Johan Grafström: En prövning av public service-tjänster får inte böja sig för marknadskrafter

En förhandsprövning av public service-tjänster får inte böja sig för marknadskrafter som instinktivt motsätter sig allt public servicebolagen vill företa sig. Fallet med BBC Jam visar hur illa det kan gå, skriver Johan Grafström, redaktionschef på UR.

I januari 2006 lanserade BBC ett av de mest ambitiösa webbprojekten i företagets historia – BBC Jam. En digital läroportal som riktade sig till barn mellan 5 till 16 år och som följde läroplanens steg i flera av kärnämnena. Syftet var att erbjuda ett oberoende webbaserat stöd till befintliga läromedel i skolan och därmed skapa en länk mellan klassrummet och hemmet. Ett särskilt fokus låg på barn med olika typer av inlärningssvårigheter, funktionsnedsättningar och naturligtvis på minoritetsspråken i Storbritannien. Budgeten var svindlande 150 miljoner pund och projektet föregicks av en rigorös förhandsprövning av såväl kulturdepartementet i Storbritannien som EU kommissionen.

I tillståndet som beviljades redan 2003 fanns en serie villkor där det bland annat reglerades hur stor del av läroplanen som fick täckas av tjänsten för att inte begränsa de kommersiella möjligheterna för läromedelsförlagen. Hälften av kostnaden för innehållet skulle produceras av studios utanför BBC till ett värde av 45 miljoner pund. Utbildningsdepartementet öronmärkte dessutom 530 miljoner pund för att skolorna skulle kunna köpa in digitala läromedel som kompensation för den eventuella påverkan som BBC Jam skulle få marknaden.

Men de kommersiella aktörerna nöjde sig inte med detta utan menade att BBC inte höll sig till villkoren i tillståndet. Efter påtryckningar från EU kommissionen, valde BBC Trust att temporärt stänga tjänsten den 20 mars 2007. BBC:s styrelse fick i uppdrag att ta fram ett nytt förslag på hur man skulle möta behoven från skolsystemet. Och att man nu dessutom skulle ta hänsyn till den förändrade marknadssituationen för digitala läromedel sedan det ursprungliga tillståndet beviljades 2003.

Detta nya förslag utsattes återigen för ett fullt PVT (Public Value Test) samt en analys av tjänstens marknadspåverkan, sk market impact assessment. Utfallet av dessa tester gjorde att BBC:s styrelse nära ett år senare, i februari 2008, konstaterade att inte ens en modifierad version av BBC Jam skulle kunna rymmas inom de regleringar man såg framför sig. BBC Jam stängdes permanent och kostnaden för licensbetalarna uppgick till drygt 75 miljoner pund. Någon liknande tjänst har inte kommit från de bolag som kritiserade tjänsten trots att det nu är mer än fyra år sedan tjänsten lanserades.

Nu ska ett liknande PVT system införas i Sverige. I enlighet med ett meddelande från EU kommissionen ska nya tjänster från public servicebolagen förhandsprövas utifrån dess värde för publiken och påverkan på marknaden. Detta är i grunden något positivt och exemplet ovan illustrerar bara den svåra balansgång det innebär att på förhand värdera något som ännu inte existerar. Särskilt med tanke på att det många gånger kan uppstå en konflikt mellan tjänstens värde för publiken och dess inverkan på marknaden.

Vi som jobbar inom public servicebolagen har för länge sedan insett att vår överlevnad hänger på att vi klarar av att skapa verkliga värden för vår publik. I mitt tidigare jobb på SVT hade jag förmånen att jobba tillsammans med teamet som skapade SVT Play. En tjänst som är världsledande vad gäller on-demand teve över öppet internet. SVT Play har i grunden förändrat hur människor idag konsumerar rörlig bild och många kommersiella aktörer har släppt liknande tjänster.

Sannolikt har tjänsten också till viss del begränsat illegal fildelning och kan anses stimulera bredbandspenetrationen i Sverige. Tidigare okända aktörer som ex Headweb och Voddler ser naturligtvis affärsmöjligheterna i att allt fler lär sig titta på film, barnprogram, fakta och tv-serier i sina datorer.

Men SVT Play har också satt oerhörd press på de kommersiella tevekanalernas affärsmodeller. Det kommer sannolikt att ta en avsevärd tid innan de börjar tjäna pengar på att erbjuda sina program på nätet. Konkurrensen från ett i det närmaste fullsorterat och reklamfritt utbud som finns tillgängligt i minst 30 dagar helt utan kostnad är naturligtvis hård och SVT är marknadsledande.

Så skulle då SVT Play ha blivit godkänd om den tvingats genomgå en förhandsprövning enligt den förslagna modellen?

Det vet vi naturligtvis inte men jag tror att de flesta är eniga om att värdet för publiken är oerhört högt men att marknadspåverkan är betydligt mer svårbedömd. Det är också sannolikt att remisserna från aktörer som MTG, TU och Bonnier väger tyngre än de från unga entreprenörer som vill skapa nya moderna tjänster som snarare skulle vinna på draghjälpen från public service.

Fallet med BBC Jam är snarare ett tragiskt exempel som visar hur illa det kan gå. Ett litet antal etablerade förlagshus lyckas – utan att tydligt specificera sin kritik och än mindre belägga att de faktiskt lider skada – stänga en tjänst vars ambition var att digitalisera och demokratisera det engelska skolsystemet. Förlorarna är barn och unga i Storbritannien som gått miste om ett stort ambitiöst läroprojekt i allmänhetens tjänst.

Frågan är långt från okontroversiell i Storbritannien och Steven Barnett, Professor i kommunikationsvetenskap vid University of Westminister, kommenterade stängningen så här i The Guardian:

”It (BBC Jam) was shut down because of complaints to Brussels by a tiny number of education software companies complaining that it ”distorted the market” – and to hell with the public benefits that it brought the nation’s children. Please don’t tell me that the interests of plurality were served by that decision.”

Jag ser positivt på att våra nya tjänster prövas utifrån det värde de tillför vår publik och det finns anledning att tro att det långsiktigt kommer att stärka public service roll.

Slutsatsen blir att Myndigheten för radio och tv – som utredaren har föreslagit ska handlägga förhandsprövningarna i Sverige – kommer ha en grannlaga uppgift i att prioritera verkligt värde för publiken snarare än att böja sig för marknadskrafter som instinktivt motsätter sig allt public servicebolagen kommer vilja företa sig. I synnerhet om det är något som publiken verkligen drar nytta av.

Förslag till svensk modell: SR, SVT och UR får inte starta nya tjänster utan prövning
Johan Grafström är redaktionschef på Utbildningsradion sedan årsskiftet. Innan dess arbetade han på SVT som projektledare och programchef.