Annons: Mediedagen 2019

Jämställdhet är en ledningsfråga

Mittmedias kvinnliga sportjournalister vittnar om trakasserier och förtryck och kräver nu att ledningen tar itu med frågan. Men varför är det de kvinnliga sportjournalisterna på just Mittmedia som gör revolt?

Så lätt kommer man inte undan om man är chef för Mittmedia Sport.

”Vi vägrar komma med förslag på åtgärder”, säger de kvinnliga sportjournalisterna.

Alltså hamnar frågan på sportchefen Henning Johannessons bord. Och det är där den hör hemma. Jämställdhet är en ledningsfråga.

”Många av oss upplever trakasserier och förtryck inom våra egna arbetsgrupper”, skriver 14 av de 17 kvinnliga sportjournalisterna i sitt brev till sportledningen, skyddsombud och utgivare. De manliga kollegorna har en ryggdunkningskultur som de inte ingår i.

Det är tydligt att de värsta trakasserierna kommer ute på sportarenorna, men de som de utsätts för av kollegorna i arbetsgruppen skadar mest.

Varför kommer då en revolt från de kvinnliga sportjournalister på just Mittmedia Sport?

Kanske ligger en del av svaret i att sportchefen och ledningen sitter långt borta från de flesta medarbetarna. Mittmedia bildade en central sportledning för alla 28 titlarna ungefär samtidigt som man planerade för en stor satsning på att rekrytera fler kvinnor till sporten utan att jobba med attityderna och klimatet i arbetsgrupperna i det dagliga arbetet. De nyanställda kvinnorna fick ta smällen.

Kanske beror det på att man i sin satsning rekryterat kvinnliga reportrar som redan profilerat sig i andra sammanhang och inte förväntade sig att deras idéer skulle skrattas åt och negligeras. Som till exempel Elena Lövholm, som har drivit en fotbollsblogg om svensk herrfotboll på SVT och varit reporter i SVT:s Svenska cupen-sändningar. De kände förväntningar om att förändra det journalistiska tänket i rapporteringen men inte att ”snubbarna” skulle fortsätta att ta de mest prestigefyllda jobben. Inte heller förväntade de sig att de skulle få frågan om hur man förändrar en organisationskultur. En sak har de i alla fall vunnit och det är sammanhållningen. ”Vi har vunnit varandra och stöttar varandra och det är det stora fina i det.”

Kanske beror det på att 17 kvinnor i en sportredaktion på 65 personer innebär starkt underläge. Utspridda över hela Mittmedia-land från Nynäshamn till Övik blir det numerära underläget påtagligt. Det finns forskning om hur man förändrar en organisation och den säger att kvinnorna behöver vara mellan en tredjedel och hälften av arbetsstyrkan för att de ska ha inflytande över organisationskulturen. Det gäller för övrigt för alla minoriteter. Jag gjorde 2014 en studie som publicerades i boken Kvinnor och ledarskap i svenska medier. Av de 208 kvinnorna som ingick i studien och var eller varit mediechefer så redovisade de att om deras företag hade hög representation av kvinnor i högsta företagsledningen att de också själva förväntade sig en god chefsutveckling. Vidare att det inte förekom lika stora löneskillnader mellan män och kvinnor på samma position och med samma utbildning. Från materialet kunde vi se att de med god representation av kvinnor i högsta ledningen också hade mindre stressrelaterade sjukskrivningar än de som uppgivit att deras företagsledning inte hade någon eller få kvinnor i högsta ledningen. Så visst spelar ledningen stor roll både som förebild och bärare av kulturen.

Ibland behövs en kris, en revolt, #metoo för att strukturer ska bli tydliga och positioner förflyttas.

”Jag tror att vi som män och ledare har jättemycket att lära oss kring det här”, har Henning Johannesson självkritiskt kommenterat. ”Det kom som en överraskning för mig att det var så här allvarligt.”

Rådet till sportledningen att ”gå en jämställdhetskurs” har sportchefen Henning Johannesson bestämt att man ska förverkligas omgående. Sen planeras workshopar om sexuella trakasserier och i januari ska hela sportredaktionen, inklusive de manliga kollegorna vara med och prata jämställdhet. Otroligt. Helt nyligen var jämställdhet stämplat som mossigt, överspelat eller genomfört och i alla fall ovidkommande.

