Pressfriheten i EU måste förbättras

Det senaste året har två grävande journalister mördats i Europa, och frågan är om någon annan journalist kommer att våga följa upp deras granskningar. Det är därför av yttersta vikt att få på plats långtgående skydd för journalister i EU, skriver Jasenko Selimovic, Europaparlamentariker (L).

I dag, på den internationella pressfrihetsdagen, ska Europaparlamentet debattera säkerheten för journalister och deras uppgiftslämnare. När sessionen är slut är risken tyvärr stor att inte särskilt mycket mer händer, arbetet med att skapa bättre skydd för journalister går trögt.

I vintras mördades den slovakiske journalisten Jan Kuciak. Han och hans sambo sköts på nära håll av okända gärningsmän. Händelsen ledde till två ministrars avgång i EU-landet Slovakien, bland annat fick inrikesministern Robert Kalinak gå i efterdyningarna av dubbelmordet.

I oktober 2017 sprängdes den maltesiska journalisten och bloggaren Carvana Galizia till döds av en bilbomb. Galizia var en högt profilerad och mycket läst journalist i EU:s minsta medlemsland.

Gemensamt för de två mördade journalisterna var att de hade grävt djupt i den organiserade brottslighetens verksamhet. Ironiskt nog hade Jan Kuciak intresserat sig för den italienska maffiaorganisationen ’Ndranghetas skumraskaffärer i Slovakien för att lura till sig miljontals euro i jordbruksbidrag.

Efter de två uppmärksammade morden är det också ganska klart att få, om ens någon, av deras kollegor lär vilja ta upp spåret där de två föll. Budskapet från den organiserade brottsligheten var tydligt: Nästa reporter som vill gräva i det här kommer också att mördas.

Just därför är det av yttersta vikt att få på plats långtgående skydd för journalister. EU-kommissionen lade nyligen ett förslag till EU-lagstiftning som syftar till skydd för så kallade whistleblowers. Det är en början, men inte särskilt långtgående.

Den granskande journalistiken är mer nödvändig än någonsin i dessa tider av ”fake news” då den populistiska högern inte vill annat än att den liberala pressen skräms på defensiven. EU:s rättsvårdande institutioner måste därför stärkas och få större befogenheter att erbjuda bättre skydd för journalister. Ingen ska behöva avstå från att göra grävande journalistik på grund av hot.

Utsattheten har redan fått genomslag på till exempel krigs- och katastrofrapporteringen. Bara riktigt stora aktörer har idag råd att rapportera från krigs- och katastrofområden – kostnaden för säkerhet och all infrastruktur runtomkring ett enda reportageteam är helt enkelt för stora. Men även i det relativt lugna Sverige lägger medierna stora resurser på skalskydd, vakter och inpasseringssystem.

Risken är därför att allt större delar av samhället bara täcks av de verkligt rika redaktionerna och att det därmed skapas nya hot mot den redan beskurna mångfalden i media.

Jasenko Selimovic, Europaparlamentariker (L)