Arbetarklassens frånvaro i SVT är ett faktum

REPLIK

Hur man än vänder och vrider på frågan så kvarstår det faktum att arbetarklassen är frånvarande i huvuddelen av utbudet och ofta skildras de ofta på ett onyanserat sätt, skriver rapportförfattarna i sin replik till SVT.

Visst är det så att ojämlikhetens landskap består av många fler dimensioner och variabler än klass. Och visst är det så att SVT på många sätt lyckas väl med sitt uppdrag att spegla Sverige i all dess mångfald. Vi instämmer i detta. Men oavsett hur man vänder och vrider på frågan så kvarstår det faktum att arbetarklassen är frånvarande i huvuddelen av utbudet och när personer från arbetarklassen gestaltas skildras de ofta på ett onyanserat sätt.

SVT lyfter i sitt svar till vår text här på Medievärlden fram att ”räkna huvuden” inte är en bra metod för den som vill undersöka representation och mångfald i tv:s utbud. Vi håller med om att det inte kan det vara det enda sättet varpå man närmar sig sådana frågor, och det är inte heller enbart det vi gjort i vår studie. Men samtidigt måste man ju fråga hur SVT tänker att man skulle göra istället? Om vi leker med tanken att rapporten handlade om representation av kvinnor och män: skulle SVT på samma sätt underkänna metoden i en studie som visat att endast 5 procent av de som förekommer i utbudet är kvinnor, med argumentet att det inte säger något om hur de gestaltas?

Naturligtvis stämmer det att SVT sänder mer nyheter och samhällsprogram och att det är naturligt att personer från samhällets maktelit ges stor plats i dessa program, för att till exempel ställas till svars för fattade beslut. Det är också något vi lyfter fram i rapporten. Eftersom vår studie innehåller en komparativ del, där vi jämför med data från 1982, kan vi dock se en tydlig förändring över tid. För trettiofem år sedan var andelen arbetare i nyheter och samhällsprogram 12 procent – idag är andelen 4 procent (data från SVT1 och SVT2, 1982 och 2015). SVT:s ambitiösa samhällsbevakning med till exempel SVT Forum bidrar naturligtvis till detta resultat, men vi anser inte att detta är en godtagbar förklaring för det systematiska osynliggörandet av arbetarklassen som vår rapport påvisar. Även om de 5 procent av SVT:s utbud som innehåller arbetarklasspersoner enbart skulle utgöras av arbetsplatsreportage och samhällsskildringar med personer ur arbetarklassen (och exempelvis inte de dokusåpor som naturligtvis även SVT visar) och även om de 18 procent av SVT:s utbud som visar personer ur makteliten enbart skulle bestå av kritiska och granskande reportage – vilket SVT knappast kan påstå med trovärdigheten i behåll – så räcker inte det för en kanal som har till uppgift att spegla ”den variation som finns i befolkningen”.

Slutligen reser Jimmy Ahlstrand en rad frågor kring klassbegreppet. Han frågar sig vad man kan mena med arbetarklass och medelklass och vad dessa begrepp kan betyda ”idag”. Frågan i sig vittnar om den vilsenhet inför klassfrågor som vi kunnat se i intervjuer med tv-producenter, vilket också är en del av vår studie. Klass definieras i vår studie utifrån personers ställning i produktionen och operationaliseras genom yrke. Det är en så kallad ”objektiv” klassposition vi är ute efter, som inte har med människors upplevelse av sin egen klasstillhörighet att göra. Till hjälp i kodningen av klass har vi bland annat använt oss av yrkeskategorier från Statistiska Centralbyrån. Kodschemat och kodarmanualen är dock längre än rapporten i sin helhet och är därför inte inkluderad i denna, men om SVT är intresserade så bidrar vi förstås gärna med dessa. Den typ av objektiv klassdefinition som vi använt oss av i rapporten är väl beprövad inom samhällsvetenskaperna och har visat sig ha stor förklaringskraft. Personers objektiva klassposition kan förklara och användas för att förutsäga deras livschanser på en rad olika områden: hälsa, livslängd, inkomst och – som rapporten visar – det sätt varpå de representeras i medierna.

Fredrik Stiernstedt, lektor Södertörns Högskola och lärare och forskare i medie- och kommunikationsvetenskap

Peter Jakobsson, forskare Södertörns Högskola och lärare och forskare i medie- och kommunikationsvetenskap

Läs också

TIDIGARE INLÄGG

SVT: Viktigt att få med klassperspektivet

SVT missar arbetarklassen

RAPPORTEN

Rapporten ”Arbetarklassens symboliska utplåning i medelklassens medier” är utgiven av tankesmedjan Katalys och publicerades idag på Katalys sajt.