Det var innan kulissen rämnade.

Säkert inte den sista.

Kvinnors ledarskap 24 år senare

Vad har hänt mellan 1994 och 2017 när det gäller kvinnor och ledarskap? Var står debatten i dag? Varför går det fortfarande två män på en kvinna när medierna väljer vem som får komma till tals i nyhetsmedier? Trots så många fler kvinnliga publicistiska ledare.

”Know the power of women in leadership.”

Skulpturen ”The Fearless Girl” utmanar den kända statyn ”Charging bull” på Wall Street. Statyn är en del av 8 mars-kampanjen som pågår för att lyfta det faktum att företag med kvinnor i toppositioner presterar bättre ekonomiskt. Där står debatten i dag 2017. I alla fall i New Yorks affärskvarter. Bättre affärer med fler kvinnor i ledningen. Vassare journalistik med kvinnor i ledningen!

Där stod inte debatten 1994 när vi arrangerade den smått historiska konferensen Kvinnor-Gräv i Stockholm med 350 kvinnliga journalister och medieledare från hela landet. Christina Jutterström, som senare blev en uppskattad föreläsare, då chefredaktör på Dagens Nyheter stod i talarstolen och talade om Att vara kvinna och chef.

Det nya var inte att tala om att vara chef. Det nya var att poängtera att hon var kvinna och chefredaktör. Det var inte längre ett handikapp att vara kvinna i den positionen. Kvinnor kan faktiskt vara chefer! Så var det då.

Det mest applåderade framträdandet stod Monica Gunne för, då featurechef på Aftonbladet. Hon kom upp på scenen iklädd full ishockeymundering med benskydd, klubba och hjälm. Karriärkostym eller överlevnadsdräkt?

Vi skrattade och var överens om att det behövdes nytänkande för att förändra redaktions-och ledarkulturen. Så föddes idén till ledarskapsutbildningen Kvinnors ledarskap & undersökande journalistik, som har varit en poängsatt utbildning på JMK, Stockholms universitet ända fram till 2017.

Vad har hänt  sen dess? Stormsteg har tagits. På vissa områden myrsteg.

  • 274 mediechefer och medieledare har deltagit i ledarskapsutbildningen.

Utmaningen har varit densamma i allas HERSTORY (ordlek med History ..) som skrivits under åren. Att inte överge att man är kvinna utan att utmejsla sina egna styrkor, formulera sin kompetens och se sina utmaningar!

De har kommit från små och stora redaktioner och mediehus från Malmö till Luleå och de har åkt hem med insikten om att genus spelar roll för hur medieföretaget fungerar. Hur journalistiken görs och av vem.

  • Två böcker har skrivits MediaAmazonerna- om kvinnor ledarskap år 2007. Kvinnor och ledarskap i svenska medier år 2014 som båda bygger på studier baserade på deltagarna arbetsförhållanden och tankar kring sitt ledarskap och den revolution som medierna genomgår.
  • Priset Årets MediaAmazon för nyskapande ledarskap delas ut årligen vid en återkommande konferens.
  • Själv fick jag utmärkelsen Årets ledarskapsutvecklare 2010 som kursledare för ledarskapsutbildningen Kvinnors ledarskap.

Är det lättare för kvinnor och ledare i dag?  Tiden har hunnit ifatt kvinnor som ledare

För ett par decennier sedan kunde man läsa i managementlitteratur att kvinnor var ”second best” i alla jämförande studier. De stod för svaghet medan manliga kollegor stod för strategi och beslutsfattande.

Tiden har hunnit ifatt kvinnor och svagheterna kallas snarare styrkor i modernt ledarskap. Vad hjärnforskning lär oss om ledare som uppmuntrar till nytänkande ligger nära egenskaper som traditionellt tillskrivs kvinnor.

I dag är EQ och social kompetens minst lika viktig som IQ i ledarskap för att utveckla såväl medarbetare som journalistik.

Redan år 1977 formulerade organisationsforskaren och professorn Rosabeth Moss Kanters Men and women in the corporation att  kvinnor behöver vara minst en tredjedel för att ha inflytande över villkoren och företagskulturen. Kvinnor blir annars undantag, sk token och om en kvinna misslyckas så representerar hon alla kvinnor. ”Vi har prövat med en kvinna…”.

