Annons: Mediedagen 2019

Politikerna reagerar som vanligt på nya medier

Snart dags att vända blad. År 2011 är ett år som en och annan dignitär vill glömma, skriver Thorbjörn Larsson.

2011 var året när delaktigheten i informationsflödet ökade dramatiskt.

2011 fick Sofia Mirjamsdotter och Johanna Koljonen Stora Journalistpriset för #prataomdet på Twitter. Motiveringen löd: ”För att ha gjort det privata allmängiltigt och fått en hel värld att prata om det”.

2011 använde sju av tio svenskar internet varje dag. Och varannan svensk finns nu på Facebook.

2011, tredje kvartalet, hade 320 000 svenska hushåll surfplattor. Det är en ökning med 100 000 jämfört med andra kvartalet .

2011 gick mobilreklamen om bioreklamen. Omsättningen ökade med 180 % jämfört med förra året enligt en rapport från IRM för en tid sedan.

Men mycket är sig likt, inte minst politikernas reaktioner på de nya distributionsformerna.

I höstas ville Storbritanniens premiärminister David Cameron stänga ner Twitter därför att ungdomar använt sig av Twitter för att mana till kravaller i London. Han fick stöd av den kinesiska tidningen Global Times, som tyckte att det var en bra idé.

Camerons reaktion påminner om flydda tider. Några exempel:

1956 startade Radiotjänst statstelevisionen i Sverige. Det gillade inte den dåvarande kommunikationsministern Gösta Skoglund. I riksdagen sa han: ”TV är ingenting för det friluftsälskande svenska folket”.

1959 fick statsradion konkurrens av piratradiostationen Radio Nord och två år senare av Radio Syd. Båda sände från fartyg utanför den svenska gränsen.

1961 tog Sveriges riksdag beslut om att beslagta den kommersiella radiokanalen Radio Nords båt om den kom in på svenskt vatten.

1961 fattade riksdagen beslut om att all medverkan i kommersiell radio var kriminell.

1965 dömdes Radio Syds chef Britt Wadner till en månads fängelse för att hon sände reklamradio från sin båt. Hon avtjänade straffet på Hinseberg.

1988 startade Kinnevik tv-kanalen TV 3, sändningarna skedde från London och nådde Sverige via satellit. Det krävdes en parabolantenn för att få in kanalen.

Maj Britt Theorin, ordförande i Kulturarbetarnas socialdemokratiska förening i Stockholm, ville införa förbud mot privat innehav av pararabolantenner. I ett tal sa hon:

”Hur ska man kunna hindra oönskad teknik att etablera sig på den svenska marknaden?”

1996 ifrågasatte kommunikationsministern Ines Uusmann att folk verkligen skulle lägga ner tid på att surfa på internet.*

Två svenska ministrar i kommunikation uttrycker sina åsikter om två nya distributionsformer med 40 års mellanrum. Gösta Skoglund om tv och Ines Uusmann om internet.

Sveriges riksdag fattade alltså beslut om att medverkan i reklamradio är kriminell 1961. Femtio år senare vill Storbritanniens premiärminister stänga ner Twitter.

Ja, tiden går men reaktionerna ser ut som de brukar. Men nu är det dags att vända blad.

Eller?

* Ines Uusmans citat i Svenska Dagbladet 12 maj 1996: ”Jag vågar inte ha någon alldeles bestämd uppfattning men jag tror inte att folk i längden kommer att vilja ägna så mycket tid, som det faktiskt tar, åt att surfa på nätet. […] Att sitta och surfa på nätet tar en himla massa tid. Vad är det bra för? […] Det kanske är så att det är något som vuxit upp nu. Alla pratar om internet men kanske är det övergående och sedan blir inriktningen mer specificerad.” 

I Internetworld 10/1997: ”Jag undrade om inte det planlösa surfandet var på övergående? Inriktningen i framtiden blir kanske mer specifik? […] Jag menar självklart inte att Internet är en övergående fluga. Effekterna av den långsiktiga IT-politik som regeringen nu för – med gott stöd av IT-kommissionen – tar dessutom snart död på denna lilla envisa fluga, det är jag övertygad om.” 

Thorbjörn Larsson