Accents chefredaktör Ulrica Ambjörn.

Mediebranschens alkoholkultur påverkar innehållet

Journalister dricker mer än genomsnittet. Och det redaktionella innehållet är ofta dränkt i alkoholförhäligande. Det anser Accents chefredaktör Ulrica Ambjörn.

Jag hoppas få fira Accents nedläggning. Det kan ju låta märkligt, men är faktiskt sant. För när nykterhetsnormen vuxit sig så stark att vi lever i en värld där alkohol och andra droger inte längre hindrar människor från att leva ett fritt och rikt liv (IOGT-NTO:s vision) – då behövs ju inte Accent längre. Men det är tyvärr en bit kvar dit – även om fler medier börjat uppmärksamma frågan, nyligen publicerade till exempel SvD en serie om nykterhetstrenden bland unga.

Journalister dricker mer än medelsvensson. En relevant fråga är hur det påverkar innehållet i medierna.

Journalister dricker mer än medelsvensson enligt svensk forskning. Det orsakar problem både för den enskilda journalisten och hens omgivning. Men en annan relevant fråga är hur innehållet i medierna påverkas.

Låt mig ge tre exempel:

1. Public service vintips i SvT:s Gomorron Sverige och alkoholpimplandet i Mästarnas mästare – extra pinsamt då programmet handlar om idrott.

2. Aftonbladets löpsedel måndagen den 27 mars – som av en händelse i anslutning till löningshelgen – om hur nyttigt det är att dricka alkohol dagligen: ”Så bra är öl för kärlen och ditt hjärta. Grafik: Så ska du dricka för bästa effekten.” Artikeln lutar sig mot forskning där sambanden (återigen) tolkas felaktigt.

3. Svenska Dagbladets livsstilsmagasin Perfect guide, där läsaren under vinjetten Min helg varje vecka kan ta del av ”en intressant stockholmares” alkoholvanor. Bland annat lyckas en musiker i ingressen och på de 15 första raderna nämna alkohol i olika former fyra gånger och så här skriver han om sitt liv som pappa till en liten bebis: ”Vi tar en whiskey sour../.. För att få krogvibben som förälder till en åtta månaders bebis gäller det att vara ute tidigt.” Sedan fortsätter kvällen och natten ”som ett klyschigt rödvinsmöte på 70-talet”.

Det redaktionella innehållet är helt enkelt dränkt i alkoholförhärligande. Av de här medieproducenterna väntar jag mig mer, mycket mer, av källkritik och kritiskt förhållningssätt.

Det dyker för övrigt upp allt fler artiklar, oftast i kultur-, nöjes- och personporträtts-sammanhang, där den intervjuande reportern beskriver hur hen tillsammans med den som intervjuas sitter och sippar på ett glas rödvin eller tar en öl. I DN finns följande citat – som ju i sig är ett undantag, då den andas en ton av insikt: ”Mellan oss på bordet finns min öl, som ser dum ut efter att han beställer alkoholfritt, och våra telefoner.” (Ur Matilda Gustavssons intervju med Johar Bendjelloul den 19 maj).

22 maj inleddes Folknykterhetens vecka, i år med alkoholreklamen i fokus. Ett tips är att titta närmare på hur redaktionellt innehåll, sponsring och reklam går hand i hand – och att utkräva en ansvarig hållning av mediebranschen.

Ulrica Ambjörn, chefredaktör Accent, som själv bidragit till alkoholnormen och skålat i alkohol på arbetstid tidigare i yrkeslivet, men som tänkt om och bestämt sig för ett nyktert liv.

Lästips

Robert Laul, Aftonbladet, om sitt alkoholberoende:

Forskare om alkoholen i mediebranschen:

Så jobbar mediehusen: