Per Hultengård, chefsjurist TU. Foto: Jonas Hellsén

Skräckexempel på presstödets rättsosäkerhet

Den 5 april 2017 beslutade Presstödsnämnden att avslå ansökan om begränsat presstöd för Alingsås Tidning. Det kan tyckas vara ett beslut bland alla andra, men om man tittar närmare på saken väcker det en rad frågetecken – inte minst av principiellt slag.

I regeringskansliet funderar man nu över, hur och om, och i så fall när, ett eventuellt nytt mediestödssystem ska genomföras, mot bakgrund av de förslag som lämnats av Medieutredningen (SOU 2016:80).

Jag har alltid sagt att styrkan – legitimiteten – i och för det nuvarande presstödssystemet är att det i allt väsentligt bygger på objektivt mätbara kriterier. Föreligger de objektivt mätbara kriterierna A, B C, så utfaller ett driftsstöd (D).

Det där är viktigt att ha klart för sig när man nu diskuterar ett nytt mediestöd. Ska man föra in – i sig välmenande – subjektiva bedömningsgrunder som ”alla människors lika värde” med mera?

Men det är också viktigt att ha i minnet med tanke på att redan det nuvarande presstödssystemet innehåller vissa subjektiva moment – och som i sin praktiska tillämpning inte imponerar.

Exemplet Alingsås Tidning förskräcker.

Fram till den 1 juli 2015 fanns en regel i presstödsförordningen om att ett fåtal särskilt utpekade orter (fyra stycken) i landet kunde få ett så kallat begränsat driftsstöd, om de uppfyllde alla krav för allmänt driftsstöd förutom kravet på att den så kallade hushållstäckningsgraden inte fick överstiga 30 procent. Detta under förutsättning att hushållstäckningsgraden på grund av geografiska eller befolkningsmässiga förhållanden uppenbart ger en missvisande bild av tidningens konkurrensförmåga.

Från och med 1 juli 2015 ändrades presstödsförordningen så att även andra städer/orter/områden än de särskilt utpekade skulle kunna få ett begränsat driftsstöd, givet dessa förutsättningar.

Alingsås Tidning – med en över 150-årig historia – skulle kunna vara ett bra exempel på vad som avsågs. Ett geografiskt avgränsat spridningsområde, en liten utgivningsort, nära till storstad, stark lokal betydelse och så vidare. Till saken hör att det utgivande företaget – AB William Michelsens Boktryckeri – har en pressad ekonomisk situation, till stora delar som en följd av statens klanteri med tryckerimomsen.

Det ska också noteras att Alingsås Tidning hittills inte har fått en krona från staten i driftsstöd.

Nu står företaget inför ett ackordsförfarande och då blir frågan om begränsat driftsstöd av stor betydelse.

Det som då händer är att Presstödsnämnden (PSN) sammanträder den 7 december 2016 för att behandla ansökan om begränsat driftsstöd avseende Alingsås Tidning. PSN avslår ansökan med röstsiffrorna 7-5.

Fem av ledamöterna var alltså skiljaktiga och ansåg att det i vart fall fanns skäl att ytterligare överväga frågan om begränsat driftsstöd till Alingsås Tidning.

De fem ledamöterna uttrycker sig så här:

”Vad gäller Alingsås Tidning talar mycket för att täckningsgraden på grund av geografiska eller befolkningsmässiga förhållanden ger en missvisande bild av tidningens konkurrensförmåga, och att möjligheten att ge begränsat driftstöd därför borde ha tillämpats.”

Detta borde i sig – att fem av tolv ledamöter är skiljaktiga samt deras motivering – ha varit skäl för PSN att på nytt överväga frågan. Då inte detta gjordes begärde Företaget/Alingsås Tidning att PSN skulle ompröva sitt beslut.

PSN tar upp frågan vid sitt sammanträde den 5 april. Denna gång är endast nio ledamöter närvarande (en av dem deltar dessutom inte i ärendet om Alingsås Tidning). Det som då händer är att PSN:s majoritet (fem av åtta ledamöter) konstaterar att ”det inte framkommit några nya omständigheter sedan beslut fattats i ärendet” och därmed avslår ansökan om omprövning.

Tre av ledamöterna är däremot skiljaktiga och förklarar att deras uppfattning redan tidigare var ”att förhållandena var sådana att den möjlighet att göra undantag mot regeln att andelen prenumererade hushåll i utgivningsområdet inte får överstiga 30 procent skulle aktualiseras”. Och att ”den information som sedan dess tillkommit stärker oss i vår uppfattning här, varför vi menar att kraven är väl uppfyllda för att beslutet skulle omprövas”.

Det som nu är särskilt anmärkningsvärt är att två av de ledamöter som vid decembersammanträdet var skiljaktiga – Inger Strömbom och Patric Nylén – och sålunda då ansåg ”att möjligheten att ge begränsat driftstöd därför borde ha tillämpats”, nu vid april-sammanträdet, plötsligt anser att det inte finns någon anledning att ändra det december-beslut de då var skiljaktiga emot – trots att de då samtidigt säger att ”det inte framkommit några nya omständigheter sedan beslut fattats i ärendet”.

Beslutsmässigt kan alltså noteras att om dessa två ledamöter hade stått fast vid sin uppfattning från december – och särskilt med tanke på att de i april anser att ”det inte framkommit några nya omständigheter sedan beslut fattats i ärendet” trots detta väljer att avslå ansökan om omprövning – så hade beslutet blivit ett annat.

Det här går bara inte ihop! Det vittnar om en allvarligt bristande rättssäkerhet – och det gäller i synnerhet som PSN:s beslut inte kan överklagas.

Vad jag förstår kommer AB William Michelsens Boktryckeri inte att begära en förnyad omprövning av ansökan rörande Alingsås Tidning.. Däremot borde Presstödsnämnden – självmant och i ett förtroendeperspektiv och utan att behöva skämmas – göra det och framför allt ta upp frågan om konsekvensen i nämndens beslut.

Från TU:s sida kommer den fortsatta hanteringen av ärendet om Alingsås Tidning att ha betydelse för hur vi ska förhålla oss till objektiva och subjektiva kriterier och riktlinjer för ett framtida mediestöd.

Per Hultengård
Chefsjurist, TU

 

Läs också:

Alingsås Tidning i rekonstruktion

Ja till Alingsås Tidnings rekonstruktion

Alingsås Tidning ansöker om förlängd rekonstruktion

Alingsås Tidning får förlängd respit