Journalisters kommentarer är inte grundlagsskyddade

De efterhandsmodererade kommentarer som journalister skriver på den egna sajten, omfattas inte av grundlagsskyddet, skriver jur. kand. Benjamin Boman

Jag har i en tidigare artikel konstaterat att omodererade kommentarer på en grundlagsskyddad webbplats inte omfattas av grundlagsskyddet enligt yttrandefrihetsgrundlagen, och att kommentatorerna därmed inte åtnjuter meddelarfrihet.

Om en journalist eller redaktör skriver en kommentar i ett omodererat kommentarfält på mediets webbplats, för att förtydliga en artikel eller bemöta andra kommentarer, gör ju journalisten eller redaktören detta just i egenskap av journalist eller redaktör. Detta talar för att den ansvarige utgivaren bör anses ansvarig för innehållet, och alltså för grundlagsskydd. Emellertid förutsätter grundlagsskydd att databasen ”kan ändras endast av den som driver verksamheten”. Databasen – dvs. alla kommentarer till en artikel – kan, om den är omodererad, utan tvivel ändras av andra än redaktionen.

Med hänsyn till att en databas ska vara tydligt avgränsad, så att den framstår som en egen enhet för läsaren, kan man inte heller gärna påstå att enskilda kommentarer, skrivna av journalister och redaktörer, skulle utgöra egna ”databaser” i lagens mening, om de i övrigt är placerade på samma del av webbsidan som övriga läsarkommentarer. Det torde nämligen vara helt  onaturligt för en läsare att betrakta två kommentarer – en skriven av en läsare och en av en redaktionsmedlem – vilka båda är placerade under texten ”För kommentarerna ansvarar de som har skrivit dem”, som separata databaser. Möjligen kan man tänka sig att redaktionens egna kommentarer markeras med särskilda färger och en särskild informationstext av vilken det framgår att just dessa kommentarer ska likställas med artiklar, men jag känner inte till någon vanligt brukad teknisk plattform som möjliggör sådan särbehandling av vissa kommentarer. Ett sådant tillvägagångssätt skulle dessutom kunna förefalla förvirrande och föga estetiskt tilltalande.

Slutsatsen är alltså att journalisters och redaktörers omodererade artikelkommentarer på massmediernas webbplatser inte omfattas av grundlagsskyddet. Skribenterna ansvarar alltså själva för kommentarernas innehåll, och har inte rätt till juryprövning av eventuella brott, vilka åtalas av allmän åklagare och inte av Justitiekanslern. Detta kan man måhända betrakta som en ”lucka i lagen” – en lucka som enligt min mening bäst täpps till genom obligatorisk förhandsgranskning av samtliga artikelkommentarer.

Benjamin O J Boman, jur. kand.