Annons: Mediedagen 2019

Så hanterade Mittmedia nyheten om sparkraven

Nyheten att egna koncernens måste spara 130 miljoner passerade rätt obemärkt förbi på Mittmediatidningarnas sajter konstaterar Marcus Melinder. Läsarna kan därför uppleva medieföretaget som propagandistiskt och icketransparent menar han.

Under torsdagen kom nyheten om att Mittmedia under 2017 och 2018 ska spara sammanlagt 133 miljoner kronor. Det innebär att cirka 90 redaktionella tjänster och 40 tjänster från övriga avdelningar kommer att försvinna från mediekoncernens 28 tidningar. Alltså 130 tjänster totalt.

Beskedet kommer efter ett 2015 då Mittmedias rörelseresultatet ökade från 114 miljoner kronor 2014 till 137 miljoner.

Nyheter som rör den egna verksamheten är alltid lite knepiga. Hur stort är egentligen intresset bland allmänheten för företagets egna angelägenheter? Finns det en risk att vi övervärderar vikten av en nyhet bara för att den berör vår egen vardag? Relevanta frågor att ställa sig inför en publicering som rör den egna organisationen.

Jag har tittat igenom de flesta av Mittmedias sajter för att se hur nyheten om det stora besparingsförslaget hanterades i de egna kanalerna. Eftersom jag inte har tillgång till papperstidningarna har jag fått förlita mig på det som publicerats digitalt och eftersom Mittmedia är ett företag med en utpräglad ”digitalt först-strategi”, så får jag utgå från att det räcker.

Det jag har noterat är att den här nyheten passerat relativt obemärkt förbi på flertalet av koncernens tidningar.

I Ångermanland på allehanda.se nämns överhuvudtaget inte nyheten om att den egna ledningen beslutat att ta bort 130 tjänster. Inte heller på st.nu eller på helahalsingland.se kan man läsa om den här nyheten.

Detta trots att 8 tjänster aviserats om uppsägning i Ångermanland/Sundsvall och 10 tjänster i Hälsingland. En numerär som om det gällt ett annat lokalt företag garanterat hade lett till en nyhet.

I Östersund är det op.se som är den ledande nyhetssajten. Där nämns nyheten på fem rader i ett TT-telegram, som man vinklat mot hur besparingarna slår mot Östersundstidningarna. Även Länstidningen i Östersund, ltz.se, använder sig av ett TT-telegram som modifierats något för lokala omständigheter och som försetts med ett citat från chefredaktören.

GD, dt.se och Arbetarbladet höjer ambitionen något och gör TV på nyheten. Även Dala-Demokraten använder sig av DT:s tv-inslag.

I de nya Mittmedia-titlarna behandlas nyheten något större. Det är också där som de största effekterna av de aviserade neddragningarna kommer att märkas.

Nerikes Allehanda gör TV på nyheten, med både fack och arbetsgivare, och kompletterar med en intervju med en medieprofessor. NA:s chefredaktör betonar att ”det här är företagsledningens utgångspunkt”.

Även VLT gör TV med sin chefredaktör, Daniel Nordström, som till skillnad mot Katrin Säfström på NA säger att det är ”vi” som har lämnat det här besparingsförslaget.

Bara hos NA och VLT har jag sett att SJF överhuvudtaget har kommenterat nyheten. En röst som hade varit helt självklar vid bevakningen av vilket annat varsel som helst.

Olika sätt att hantera nyheten om den stora personalförändringen inom Mittmedia alltså. Och det kanske inte är så konstigt i en mediekoncern som växer så det knakar?

Men det finns en fara tror jag om nyheter av det här slaget helt utelämnas, medan positiva nyheter om prisnomineringar och tekniska innovationer blåses upp stort på koncernens alla plattformar.

Risken är nämligen att en organisation som i alla lägen eftersträvar transparens och öppenhet, av publiken istället uppfattas som propagandistisk och allt för selektiv i vilka nyheter om den egna verksamheten som tillåts nå den allmänhet som till vardags inte hänger på Medievärlden eller Dagens Media.

Texten har också publicerats på Marcus Melinders blogg.

Marcus Melinder, redaktionschef Norran