”Dagstidningarna får se upp”

Dagstidningar som publicerar sig i digital form får se upp i fortsättningen, skriver Staffan Teste. Han har företrätt upphovsmannen i processen mot Lundagård där hovrätten slog fast att internetsajter inte fritt kan använda bilder vid kritisk granskning.

Internetsajter kan inte använda sig av gratisbilder vid kritisk granskning. Det har Hovrätten över Skåne och Blekinge slagit fast i en prejudicerande dom. Rätten följer därmed den ändring som genomfördes i upphovsrättslagen den 1 juli 2005.

Dagstidningar som regelbundet tillgängliggör sina utgåvor i digital form t.ex. via pdf får se upp i fortsättningen. Ingår illustrationer, teckningar fotografier etc. i samband med en kritisk granskande artikel går det bra i tryckt form, men inte i digitalt tillgängliggörande. Tidningen får snällt avlägsna illustrationen i den digitala utgåvan eller begära tillstånd av upphovsmannen och ersätta för publiceringen.

Hovrätten har i målet dömt studenttidningen Lundagård att betala ersättning och skadestånd för att de utan tillstånd på Internet tillgängliggjort ett annonsverk  bestående av två sammanslagna fotografier och reklamtext.

Hovrättens dom har vållat en viss uppståndelse. Representanten för tidningen Lundagård försöker få det till att publiceringsrätten på Internet är hotad. Så är inte alls fallet.

Upphovsrättslagstiftningen har genom tiden utformats för att balansera upphovsmännens rättigheter gentemot andra krav bl.a. från enskilda och samhället.

Det är viktigt att komma ihåg att upphovsmännens rättigheter till sin karaktär är ensamrättigheter dvs. endast rättsinnehavaren och ingen annan är berättigad att förfoga över verket genom en sådan handling som omfattas av rättigheten. Det är det som ligger till grund för att upphovsmannen skall kunna leva på sin verksamhet. Av hänsyn till motstående intressen finns i lagen regler om olika typer av inskränkningar i upphovsmannens ekonomiska rättigheter.

För att inte förhindra den fria debatten finns t.ex. en citaträtt, 22 § upphovsrättslagen. Det framgår dock klart att denna citaträtt inte är tillämplig för konstverk, fotografier, vilket också hovrätten påpekar. Att återge ett fotografi eller konstverk i sin helhet är ju inte heller ett citat utan en exemplarframställning av ursprungsverket. Att återge det delvis är i sin tur en förvanskning av ursprungsverket, som inte heller är tillåten.

Att göra som tidningen Lundagård gjort sig till tolk för i sina inlagor till rätten att det skulle gå att riva ut en sida i en tidning med bilder (s.k. faksimile) och återge den på nytt i ett nytt nummer av tidningen är alltså inte tillåtet utan upphovsmannens medgivande och eventuellt ersättande.

Ytterligare ett undantag finns i upphovsrättslagen för att möjliggöra den fria debatten och det är att i 23 § upphovsrättslagen tillåts återgivning av konstverk i anslutning  till texten i en kritisk framställning. Den tillåter ”gratis”publicering av konstverk i tryckt tidning.

I samband med att Sverige skulle införa EU-direktivet 2001/29/EG i svensk lagstiftning var Sverige och övriga länder skyldiga att ta hänsyn till upphovsmännens berättigade intressen av skydd i den digitala miljön. Upphovsrättsligt skyddade verk kan snabbt och enkelt kopieras och överföras mellan olika länder t.ex. via nätverk som Internet, på ett helt annat sätt än tidigare. Direktivet syftade till att värna upphovsrätten, framförallt i den digitala miljön. I direktivet infördes hårdare regler för digitalt användande inte bara av konstverk, fotografier utan också ett bättre skydd för närstående rättigheter t.ex. för musikers och sångares rättigheter.

§ 23 fick därför en ny lydelse: Offentliggjorda konstverk får återges i anslutning till texten i en kritisk framställning, dock inte i digital form.

Den ”gratisåtergivning” av konstverk som tidningen Lundagård begagnat sig av för sin tryckta tidning var med andra ord sedan 2005 års lagändring inte längre möjlig vid liknande återgivning/tillgängliggörande på nätet. Det är dock inga problem för den som vill använda sig av konstverk i samband med kritisk granskning på Internet att vända sig till upphovsmannen, begära tillstånd och ersätta för utnyttjandet men det kan ju kännas svårt för den som vill ha allt ”gratis”.

När tidningen Lundagård upptäckt att ”gratisdörren” slagits igen av EU-direktivet så hävdade tidningen i rätten att den kritisk granskande texten som funnits tillgänglig i mer än 6 månader på hemsidan var en ”dagshändelse”.

23 § innehåller nämligen ytterligare ett undantag. Offentliggjorda konstverk får återges i en tidning eller tidskrift i samband med en redogörelse för en dagshändelse. Det här är en gummiparagraf som många dagstidningar brukar försöka tillämpa då de hotas av att betala för intrång.

Vad som menas med en dagshändelse är högst oklart och det saknas prejudicerande domar om detta. En rimlig tolkning borde vara möjligheten att t.ex. illustrera en artikel om stöld på ett konstmuseum kvällen innan med de stulna tavlorna eller liknande.

Oraklet inom svensk upphovsrättslagstiftning Henry Olsson, juris hedersdoktor och f.d. lagman vid Svea Hovrätt och verksam inom lagstiftningsarbetet inom justitiedepartementet i Sverige och internationellt skriver i sin bok Upphovsrättslagstiftningen En kommentar 2006 s. 205 bl.a.: ”Med dagshändelser avses inte bara sådana på konstens område – vernissage, konstnärens födelsedagar, museistölder eller avtäckning av statyer – utan också på andra områden t.ex. krigsreportage som illustreras med konstverk skildrande händelser under krig.”

Men, skriver Olsson återgivningen måste ske i en tidning eller tidskrift. Återgivning i andra typer av skrifter omfattas ej.  I propositionen (prop. 2004/05:110 s. 224) kan konstateras att bestämmelsen inte har någon uttrycklig begränsning till enbart tidningar eller tidskrifter i analog form. Frågan om vad bestämmelsen kan anses omfatta får som hittills avgöras i rättspraxis.

Hovrätten kommer till slutsatsen att dagshändelser skulle kunna vara tillämpliga även för tidning eller tidskrift i digital form. Något resonemang om att tidningen eller tidskriften har ett evigt liv på Internet och att en eventuell dagshändelse för länge sedan förlorat sin aktualitet för inte hovrätten. På den här punkten saknas fortfarande ett prejudikat från Högsta domstolen.

Det finns dock ett aber för tidningen Lundagård i det aktuella målet. Ett användande av konstverk i samband med dagshändelse är inte möjligt om ursprungsverket skapats för att återges just i tidning eller tidskrift.

Avsikten med denna inskränkning var ursprungligen att skydda t.ex. karikatyrteckningar som tillkommit för att skildra politiska dagshändelser. Från början skulle dagshändelsebegreppet endast omfatta dagshändelser på konstens område, men lagutskottet ansåg regeln var för snäv och därför tillkom begränsningen att verk som skapats för publicering i tidning och tidskrifter inte skulle ingå.

Skulle det vara fritt fram för dagstidningar att med dagshändelser avse all journalistik så skulle inte fotograferna få mycket betalt. Allt skulle ju publiceras ”gratis”.

Det är första gången som gummiparagrafen prövas i hovrätten, såvitt jag vet, och det är bara konstatera att hovrätten bestod provet i det här sammanhanget. Hovrätten skriver: ”Av utredningen i målet framgår dock inte annat än att annonsskapelsen har skapats för att publiceras i en tidning eller tidskrift. Lunds Universitets Studentkårers återgivande av annonsskapelsen på Internet har således enligt hovrättens mening inte varit tillåten.”

Fotografen tilldömdes skälig ersättning och skadestånd.

Ny dom slår mot publicering av bilder på nätet
Staffan Teste, jur. kand. www.bildombudsmannen.se