Kissa inte i byxorna Medieutredningen

I morgon överlämnar Medieutredningen sitt delbetänkande till kulturministern. Mittmedias utvecklingschef Anders Härén hoppas att tillgång till internet står högst upp på listan som det avgörande hotet mot medielandskapet och demokratin.

Tidningsbranschen är inne i ett paradigmskifte. Samma omstörtande skifte som förvandlade skivbranschen till musikbranschen och som är på väg att sätta tänderna i tv-branschen. Prenumeranterna säger upp sina prenumerationer, yngre målgrupper vill inte betala och annonsörerna flyttar.

Beror det på att tidningarna helt plötsligt börjat producera irrelevant innehåll? Eller att priserna är för höga?  I vissa fall ja, men om man letar den absolut viktigaste orsaken behöver man inte leta länge. Det räcker med att stoppa handen i fickan, eller i handväskan. Där ligger en kraftfull, lättanvänd dator med all världens information några sekunder bort. 54% av Sveriges befolkning över 12 år använder dagligen sin smartphone enligt Svenskarna och internet. Detta fenomen förändrar allt och omstörtar alla branscher!

Behandla sjukdomen, inte symptomet

Digitaliseringen av samhället driver utvecklingen framåt och allt fler tjänster återfinns idag online. Bankärenden, kontakt med myndigheter, inköp av kläder såväl som livsmedel, musik, film, etc. Visst kan staten via subventioner göra det möjligt för tidningsbuden att fortsätta köra ut tidningen i några år till, men då får vi nog räkna med stora skatteökningar i framtiden. Det kommer nämligen att bli dyrt då skattebetalarna ska stötta alla andra branscher i deras digitala paradigmskiften. Det är lite som när man försöker bota ett brutet ben med morfin – det blir dyrt och snurrigt. Inga subventioner i världen skulle till exempel ha räddat Facit.

Vidare är det inte bara ett förändrat användarbeteende som drabbat mediebranschen utan även det som på engelska kallas ”digital disruption”. Fritt översatt betyder det digital omstörtning och det är vad man får när digitala verktyg blir så pass billiga och lättillgängliga som de är idag, kombinerat med internet som distributionsplattform och hela världen som potentiell marknad. Eller för att ta ännu en historisk liknelse: varvs- och textilindustrin förändrades trots att staten pumpade in pengar därför att ny teknik gjorde att man helt plötsligt kunde göra samma sak billigare.

En björntjänst gör väl ingen glad?

En vanlig segmentering av tidningsbranschens konsumenter är indelningen Digitala utomstående, Digitala immigranter och Digitala invånare. Tesen är att digitaliseringen av samhället skapar en rörelse från utomstående till immigrant och från immigrant till invånare. Och är du född 1980 eller senare är dessutom chansen mycket stor att du redan är digital invånare – alltså en person som i mycket stor utsträckning lever ditt liv digitalt.

Vi leker med tanken att staten hjälper tidningsbranschen, transport, bank, vård, skola, omsorg – ja alla branscher som upplever digital omstörtning (disruption) med hjälp av en magisk och idag okänd finansieringskälla. Vad är det egentligen detta ekonomiska stöd ska uppnå? Det blir en fond för att finansiera ett digitalt utomståendeskap. Ett sätt för medborgare att stå utanför internet och hela informationssamhället.

Eller kanske ska pengarna gå till att skapa ett separat internet för de digitala utomstående? Ett slags gated community? Nej tack!

Om man tror att mediernas och demokratins framtid hänger på något annat än rätten till snabbt internet var man än bor, då tycker man också att det är en hållbar strategi att kissa i byxorna när det blir kallt!

Anders Härén, utvecklingschef och CTO på MittMedia