Replik: Presstödstidningarna finns inte för ägarnas skull

De tidningar som får presstödet finns naturligtvis inte kvar för att koncernerna som är deras ägare ska erhålla stödpengar, skriver Robert Sundberg i ett svar till styrelsen för Gratistidningarnas förening.

Presstödstidningarna finns kvar för att de ger en stimulerande journalistisk konkurrens och mångfald i utbudet. Och även en åsiktsmässig konkurrens och mångfald att ta del av för den regionala publiken. Ekonomiskt går de ofta precis ihop och inte med vinst annat än i enstaka fall.

Dessa tidningar är ofta hundra år gamla, likt många tidningar, verkar i en seriös och ambitiös journalistisk tradition i sina regioner och är välkända varumärken, som ägarna går in för att vårda.
Men när deras (våra) konkurrenter får mer gemensamt material, exempelvis på ledar- och kulturplats, är det rimligt att kraven sänks för tidningar med presstöd. Ett konkret exempel kan ges här.

Om de borgerliga tidningarna i koncernen (Mittmedia) inte skriver var sin ledare (längre) om konferensen Folk och försvar i Sälen, utan har samma ledare i tio tidningar, drygt 20 (editions-)titlar, är det inte rimligt att tre S-tidningar (de i Falun, Gäve och Östersund) med presstöd i samma koncern måste skriva var sin ledare om samma försvarskonferens, för att bidra till uppfylla presstödets krav. Det borde räcka med en ledare som kan gå i de tre presstödstidningarna (S), likt ledaren i ämnet i konkurrenterna.

Ni skriver om att tillgängliggöra journalistik för medborgarna. Det är det som tidningar med presstöd gör, i detta fall de cirka tio socialdemokratiska som har stödet. De når för övrigt dubbelt så många som ni påstår. De når drygt 400 000 läsare, får jag det till enligt Orvesto konsument räckvidd 2018:1 (första fyra månaderna i år).

Sju av de tidningarna som är med där har en nettoräckvidd (print, e-tidning och digitalt) på 340 000 personer. De sju S-tidningarna med presstöd är (nettoräckvidd personer i tusental): Arbetarbladet i Gästrikland/Norduppland 53, Dala-Demokraten 47, Folkbladet Västerbotten 22, Länstidningen i Jämtland 38, NSD i Norrbotten 97, Sydöstran i Blekinge 34 och Värmlands Folkblad 49.

Tre S-(ledarsides-)tidningar med presstöd är inte med här. De är Folkbladet i Östergötland, Östra Småland och Gotlands Tidningar (GT). Kanske har Folkbladet i Östergötland i alla fall 12, Östra Småland 34 och GT minst 24. Summa för de tre: 70.

Totalt cirka 410 000 personer får dessa tio S-tidningar med presstöd alltså. Det är dubbelt så många som ni får det till. Om det är sex procent av de läskunniga, inte tre, och uppåt åtta procent av de röstberättigade kan det sägas vara nästan en fjärdedel av de som röstade socialdemokratiskt. Studier visar nämligen att S-tidningar främst läses av socialdemokrater.
Så då har de fyllt en viktig uppgift genom att ge valfriheten att ta del av en annan morgontidning än den i regionen dominerande borgerliga.
Att ha åsikter är i och för sig inget krav för att en tidning ska få presstöd. Men de socialdemokratiska tidningar som har presstöd har ofta åsikter som i dagspressen bara går att hitta i dem.

Robert Sundberg
Ledarskribent Dala-Demokraten
Filosofie magister i stats- och medievetenskap

Tidigare inlägg i debatten

Robert Sundberg: Replik: Rika ägare lägger också ned tidningar

Charlotte Ingvar-Nilsson, GD för MPRT: Presstödsnämnden kan inte strunta i regelverket (2018-09-25)

Daniel Iskander: Presstödet snedvrider konkurrensen (2018-09-21)

Gratistidningarnas Förenings styrelse: Helt fel väg att sänka presstödets krav på eget innehåll (2018-09-21)

Robert Sundberg: Presstödets krav på eget innehåll måste sänkas (2018-09-19)