DN:s checklista för anonyma källor

Dagens Nyheter har tagit fram en checklista för anonyma källor som började användas för två veckor sedan. Så här ser den ut:

Checklista för hur Dagens Nyheter ska förhålla sig till anonyma källor

DN ska alltid sträva efter att ha öppna källor. Att källor träder fram och att transparens råder kring källmaterial stärker trovärdigheten vid en publicering.
Det är dock en viktig journalistisk arbetsmetod att kunna använda källor som av olika anledningar inte kan eller vill framträda offentligt. Anonyma källor ska dock vara ett undantag och inte användas slentrianmässigt. Nedan följer den checklista som ligger till grund för hur vi ska tänkta kring anonyma källor i Dagens Nyheter.

  • Anonyma källor kan användas om informationen som ges är av stor samhällsvikt och den inte går att få fram på annat sätt än genom att garantera anonymitet.
  • Gå noga igenom hur nära källan varit det som saken handlar om. Är hen en förstahandskälla som själv sett eller upplevt händelsen eller källmaterialet? Ju närmare källan varit, desto högre är trovärdigheten. Samma sak gäller ju närmare nutid källan sett eller upplevt saken.
  • Om en publicering bygger på anonyma källor, sträva alltid efter flera sådana. Den gamla devisen ”två av varandra oberoende källor” är bra, men hellre ännu fler, och gärna öppna källor som kan verifiera informationen. Kontrollera också om källorna något sätt kan vara kopplade till varandra.
  • Sträva alltid efter att personligen träffa källor som är anonyma. Ett personligt möte är alltid bättre för att bedöma källans trovärdighet.
  • Vid en publicering: beskriv så detaljerat det går om källans relation till saken det handlar om, utan att källskyddet riskeras. Hur nära var källan händelsen eller det som beskrivs, fanns andra på plats som kan bekräfta, finns ”stödbevisning” kring det källan sett eller upplevt?
  • Undvik att klumpa ihop olika källor. Redovisa så tydligt det går, utan att riskera källskyddet, vad respektive källa vet, sett eller hört. Ge läsarna möjlighet att själva värdera källornas trovärdighet – så långt det är möjligt.
  • Överväg om källan skulle kunna ha ett motiv att vilseleda oss eller att skada någon som berörs av publiceringen.
  • Överväg om källan, medvetet eller omedvetet, kan ha överdrivit informationen som ges, eller på annat sätt misstolkat den. Överväg om det kan finnas andra syften eller motiv än att delge DN viktig information.
  • Finns uppgifter som talar emot det källan beskriver? Ställ kritiska frågor och sök information som talar i motsatt riktning.
  • Går publiceringen att säkra upp med bilder? Anonyma bilder på en eller flera anonyma källor kan stärka känslan av autencitet och trovärdighet.
  • Undvik att låta anonyma källor uttrycka känslor eller åsikter. Använd dem först och främst till att få information, fakta och till faktakontroll.
  • Var så transparent som möjligt om arbetsmetoden vid en publicering med anonyma källor. Beskriv för läsarna så långt det går varför källor är anonyma, utan att riskera källskyddet.
  • Tänk alltid på den publicitetsskada som kan drabba den som pekas ut eller kritiseras av anonyma källor. Det är extra svårt att försvara sig mot källor som inte är öppna, därför ska tröskeln för sådana publiceringar vara särskilt hög.

Caspar Opitz, redaktionschef

Tidigare inlägg i diskussionen

Anonyma källor missbrukades under #metoo