Annons: Fojo
Foto: Pexels.com

Gratistidningarna: Gör om de nya återvinningsreglerna

Diskussion

Regeringens förslag på nya regler för pappersinsamling riskerar skapa hela regioner utan mediebevakning. Förslaget bör dras tillbaka, skriver Gratistidningarnas Branschorganisation, GTF.

De vita fläckarna som Kulturminister Amanda Lind och ministrar före henne oroat sig för, och som man nu skapat ett stöd för att försöka stimulera journalistik på, riskerar att växa till hela vita regioner när regeringens högerhand inte vet vad den vänstra håller på med.

Förordningen (2018:1463) om producentansvar för returpapper med krav på hushållsnära insamling kommer enligt experter att öka andelen insamlat returpapper med 2 procent från 90 procent till 92 procent. Beslutet om förordningen som genomdrivits utan konsekvensanalys medför stora risker för lokal journalistik.
Sverige är ett av de länder som samlar in och återvinner mest papper i världen. Hela 90 procent återvinns och tidningspapper lever sju liv innan det är utslitet och inte gott nog för att trycka tidningar på längre. Ur ett återvinningsperspektiv är det världsklass. Vi samlar idag in via hushållsnära insamling, via återvinningsstationer vid matbutiker och andra centrala platser i samhället, samt via återvinningscentraler i kommuner runt om i landet.

Systemet fungerar och resulterar i att vi samlar in 90 procent av allt papper som släpps ut på marknaden, resterande papper eldar vi upp eller packar blommor med eller dylikt. Med förslaget om krav på hushållsnära insamling kan man potentiellt öka den andelen till 92 procent.

En regering har ansvar att stifta lagar och regler som för samhället framåt och tar ansvar för vår samtid. När man fattar dessa beslut har man ansvar att se hur en förändring påverkar helheten och vilka konsekvenser förändringar får på andra funktioner i samhället. Detta har man i detta fall uppenbart inte gjort eller helt enkelt missat. Pappersproducenterna talar om att kostnaden för de möjliga extra 2 procenten insamlat papper kommer att uppgå till 3,4 miljarder årligen och menar att det inte är en rimlig kostnad för den lilla effekten om 2 procent mer insamlat papper.

Det skulle resultera i en kostnad 188.000 kronor per extra ton insamlat papper, papper som idag kostar tidningsutgivaren ca 5.000 kronor per ton. Siffror och kronor i all ära men Gratistidningarna Branschorganisation menar att kostnaden är mycket värre än så. Kostnaden är att lokala tidningar som är de sista journalistiska utposterna på många lokala orter kommer att tvingas lägga ner sin verksamhet: Vilket innebär att den lokala journalistiska bevakningen av många mindre samhällen helt riskerar att upphöra och de vita fläckarna växer sig större till vita regioner.

Det finns EU krav på producentansvar för elektronik och förpackningar, batterier med mera. Det finns inget krav på tidningspappersåtervinning. Det är Sverige ensamma om att ha och det har också lett till en fantastisk återvinning om 90 procent. Bra gjort Sverige, bra att vi är ansvarstagande.

Vi föreslår att kravet på hushållsnära tidningspappersinsamling dras tillbaka. Det skulle vara en stor insats för den lokala journalistiken och den lokala demokratin. Gratistidningarna skulle då kunna sätta färg på de ”vita fläckar” som oroar företrädare för lokaljournalistiken idag. Januariöverenskommelsen omfattar en utredning av effektivisering av hushållsnära insamling av papper, ta in denna fråga där och se till att en remissrunda omfattar demokratiministern och kulturministerns samhällsfunktioner där lokala tidningar är en viktig aktör.

Styrelsen för Gratistidningarnas Branschorganisation GTF