Straffrihet för brott mot journalister är ett gift för samhället

Daphne Caruana Galizia. Jan Kuciak och hans flickvän Martina Kusnirova. Viktoria Marinova. Och nu senast Jamal Khashoggi. Hittills i år har fyra journalister mördats i Europa och många, många fler har utsatts för hat, hot och andra typer av brott, skriver Svenska Unescorådets generalsekreterare Mats Djurberg.

Den 2 november uppmärksammas Internationella dagen mot straffrihet för brott mot journalister. Den instiftades 2014 för att uppmärksamma att journalister dödas, hotas och trakasseras och inte minst att förövare av dessa brott nästan aldrig grips och straffas.

Enligt FN-organet Unesco mördades 1010 journalister under perioden 2006–2017. Det innebär att en journalist mördas var fjärde dag. Och färre än ett av tio journalistmord leder till fällande dom. Av de fall som rapporterats till Unesco har knappt hälften informerat om vilka juridiska åtgärder som vidtagits för att utreda morden. För den andra hälften har inga rättsliga följder rapporterats överhuvudtaget.

Det sluttande planet fortsätter, tyvärr. Under 2018 har Unescos generaldirektör Audrey Azoulay hittills fördömt morden på 86 journalister runt om i världen. Många har mördats i konfliktområden, men fler än 90 % av journalisterna har varit lokala reportrar som rapporterat om organiserad brottlighet och korruption. Mörkertalet är dessutom stort.

Till denna tragiska statistik ska läggas den stora mängd journalister som dagligen möter hot, trakasserier, tortyr, kidnappningar och även godtyckligt frihetsberövande – inte sällan sanktionerade av staten. Att stats- och regeringschefer utnämner journalister och media till folkets fiende är särskilt allvarligt.

Straffrihet för brott mot journalister är ett gift för samhället och sänder signaler till extremister och kriminella att de kan fortsätta utan konsekvenser. Stora brister och ofta ren okunskap i många länders rättssystem bidrar till att alltför få förövare lagförs. Därför har Unesco riktande utbildningssatsningar för domare och andra nyckelpersoner inom rättssystemet för att öka kunskapen om frågan.

Straffriheten för mord och andra brott mot journalister kan bli en ödesfråga för demokratin om den inte tas på större allvar. Unesco har vid upprepade tillfällen varnat för att straffriheten skadar hela samhällen eftersom det blir lättare att dölja korruption, kriminalitet och brott mot mänskliga rättigheter. Det ligger i allas gemensamma intresse att vända trenden. För att göra det måste alla göra mer: stater, medieägare, medieföreträdare samt internationella organisationer.

Ett sätt som du som journalist kan bidra är att delta i Unescos kampanj #TruthNeverDies som bygger på att journalister mördas för att de ska tystas. Genom att återpublicera deras artiklar kan vi alla se till att deras röster fortsätter att höras. Därför uppmanar Unesco journalister, mediehus och redaktioner världen över att uppmärksamma den 2 november och bidra till att sprida orden för de som inte längre skriver.

Mats Djurberg

Generalsekreterare Svenska Unescorådet