Annons: Mediedagen 2019

Vi skyddar källor även vid mord

När en redaktion vägrar att lämna ut material till polisen handlar det inte om att de vill skydda förövarna eller sabotera för polisen. Utan om att de följer lagen.

Aftonbladet har med hänvisning till källskyddet vägrat lämna ut bilder på två misstänkta rånare till polisen. (Läs mer här) Redaktionen har inte vägrat för att skydda rånare. Inte för att trilskas. De har gjort det för att värna källskyddet och grundlagen. Men Solna tingsrätt har nu gett polis och åklagare rätt att genomföra en husrannsakan hos Aftonbladet. Det trots att det kom en dom i Hovrätten för övre Norrland den 26 mars i år som klart och tydligt pekar i motsatt riktning.

I fallet med Aftonbladet vill polisen ”beslagta den IT-enhet/IT-enheter som innehåller de omaskerade bilderna” eftersom det handlar om ”ett mycket allvarligt brott”.

I fallet med Folkbladet i Umeå beslagtog polisen – efter en dom i tingsrätten – en mördad lokaljournalists dator och mobiltelefon med tillhörande SIM-kort. (Läs mer här) Folkbladets ansvariga utgivare Anna Lith försökte tillmötesgå polisen genom att erbjuda dem att hon skulle gå igenom materialet först. Och det för att säkra att ingen handling som innehöll källskydd skulle lämnas ut. Efter det skulle polisen kunna få ta del av övrigt material. För att fallet rörde en älskad kollega, för att tidningen försökte tillmötesgå polisens önskemål att säkra bevis och för att säkra källornas skydd. Men också för att försöka lösa intressekonflikten mellan juridik och journalistik, beivra brott och samtidigt värna källskyddet i Tryckfrihetsförordningen.

Vi förstår anhörigas och allmänhetens självklara önskan om att brott ska klaras upp och förövare dömas, men vi försvarar också deras rätt att vara anonyma när de önskar. 

Jan Helin, publisher på Aftonbladet, har också kommenterat domen från Solna tingsrätt med att de utreder om det går att möta polisens önskemål om att se bilderna samtidigt som redaktionen skyddar källan. Även det här fallet visar att branschen klart och tydligt jobbar för hitta en lösning för alla parter. Det finns ingen önskan om att skydda rånare.

Det är inte mediernas agerande som oroar. Det är polisens och tingsrättens. Ännu en gång har det fattats ett domslut som riskerar att utlämna den som utnyttjat sin grundlagsskyddade meddelarfrihet.

I Aftonbladet-fallet ska åklagare som sagt få ”beslagta den IT-enhet/IT-enheter som innehåller de omaskerade bilderna” eftersom det handlar om ”ett mycket allvarligt brott”. Tingsrätten fortsätter: ”Någon avsevärd risk för att åtgärden ska medföra att ett vidlyftigt sekretesskyddat material måste tas i beslag eller för att källan röjs kan inte anses föreligga.” Men vad menas med begreppet IT-enhet/IT-enheter? Solna tingsrätt borde förstå att en så pass oklar begränsning inte är förenlig med att säkra källskyddet.

Ur domen från Hovrätten för Övre Norrland kan man läsa att de ”ändamålsskäl som ligger bakom regeln om beslagsförbud bör få genomslag vid bedömningen om det är proportionerligt att ta en elektronisk databärare i beslag. Vid proportionalitetsbedömningen måste risken för att en anonym uppgiftslämnares identitet röjs anses vara ett intresse som väger mycket tungt.” Tidningen Folkbladet fick rätt och dator, mobiltelefon och SIM-kort återlämnades till redaktionen. Men då kan skadan redan vara skedd.

Även när det gäller mördade kollegor, då det skulle vara frestande att lämna över allt material till polisen, skyddar mediebranschen sina källor. Precis som i fallet med Folkbladet. Och som Sveriges Radio när de tydligt protesterade då Internationella åklagarkammaren ville granska den mördade reportern Nils Horners dator. Vi försvarar grundlagen och våra källor.