Arbetet mot nazistiskt näthat skadas av regeringens förslag

Mediegrundlagsutredningen och Utgivarna vill se ett tidsbegränsat utgivaransvar för webbplatser. Det vore stötande om ansvariga utgivare kan gå fria för brottsligt material bara för att ett år förflutit sedan publiceringen skriver Juridikfronten som anmäler hets mot folkgrupp på rasistiska webbplatser.

För fyra år sedan briserade en debatt om utgivaransvaret för webbpubliceringar i grundlagsskyddade medier. Diskussionen föranleddes av Högsta domstolens uppmärksammade beslut i NJA 2013 s. 945 där domstolen fastslog att utgivaren av en grundlagsskyddad webbplats ansvarar för yttrandefrihetsbrott, även i fråga om information som publicerats på webbplatsen innan utgivaren utsågs. I ett särskilt tillägg för egen del föreslog justitierådet Lambertz en preskriptionstid motsvarande den för böcker och tidningar, alltså sex månader, för att begränsa detta ansvar. Branschorganisationen Utgivarna tog fasta på Lambertz förslag och gjorde ansatser för att påverka lagstiftaren.

I en debattartikel i SvD Brännpunkt (2013-12-07) diskuterade jag och Mårten Schultz konsekvenserna av ett sådant förslag. Vi belyste att en kort preskriptionsfrist skulle försvåra möjligheterna att utkräva straffansvar för bland annat yttrandefrihetsbrottet hets mot folkgrupp på nazistiska webbplatser med grundlagsskydd. Det skulle också medföra att till exempel grovt antisemtiskt material skulle kunna spridas straffritt på obestämd tid på internet, om preskription hann inträda innan eventuell brottsanmälan.

I den stora översyn av mediegrundlagarna som ägt rum de senaste två åren verkar dock Mediegrundlagskommittén ha tagit fasta på Utgivarnas synpunkter, att döma av förslagen i kommitténs slutbetänkande (SOU 2016:58). Regeringen har också i sin lagrådsremiss (dnr. Ju2016/06394/L6), som behandlas i skrivande stund, framställt ett förslag om nya ansvarsbegränsningsregler i yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) för internetpubliceringar (se s. 83 f. och 129 ff.).

De föreslagna reglerna innebär att straffansvar bortfaller för brottsligt material som är äldre än ett år, om den ansvarige utgivaren inom två veckor efter åtal eller erinran från Justitiekanslern (JK) tar bort materialet (6 kap. 6 och 7 §§ nya YGL). Förslaget är ur brottsbekämpande synpunkt bättre än den tidigare föreslagna sexmånaderspreskriptionen, men det är alltjämt problematiskt av liknande skäl som de jag och Mårten Schultz anförde 2013. Det riskerar att försvåra det angelägna arbetet mot hets mot folkgrupp i nazistiska medier med grundlagsskydd.

Den religiöst och politiskt obundna föreningen Juridikfronten, som jag företräder, har därför inkommit med ett yttrande till regeringen. Vi har stor erfarenhet av att arbeta för att beivra yttrandefrihetsbrottet hets mot folkgrupp. Mot bakgrund av våra erfarenheter ser vi stora problem med de föreslagna ansvarsbegränsningsreglerna. För att belysa detta vill jag nämna några av de rättsfall som föranletts av våra anmälningar.

I Stockholms tingsrätts dom 2010-06-16 i mål nr. B 714-09 dömdes en ansvarig utgivare för hets mot folkgrupp i tre till ett år gammalt material som publicerats på den nazistiska webbplatsen ”patriot.nu” och som innefattade bland annat hyllningar av Adolf Hitler och tredje riket.

I Svea hovrätts dom 2015-02-10 i mål nr. B 7359-14 dömdes den ansvarige utgivaren för en nationalistisk webbplats för hets mot folkgrupp i ett antal läsarkommentarer och artiklar med rasistiskt innehåll. Delar av materialet hade varit tillgängligt under flera års tid innan det togs bort. De brottsliga meddelandena innefattade bland annat kraftfullt nedsättande uttalanden om mörkhyade, uttalanden om att bekämpa invandrare med DDT och uttalanden som gjorde gällande att somalier är ”ovälkommen ohyra” och att romer är ”parasiter” med mera.

I Göta hovrätts dom 2015-02-27 i mål nr. B 2127-14 dömdes den ansvarige utgivaren, för den till Nordiska motståndsrörelsen knutna webbplatsen nordfront.se, för 25 fall av hets mot folkgrupp och två fall av uppvigling. Materialet hade även i detta fall varit tillgängligt under flera års tid. De brottsliga meddelandena bestod bland annat av hyllningar av Adolf Hitler och uttalanden där vissa invandrargrupper utmålades som ”parasiter”. De straffbara fallen av uppvigling handlade om uppmaningar till att beväpna sig med knivar och skära halsen av personer som angriper nationalister.

I Göteborgs tingsrätts dom 2015-05-22 i mål nr. B 3829-14 dömdes den ansvarige utgivaren för nordens största mediebolag för vit makt-musik för sex fall av hets mot folkgrupp. Materialet hade varit tillgängligt på mediebolagets webbplats under flera års tid.

Även i Gävle tingsrätts dom 2015-06-18 i mål nr. B 1629-14 dömdes en ansvarig utgivare för ett känt vit makt-skivbolag för hets mot folkgrupp, i form av låttexter som bland annat handlade om att ”kuva blattar med terror, våld och slakt”, att ”stycka” vissa etniska grupper ”lem för lem” samt att skjuta judiska barn. Även i detta fall hade materialet varit tillgängligt i flera år, delar av materialet i 14-15 år, innan det anmäldes av Juridikfronten och åtal väcktes av JK.

Dessa exempel synliggör att ansvarsfrihet efter ett år i många fall skulle innebära att långvariga publiceringar av grov rashets skulle kunna bli straffria.

Vi vill uppmärksamma regeringen och lagstiftaren på att ett år är långt ifrån tillräckligt för att hinna beivra hets mot folkgrupp på nazistiska webbplatser med grundlagsskydd i samtliga fall. JK granskar inte på egen hand dessa webbplatser och det vore olyckligt om en effektiv brottsbekämpning skulle bli helt beroende av att ideellt verksamma anmälare upptäcker straffbar rashets i tid.

Även om brottsligt material skulle upptäckas i tid riskerar dessutom publiceringarna att bli straffria av utredningsskäl. Det tog till exempel JK mer än ett år från beslut om förundersökning till åtal i ett antal fall av hets mot folkgrupp på en välkänd högerextrem webbplats (se JK:s beslut 2009-10-27 i ärendena med nr. 7165-07-30, 3828-08-31 och 2860-09-31).

Juridikfrontens uppmaning till regeringen är därför att noggrant se över den föreslagna ordningen innan man lägger en skarp proposition på riksdagens bord. Annars är risken att grundlagsändringarna försvårar arbetet mot nazistiskt näthat.

Det bör i vart fall krävas ett byte av ansvarig utgivare efter en straffbar publicering, innan ansvarsbegränsningsreglerna kan aktualiseras. Det vore stötande om ansvariga utgivare kan gå fria för brottsligt material som tillgängliggjorts under deras överinseende, bara för att ett år förflutit sedan publiceringen.

Robin Enander, jur. stud., pressansvarig för den ideella föreningen Juridikfronten