts EU:s finansministrar inom Ekofinrådet, unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor. Rådet är ett viktigt forum och en möjlighet att konstruktivt diskutera hur EU ska öppna för en teknikneutral moms på nyheter.

Public service- och momsfrågorna hänger ihop. Det handlar om balans och om en mediepolitik som håller samman hela vägen. För vill vi även i fortsättningen ha en levande debatt, kraftfull publicistik och stark demokrati är det viktigt att jämvikten mellan public service och de privata medierna bibehålls samt att den höga momsen på digitala nyheter försvinner.

I Sverige och andra EU-länder har tidningar en lägre momssats än andra varor och tjänster. Men den lägre momssatsen på sex procent gäller endast för tryckta tidningar. Momsen på den digitala tidningen är 25 procent. Den här höga momsen försvårar för medierna att skapa en hållbar och attraktiv journalistik på läsarnas villkor. De omoderna skattereglerna håller tillbaka de allt fler som vill ta del av nyheterna digitalt.

När det handlar om relationen mellan public service och övriga medier måste det finnas en balans. Båda sorterna behövs. Utan tydliga ramar för hur public service kan agera på den moderna mediemarknaden följer en lång rad risker. Vi kan hamna i en situation där de offentligt finansierade bolagens uppdrag breddas, där de får konkurrera med text och sprida ett omfattande utbud på alla plattformar. Då är faran stor att lokala medier konkurreras ut.

Den lokala tidningen spelar en omistlig roll för den svenska demokratin. SOM-institutets forskning visar att tidningsläsare är bättre rustade att utöva sina demokratiska rättigheter än dem som inte läser. Tidningsläsningen har en självständig positiv effekt på möjligheterna att ta ställning i lokal- och regionalpolitiska frågor. En ny studie från analysföretaget RAM – Research and Analyis of Media visar på samma fenomen; att lokaltidningarna blir lästa av miljoner svenskar varje dag och att tidningarna fyller ett demokratiskt folkbildningsbehov. Studien visar också att tidningarnas huvudartiklar i stor och växande utsträckning fokuserar på de lokala frågorna, att läsarna känner att artiklarna är angelägna, meningsfulla och nyttiga. Och för fler än två av fem läsare leder läsningen vanligen vidare till diskussioner med vänner och bekanta.

Men vad händer om den lokala motorn för kunskap och opinion försvinner? I Sverige är det ovanligt att dagstidningar lägger ned. I USA är det desto vanligare. Och enligt de amerikanska studierna ”Financing dies in darkness? The impact of newspaper closures on public finance” (2018) och ”Democracy’s detectives: The economics of investigative journalism” (2016) innebär en nedlagd tidning att den lokala förvaltningens effektivitet går ned medan kostnaderna går upp. Granskande journalistik leder kort sagt till lägre kostnader för samhället.

För att undvika en negativ utveckling krävs att regering och riksdag ser till att balansera de krafter som finns mellan behovet av ett starkt och av det allmänna finansierat public service med en livskraftig privat medieverksamhet i hela landet. Det är en balansgång och rent av en symbios, där det finns åt båda håll en brytpunkt som måste undvikas.

För att nå denna balans är det viktigt:

• Att public service inte favoriserar IT-jättarnas sociala medier framför svenska medier.

• Att klargöra att kärnverksamheten är huvudverksamheten för public service och att den ska utgå ifrån de egna plattformarna. Men också att den kompletterande verksamheten ska fortsätta att vara verksamhet som syftar till att utveckla och stödja kärnverksamheten samt förbättra allmänhetens möjligheter att tillgodogöra sig den.

• Att utomstående intressenter som berörs av public services verksamhet får möjlighet att begära förhandsprövning av nya tjänster och att Myndigheten för press, radio och tv får en egen initiativrätt att göra en förhandsprövning och att fatta egna, interimistiska, beslut i avvaktan på regeringens avgörande.

• Att regeringen verkar för en teknikneutral moms på nyheter och snarast inleder en parallell process på nationell nivå, inte minst så att en omläggning av digitalmomsen kan ske så snart en direktivförändring börjat gälla.

Nu är det angeläget att regering och riksdag arbetar konstruktivt för att bibehålla och bitvis återställa balansen i medielandskapet. Annars riskerar vi att nyhetsbevakningen försvagas, tidningar försvinner och vår demokrati tunnas ut.

 

Jeanette Gustafsdotter, vd TU – Medier i Sverige

 

Resultat från RAM:s studie

63 procent av lokaltidningen blir läst
58 procent av huvudartiklarna blir lästa och ihågkomna
45 procent av övriga vanliga artiklar blir lästa och ihågkomna
28 minuter är den genomsnittliga lästiden
Stor och växande andel av huvudartiklarna berör lokala nyheter
Huvudartiklarna upplevs som nyttiga, lättbegripliga, meningsfulla och angelägna
Huvudartiklarna skapar diskussion och opinion
Lokaltidningen fyller ett folkbildningsbehov

Resultaten grundar sig på de fler än 10 800 artiklar som finns i RAM:s databas. 3 000 av dessa utgörs av mätningar av huvudartiklar, varav 750 artiklar från 2018.