Daniel Nordström, chefredaktör och ansvarig utgivare för VLT, Arboga Tidning, Bärgslagsbladet, Sala Allehanda, Fagersta-Posten och Avesta Tidning.

Beslutet har resulterat i en viktig debatt

Debatten om opinionsundersökningar är viktig, men kritiken ändrar inte min inställning i frågan. Därför hade det inte varit ansvarsfullt av mig att publicera resultaten av dem, skriver VLT:s utgivare Daniel Nordström.

Jag insåg förstås att mitt beslut att inte publicera resultat av opinionsundersökningar inför valet skulle skapa debatt. Somliga berömmer beslutet. Andra tycker att det är helt obegripligt. Beslutet har resulterat i en omfattande och viktig debatt som verkligen behövs.

Jag offentliggjorde beslutet i tisdags. Twitterdebatten drog igång samma kväll. P4 Stockholm var snabbt ute och intervjuade mig morgonen därpå. Medievärlden återpublicerade mitt inlägg. Torbjörn Sjöström, vd på Novus, skrev en replik och har också delgivit sin kritik på Novus hemsida. Sjöström talar förstås i egen sak, men jag tycker att han uttrycker sig klokt. Sjöström har uttryckt att han i grunden struntar i beslutet, men tycker att jag har fattat det på fel grunder. Det som retar Sjöström, och även en del andra kritiker, är att jag i mitt inlägg skriver om osäkerheten i utgången av Brexit och valet i USA som en anledning till min skepsis till opinionsundersökningar.

Såväl Sjöström som Isobel Hadley-Kamptz, i ett inlägg i Medievärlden, är inne på att det inte är opinionsundersökningarna i sig det är fel på, utan att problemet ligger i mediernas okunskap när det gäller att tolka resultaten från dem. De lyfter fram viktiga poänger – och jag håller med om att mediernas okunskap i frågan är och kan vara ett stort problem.

Även branschorganisationen SMIF har i ett inlägg i Medievärlden bemött mitt beslut. Den hävdar att det visst går att lita på opinionsundersökningar och jag hade inte förväntat mig att de skulle säga någonting annat. Men kritiken ändrar inte min inställning i frågan. Detta är en fråga jag har tänkt på under lång tid. Jag tycker inte heller att det är fel att lyfta fram såväl Brexit som USA-valet i frågan.. oavsett hur bra eller dåliga medierna var att tolka detta.

Som jag har skrivit – och sagt i intervjuer – är det definitivt skillnad mellan olika opinionsundersökningar. Det finns utan tvekan de som är mer seriösa och tillförlitliga än andra, men det finns som jag ser det problem med även de mer seriösa opinionsundersökningarna. Mätmetoderna skiljer sig åt. Unga väljare är ofta svåra att nå. Oavsett vad branschföreträdarna säger litar jag inte fullt ut på undersökningarna – och när jag har kommit fram till det hade det inte varit ansvarsfullt av mig att publicera resultaten av dem.

Dessutom finns ett problem, vilket också Isobel Hadley-Kamptz konstaterar, ett problem i att opinionsläget i sig driver fram egna valrörelser. Jag tycker att politiken bör ha sin gång och att politiken och valrörelsen ska bevakas på ett annat sätt än genom opinionsundersökningar och valbarometrar. Medier ska inte bidra till spekulationer som kan påverka den politiska utvecklingen. Medierna ska betrakta, granska och analysera utifrån verifierad fakta.

Branschtidningen Resumé skriver att mitt beslut ger hård kritik. Det är visserligen helt sant, men rubriksättningen har den aningen märkliga logiken att kritik från fyra-fem personer och från branschföreträdare som talar i egen sak är detsamma som hård kritik.

Reaktionerna från läsarhåll låter nämligen annorlunda. Jag är övertygad om att det bland våra läsare också finns en skara som tycker att detta är ett bra beslut och en annan som tycker att det är dåligt. Bland de läsare som hört av sig hittills är tongångarna, aningen oväntat, enbart positiva. Här är några reaktioner från läsarna:
”Ett beslut som gjorde mig mycket glad.”
”Helt rätt beslut.”
”Bra tänk där…har länge funderat kring opinions undersökningar o hur olika det slår vid samma mätningstidpunkt osv.”

Kritiken kommer främst från politiker och från personer inom mediebranschen. På Twitter skriver moderate riksdagsledamoten från Gävle, Lars Beckman mer känd som @beckmansasikter, att mitt beslut givetvis beror på att jag inte vill berätta att Socialdemokraterna dalar i opinionen. Beckman är egentligen en både klok och trevlig person, men på Twitter förvandlas han av någon märklig anledning till en person som tycks tro att alla journalister står långt vänster om Vänsterpartiet. Han är smått underhållande, men det är knappast någon som bryr sig om vad han skriver på Twitter längre.

Mittmedias internreporter Oskar Nord har också skrivit om beslutet. Sundsvalls Tidnings politiske redaktör Marcus Bohlin (lib) kallar mitt beslut ”för ett slag i luften”, men tycks i sitt resonemang helt ha missat de digitala publiceringar vi ständigt gör på de sajter jag är ansvarig utgivare för. Inte minst när det gäller den digitala spridningen av opinionsundersökningar tycker jag att det är viktigt att göra den markering jag har beslutat om. Min kollega på Länstidningen i Södertälje, politiske redaktören Tomas Karlsson (C), tycker att mitt beslut ”minner om censur”. Det är ledsamt när publicistiska beslut jämförs med censur. Jag kommer alltid att stå upp för yttrandefriheten och det fria ordet. För övrigt är Tomas Karlssons ledare ett tydligt exempel på att en politisk redaktör och en utgivare på samma tidning inte behöver ha samma åsikt i en fråga av denna karaktär.

I dagens upplaga av Västerbottens-Kuriren – jag har endast sett krönikan i tidningen, inte digitalt – skriver chefredaktören Jessica Wennberg om mitt beslut. Hon är också kritisk till beslutet och är likt Isobel Hadley-Kamptz inne på att det viktiga är att journalisterna gör sitt jobb och att det inte är ett alternativ att säga nej till opinionsundersökningar. Det jobbet ska minsann VK göra, skriver Jessica Wennberg och det ska bli intressant att höra henne närmare utveckla exakt hur. Jag har ännu inte sett henne presentera en policy för detta, vilket till exempel TT har gjort. Jessica Wennberg tycker att jag gör det alldeles för enkelt för mig genom att säga nej. Men, Jessica Wennberg, det är snarare så att det enkla är att bara följa med strömmen och inte fatta aktiva publicistiska beslut. Den utgivare som låter bli att fatta aktiva beslut löper inte risk att få kritik. Det blir urvattnad publicistik, men lugnt för utgivaren.

Jag är glad över den debatt som följt efter det beslut jag fattade. Det har givit en väldigt viktig diskussion. Av reaktionerna att döma är det uppenbart att det är en debatt som verkligen behövs.

 

Daniel Nordström

Fotnot: Inlägget publicerades ursprungligen lördagen den 17 februari på Daniel Nordströms blogg.

Tidigare inlägg i diskussionen

Åke Wissing: Visst kan man lita på opinionsundersökningar

Isobel Hadley-Kamptz: Bristande statistikkunskap går ut över politikbevakningen

Novus vd: Redaktionernas feltolkningar är problemet

VLT:s chefredaktör: Valår – då säger vi nej till opinionsundersökningar