Så skapar vi en ny medieetisk nämnd

Vi vill se en gemensam medieetisk nämnd som granskar både innehåll och arbetsmetoder och som utvecklar regelverken i ett andra steg, skriver Journalistförbundets ordförande Jonas Nordling.

En trovärdig journalistik bygger på ansvarstagande utgivare och journalister. Allmänhetens förtroende vilar dessutom på ett system för granskning av detta ansvar. Dagens självreglerande pressetiska system fungerar visserligen i grunden väl, men utvecklingen skapar utmaningar.

Idag sker publiceringar på en rad olika plattformar samtidigt, och redaktionsindelningar som tidningar, tidskrifter och etermedier är närmast daterade.

Allmänheten har idag många att vända sig till för att få journalistisk verksamhet granskad: Allmänhetens pressombudsman (PO) och Pressens opinionsnämnd (PON), Granskningsnämnden och Yrkesetiska nämnden (YEN).

Dessutom ligger olika regelverk till grund för respektive granskning: När PO/PON granskar gäller publicitetsreglerna i Spelregler för press, radio och tv. YEN har också spelreglerna som utgångspunkt för sin granskning av enskilda journalisters arbetsmetoder, men då förstås yrkesreglerna.

För Granskningsnämnden är det radio- och tv-lagen som är grunden, tillsammans med respektive sändningstillstånd.

Men så kallad beställ-tv omfattas inte av sändningstillståndet. Det betyder att exklusiva inslag på exempelvis SVT Play bedöms annorlunda än tablå-tv. Då gäller nämligen inte kraven på saklighet, opartiskhet och respekt för privatlivet.

För allmänheten lär ovanstående innebära ett växande problem, inte minst då anmälningsfunktionen är splittrad. Problemen blir tydliga till exempel då så kallad beställ-tv finns på sajter som Aftonbladets och Expressens. Vi vet också sedan tidigare att allmänheten har haft svårt att få kännedom om YEN:s funktion.

Utifrån detta bör ett förslag om en samordnad mediegranskande verksamhet i ett första steg innebära att anmälningsfunktionen sammanförs. En möjlig samordning av regelverken kan därefter mogna fram.

Det skulle innebära att MO, Allmänhetens Medieombudsman, bedömer anmälningar initialt och prövar vilket/vilka regelverk som kan bli aktuella att ställa anmälan mot. En ny medienämnd skulle kunna fungera i olika sammansättningar, där ett antal utsedda nämndledamöter finns tillgängliga för att kalla till aktuella ärenden. Nomineringsprocessen av dessa ledamöter skulle kunna fungera på samma sätt som dagens PON-ledamöter utses.

Journalistförbundet föreslår därför att en MO/MON-verksamhet upprättas, med dagens PO/PON som utgångspunkt och mall, men mindre kopplad till någon av pressens organisationer. De delar av Granskningsnämndens uppdrag som handlar om granskning av innehållet i program, överförs till MO/MON, men med bibehållet regelverk, till att börja med.

Även YEN:s granskande verksamhet överförs till MO/MON, vilket gör det möjligt att pröva alla journalister, inte bara Journalistförbundets medlemmar. Pressens samarbetsnämnd fortsätter tills vidare att äga spelreglerna, Journalistförbundet äger yrkesreglerna och staten ansvarar naturligtvis även i framtiden för lag och sändningstillstånd.

Journalistförbundets förslag är alltså att:

  • En gemensam medieetisk nämnd, som granskar både innehåll och arbetsmetoder, bildas.
  • I ett första steg utgår den nya nämndens arbete från de olika befintliga regelverken.
  • I ett andra steg mognar ett nytt regelverk för den nya nämndens granskningsverksamhet utifrån erfarenheten av samordningen.

Att bara behöva vända sig till en enda instans skulle öka allmänhetens förtroende för mediebranschens självreglerande etiska system. Det är dags att branschen samarbetar kring att skapa en gemensam medieetisk nämnd som ansvarar för granskningen av alla publiceringar och yrkesetiken för alla journalister. I en tid där allmänhetens mediekonsumtion är i omdanande strukturändring är detta antagligen det enda sättet att bibehålla förtroendet, och därmed det samhälleliga uppdraget.

Jonas Nordling, ordförande Journalistförbundet