Dags för SVT att agera konkurrensneutralt

Exemplen på hur SVT brister i konkurrensneutralitet blir allt fler. Nu måste det till en rejäl debatt om vad public servicebolaget får och inte får göra, menar TU:s vd Jeanette Gustafsdotter.

Varje år sätter regeringen villkor för hur SVT ska få använda sitt anslag, licenspengarna. I år kallas det helt naturligt för ”Anslagsvillkor för 2017 avseende Sveriges Television AB”. Bland villkoren slår regeringen fast att medlen ”ska användas för företagets kärnverksamhet, det vill säga, att producera och sända tv-program till allmänheten”. Och gör man något utanför kärnverksamheten ska den ”bedrivas på ett konkurrensneutralt sätt i förhållande till andra företag som tillhandahåller motsvarande tjänster”. Men hur ser det då ut i praktiken? Ja, här svajar det rejält.

I helgen publicerade SVT en specialartikel, en riktig långläsning, om Nordkoreas diktator Kim Jong-un. Specialaren är på mer än 9 300 tecken exklusive blanksteg. Är det ingen tv? Inte mycket. Det är fyra videoklipp om totalt 91 sekunder. Artikeln har kritiserats starkt för att vara en direkt konkurrens till dagspressen. Och jag kan inte annat än instämma. Hur man än vrider och vänder på det kan inte den här typen av långläsning ses som en del av kärnverksamheten. Och den konkurrerar definitivt med ”andra företag som tillhandahåller motsvarande tjänster”.

Bristen på konkurrensneutralitet kom åter i dagen när komikerna och författaren Hans Alfredson gick bort. Då lade SVT snabbt och fullt korrekt ut en stor mängd tv-program på SVT play och Öppet arkiv där Hans Alfredson medverkade. Klassiker som Här är ditt liv, Gula hund och Mosebacke monarki. Program och innehåll som till exempel Aftonbladet frågade om de fick tillgång till. SVT vägrade. Däremot lade bolaget ut materialet på Facebook. Man gav alltså materialet gratis till en amerikansk mediejätte, men sade nej till en svensk aktör. Är det konkurrensneutralt som villkoren stadgar?

Vad vore lokaljournalistiken utan starka kommersiella tidningar? Den frågan ställde sig Anna Gullberg, chefredaktör Gefle Dagblad, i samband med tidningens rapportering om misstänkt u-båt i Gävle hamn i somras. SVT Gävleborg skrev av nyheten mer eller mindre i sin helhet. Gefle Dagblads nyhet är en plusartikel och är endast tillgänglig för betalande användare. Är det konkurrensneutralt att rewrita en plusnyhet och göra den tillgänglig för alla? Eller påverkar den GD:s möjligheter att ta betalt för sin rapportering?

Marcus Melinder, chefredaktör på Norran, berörde samma fråga när han visade hur SVT ryckte bort behovet av att läsa deras granskande artikel. I sin blogg skrev han följande:

”Den 31 juli publicerade Norran en artikel om att det är stor brist på familjehem i kommunerna och exemplifierade detta med Malå kommun, som ligger inom Norrans spridningsområde. Denna artikel lades ut på norran.se för våra betalande kunder, en så kallad PLUS-artikel. Samma dag gör SVT Nyheter Västerbotten en rewrite av Norrans artikel och tar ordagrant tre citat från tidningens artikel. Förvisso creddar man erforderligt och länkar till Norrans artikel, men behovet av att läsa artikeln på norran.se är i det läget helt obefintligt. SVT har berättat exakt samma nyhet, men gratis. SVT lägger även ut en länk på sin Facebook-sida för att på så sätt driva trafik till sin rewritade artikel. Det SVT däremot inte gör är ett rörligt inslag av den här nyheten. Man gör alltså bara en nyhetstext på sin sajt. Detta trots att det i SVT:s sändningstillstånd framgår att kärnverksamheten är att ’producera och sända radio- och tv-program till allmänheten’.”

I mitt tycke är det inte konkurrensneutralt. I dag befinner vi oss på samma digitala plattformar men med helt olika förutsättning gällande intäkter. Var gränserna går är en debatt branschen måste borra djupare i.

 

UPPDATERAD: Läs SVT:s divisionschef, Anne Lagercrantz, replik här.