Det behövs en diskussion om påverkansförsökens effekter

Att den politiska debatten är polariserad kan vi inte skylla på ryssen, det klarar politiker och journalister av helt själva. Men när vi vet att utländska operationer på sociala medier pågår borde vi prata mer om hur vi kan motverka dess effekter i just vårt val.

”Att tro att det påverkat valet på något sätt är en rätt galen idé.” Så sade Facebooks grundare Mark Zuckerberg i november 2016 apropå påståendena att nyhetsförmedlingen och den politiska debatten på Facebook kunde ha haft inverkan på det amerikanska presidentvalet.

I går skrev Samidh Chakrabarti, Facebooks chef över politikprodukter, att han inte visste om Facebook var bra eller dåligt för demokratin. ”Jag önskar att jag kunde garantera att det goda överväger det onda, men det kan jag inte.” Det har hänt en hel del på bara ett drygt år.

I höstas vittnade alla sociala medier-jättarna i den amerikanska kongressen för att försöka reda ut hur den ryska påverkan på det amerikanska valet egentligen sett ut. Ingen vet egentligen hela omfattningen än, men Facebook har förklarat att 140 miljoner användare har sett politiskt material producerat av användare som kan knytas till den ryska propagandaorganisationen Internet Research Agency (IRA).

Det här handlar både om länkar till fejknyheter och om att sprida mem som är till för att egga upp folks politiska känslor men också om fysiska events som via Facebook organiserats av ryssarna. Vid ett tillfälle organiserade till exempel ryska konton två samtidiga event utanför ett islamiskt center i Houston, Texas. Det ena handlade om att stoppa islamiseringen av USA, det andra, från den påhittade gruppen United Muslims of America, om att sprida kunskap om Islam. Vid den utannonserade tidpunkten kom så både pro- och antiaktivister dit till samma ställe, och det blev förstås konfrontation.

Det här passar perfekt in i det som tycks ha varit den primära ryska drivkraften, att öka polariseringen och vreden i det amerikanska samhället.

Twitter har å sin sida stängt av 50 000 konton, som antingen kan kopplas direkt till trollfabriken IRA eller som är ryska botar, som automatgenererat innehåll. De har också i dagarna skickat mejl till 677 775 enskilda Twitter-användare som under valrörelsen 2016 antingen följt dessa konton eller gillat eller retweetat tweets från dem. Det här gör Twitter för att uppmärksamma användarna på att de utsatts för ryska påverkansförsök.

Det här har fått rätt liten uppmärksamhet i Sverige, vilket är konstigt inte minst som att vi nu själva går in i ett valår. Hur ska vi göra för att upptäcka sådan här eventuell påverkan om eller när den finns hos oss? Sverige är inom det Ryssland betraktar som sin intressesfär, så vi får utgå från att det redan händer och kommer att fortsätta här också. Vi har redan sett hur nyheter planterade från ryska intressen tagit sig in i traditionella medier, men det kan vi åtminstone se och uppmärksamma. Medieredaktioner har också en högre chans att upptäcka sådant än vanliga väljare som får in material i sina flöden i sociala medier.

Att den politiska debatten är polariserad och uppeldad är inget vi kan skylla på ryssen, det klarar politiker, journalister och politiskt aktiva av helt själva. Men när vi nu vet åtminstone lite om utländska operationer på sociala medier borde vi åtminstone prata lite mer om hur vi kan motverka dess effekter i just vårt val.