Annons: Mediedagen 2019

”Mediestödsnämnden kan inte styrka fel”

Replik

Charlotte Ingvar Nilsson svarar inte på mina frågor. För att mediestödsnämnden ska återfå sin trovärdighet behöver den återigen bli öppen, transparent och kommunicerande, skriver Lennart Fernström, ägare av Mediehuset Grönt, i ett svar.

Det här är ett svar på Charlotte Ingvar Nilssons replik på Lennart Fernströms text om mediestödet. 

Charlotte Ingvar Nilsson fullföljer i sitt svar till mig mediestödsnämndens tradition att påstå att saker är fel utan att på något sätt styrka varför. Det är ganska typiskt för en myndighet där besluten inte kan överklagas. De säger hur det är utan att förklara varför, för deras beslut är allsmäktiga. Ingen kan sätta sig emot dem och då behöver påståendena inte vara underbyggda. Nilsson har därmed med sitt svar visat just på det problem som jag lyfte med mediestödsnämnden.

Det mesta jag skriver svarar Nilsson inte alls på. Hon svarar till exempel inte på varför kap 1 §6 i presstödsförordningen inte gäller när nämnden mäter redaktionellt material. Varför nämnden inte mäter på helår, i spaltmeter och tar med allt förutom annonser såsom förordningen säger. Hur en egen praxis kan slå ut presstödsförordningen.

Och framför allt så svarar hon inte på min kritik mot att kansliet tillåts förhala ett ärende hur länge som helst. Att myndigheten trots förvaltningslagens tydliga skrivning på området inte har någon praxis för hur lång tid kansliet får låta det gå innan nämnden får hantera en ansökan.

Det enda hon säger är att vi fått komma på ett möte (det fick vi tjata oss till i ett par månader) och komma med synpunkter på en utredning. Men min kritik var att kansliet inte skickar ut de synpunkterna till nämnden, vilket är de som tar besluten, utan bara sin egen vinklade tolkning av våra synpunkter. Det är inte på något sätt rättssäkert. Kritiken handlade också om att berörda aldrig får chans att bemöta felaktigheter i det slutgiltiga beslutsunderlaget eller ens ta del av beslutsförslaget. Det kan i detta sammanhang även påpekas att när vi väl fick ta del av den första utredningen (det enda vi fått se), och ens fick veta att en utredning pågick, hade det redan gått fem månader och presstödet för Syre och Fria var redan stoppat.

Jag tar upp åtta områden där mediestödsnämndens agerande brister. Nilsson väljer att svara på ett av dem, men framställer det då som att jag skrivit något annat än det jag skrev. Ändå påstår hon, utan att underbygga det, att min text “är full med felaktiga påståenden”. Det är talande. Ska mediestödsnämnden återfå sin trovärdighet behöver den återigen bli en öppen, transparent och kommunicerande myndighet. För det krävs troligen en ny ledning, men framför allt att dess beslut går att överklaga.

Lennart Fernström