Medieutredningens förslag syftar till att stärka lokaljournalistiken

GTF hävdar att Medieutredningen missat möjligheten att stärka gratistidningarna – och därmed lokaljournalistiken. Inget kunde vara mer felaktigt, skriver Anette Novak fd särskild utredare, Medieutredningen, i en replik till GTF. Ett gratismedie har med Medieutredningens reform möjlighet att ta emot stöd, något som är omöjligt med dagens presstödssystem.

Styrelsen för Gratistidningarnas Branschorganisation, GTF, hävdar i en debattartikel (19/1) att Medieutredningen i sina förslag missat möjligheten att stärka lokaljournalistiken. Som argument används utredningens förslag på tröskelkrav på 60 procent redaktionellt innehåll, något som antyds skulle vara anpassat för att nå dagens presstödsmottagare. Inget kunde vara mer felaktigt.

Låt oss backa tillbaka till Medieutredningens uppdrag. Enligt direktiven skulle utredningen föreslå mediepolitiska verktyg som syftar till att ”främja möjligheterna för allmänheten att ta del av journalistik som präglas av mångfald, allsidig nyhetsförmedling, kvalitet och fördjupning, oavsett var i Sverige man bor”.

Medborgarnas behov i centrum således, inte medieföretagens.

Medieutredningens förslag om att stöd ska kunna utgå till medieföretag som levererar kvalitativ journalistik ”oavsett innehålls- och spridningsform” innebär just den öppning som GTF efterlyser. Ett gratismedie har med Medieutredningens reform möjlighet att ta emot stöd, något som är omöjligt med dagens presstödssystem och dess krav på ”betald upplaga.”

GTF har en medlemsbas med stor spännvidd, från rena annonsblad till produkter med ansatsen att utgöra en fullvärdig lokaltidning.

När Medieutredningen utformade gränsvärdena valde vi att lägga upp ribban från dagens krav på 55 procent redaktionellt innehåll till 60 procent, som en signal till nuvarande och framtida mediestödsaspiranter att medborgarnas behov av kvalitativ journalistik är avgörande.

De allmänna medel som staten fördelar till medieområdet ska gå till journalistik, inte stötta produkter som ligger nära rena annonskanaler.

Medieutredningen la en lång rad reformförslag som syftade just till att stärka lokaljournalistiken, bland annat ett särskilt stöd för medieföretag som gör insteg i de vita fläckarna. De lägre tröskelkravet på nystartade medier kan också ses som ett stöd för att stimulera nya initiativ på lokalplan.

Men höjningen av tröskelvärdet gällande redaktionellt innehåll är kanske det allra främsta exemplet. Utredningens antagande är nämligen att existerande aktörer har störst möjlighet att bidra till journalistiken. Men då måste de skapa journalistik och inte textreklam eller rena annonser.

I stället för att kritisera förslagen kunde Gratistidningarnas Branschorganisationen uppmana sina medlemmar att
– öka de journalistiska ansträngningarna
– vidga sin bevakning in i vita fläckar

Det skulle inte bara möjliggöra för dem att ta del av mediestödet – det skulle med all sannolikhet även gynna affärerna.

Anette Novak
fd särskild utredare, Medieutredningen

Läs också

En lösning för lokaljournalistiken