Annons: PP Pension
Leif Holmkvist. Foto: Andreas Elgstrand

Den största skadan på mediestrukturen är redan gjord

Analys

Public service-bolagen får göra ungefär som de vill och alltid gjort. Det är synd att politikerna inte vågar ta ett stramare tag i tömmarna, skriver Medievärldens Leif Holmkvist i en kommentar till det nya sändningstillståndet.

Tidningsföretagen sliter med att konvertera sina gamla pappersläsare till unga digitala kunder. Det går trögt. De kunder deras annonsörer och de själva vill nå, alltså folk under 50, köper hellre både Netflix och Viaplay till samma pris som en digital prenumeration på tidningen. Resten kan man ju skumma gratis på Omni, Youtube, Facebook eller SVT Play.

Men oj, vad skrev jag?

SVT Play kostar ju 1 300 kronor. Sedan public service vid årsskiftet blev en – över skattsedeln betald obligatorisk del – av statens infrastruktur har vi inget val. Ingen kan undgå eller priskonkurrera med SVT. Men SVT kan konkurrera om tittartid och innehåll med garanterat ökad budget. Den största skadan på mediestrukturen och de kommersiella medierna är redan gjord.

SVT och i viss mån SR har däremot varit mästerliga på att konvertera. Utan att det ingått i kärnuppdraget eller ens är reglerat. MMS-siffrorna i april visar att SVT hade över 1,5 miljoner tittartimmar per dag online. Det är tre gånger så mycket som TV4, Nent, Discovery och Aftonbladet hade tillsammans. Det är lätt att konvertera om man inte behöver ta betalt.

Den ökande mängden webbexklusiva program behöver varken vara opartiska eller sakliga. Ingen kan pröva dem eller för den delen SR-poddar som inte sänds i ordinarie tablå. Den delen av public service utreds nu, men kan grundlagsregleras först efter valet 2022.

Däremot ska SVT Play från årsskiftet ingå i kärnverksamheten och skyddas från den aldrig använda men omstridda förhandsprövningen, som enbart ska gälla kompletterande verksamhet. I gengäld ska ”andra aktörer” kunna anmäla tjänster för prövning. Men som kulturminister Amanda Lind lite spefullt sade: ”Det betyder inte att alla anmälningar kommer att tas upp av Myndigheten för press, radio och tv”. Och tas de upp är det regeringen som dömer av. Det senare gillar inte SVT-chefen Hanna Stjärne, det blir alltför mycket statstelevision. Därför lovade Amanda Lind i dag att utreda frågan under mandatperioden.

Dagens proposition är en senkommen reaktion på medieutvecklingen de senaste tio åren och på de flesta punkter vag:
# Den parlamentariska kommittén föreslog att public service-bolagen skulle hålla sig på sina egna plattformar, nu låter regeringen dem själva avgöra hur de ska forma sin distribution online.
# Rerajtandet av kommersiella konkurrenter ska stävjas genom ”fokus på ljud och rörlig bild”, men kulturministern meddelade genast att det inte råder något förbud mot att använda text.
# SVT och SR ska utöka den journalistiska lokalbevakningen, men får bara 166 miljoner av budgetens 8,5 miljarder kronor, drygt en halv miljon per kommun, till uppdraget.
# Samverkan med den kommersiella mediemarknaden ska uppmuntras, men hur det ska gå till får public servicebolagen själva avgöra.

Det är knappast en proposition som bromsar fallande förtroendesiffror i SOM-mätningarna eller minskar polariseringen i synen på public service. Public service-bolagen får göra ungefär som de vill och alltid gjort. Det är synd att politikerna inte vågar ta ett stramare tag i tömmarna. Det är ju ändå deras bolag. Och de är ju oftast så bra. Programmen alltså.

 

Leif Holmkvist