Här ligger också en del av förklaringen till att kvinnor fortfarande måste överprestera, bevisa sig för att försvara sin legitimitet som ledare.  Kvinnor måste göra SKILLNAD. Bidra till högre vinst. Bättre journalistik. Bättre ledare.

Nej tack!

”Kvinnor accepterar inte den manliga normens spelregler.”

Många kvinnor känner sig obekväma med snacket och strukturen. ”De skulle inte lyssna på mig.” En del kvinnor avstår fortfarande eftersom de inte känner sig hemma med spelreglerna och inte känner att de skulle få tillräckligt inflytande att påverka dem.

Så formulerar de kvinnliga medieledare som ingick i studien Kvinnor och ledarskap i svenska medier ett av flera hinder som fortfarande gäller för mediekvinnor som vill stiga in, axla ansvaret och vara med och formulera medieframtiden.

Internet och hoten. I dag publicerar sig alla på flera sociala och digitala publiceringskanaler samtidigt och hoten om våld – ofta sexualiserat våld – har blivit en omständighet för kvinnor som inte går att bortse ifrån. Hot som Säpo nu har på sin agenda. 

Mammaledighet. De senaste åren har flera kvinnor gått Kvinnors ledarskap under sin mammaledighet. Pappor som är föräldralediga kommer med bebisen som ammar i lunchpausen.  Det hände inte på 90-talet.

Tempot.  Stressen är mer påtaglig i dag som en följd av digitaliseringen.  Av studien Kvinnor och ledarskap i svenska medier framgår att

  • De som arbetar på en arbetsplats med en tredjedel till hälften kvinnor i ledningen har färre sjukskrivningar bland medarbetarna.
  • De har också mindre löneskillnader mellan män och kvinnor.
  • Vidare uppger de mediechefer som deltog i studien att de i högre utsträckning har stöd av sin närmaste chef vilket också minskar den upplevda stressen.
  • De uppger också i högre grad att de har förhoppningar om att nå högsta chefsnivå i sin organisation under sin karriär.

Maktkampen mellan ordet och pengarna. I dragkampen mellan chefredaktören och vd/publisher har pengarna ökat sin makt på ordets bekostnad. Makten har i hög grad flyttat upp till koncernchefsnivå i de nya mediehusen och där dominerar män. Detta har hänt samtidigt som kvinnorna blivit publicistiska ledare. Cirka 42 procent av chefredaktörerna är i dag kvinnor och cirka 50 procent är redaktionschefer och kulturchefer. I årets rankning har en kvinna för första gången utsetts till Grävsveriges makthavare nummer 1.

”Know the power of women in leadership.” Det är inte parollen i svenska börsnoterade mediebolag. De ligger fortsatt i botten bland svenska bolag när det gäller kvinnor i högsta ledningen.

”Know the power of women in leadership. SHE makes a difference”

Så kvinnor gör skillnad.

Det är inskriptionen vid foten av statyn ”The fearless girl”. En liten trotsig flicka som utmanar ”Charging bull”  placerades där på Internationella kvinnodagen av kapitalförvaltningsbolaget SSGA och reklambyrån McCann New York.

Varför en så liten flicka mot en stor tjur?

Hur går vi vidare..?

Varför inte börja med att ge den lilla trotsiga flickan den plats som hon – och andra kvinnor – har rätt till i nyhetsmedierna? Deras yrkesexpertis och kvinnoerfarenheter speglas dåligt. Nyheter handlar fortsatt till mer än 70 procent om män i svenska medier.  Sedan 15 år står det stilla i Sverige trots ett stort antal kvinnliga publicister.

Dags att se mediedynamikens konserverande kraft. Dags att spräcka glastaket.

Vilket handlingsutrymme har kvinnliga ledare?

Vad händer när en kvinna bryter mot spelets regler och tar kommandot som chef? Är det då hon få bereda sig på att möta hatet som Sofia Olsson Olsén beskriver i sin krönika på nyårsafton? ”Din lilla fitta! Vem tror du att du är?”

Vilket manöverutrymme har en kvinna?

I Afghanistan måste en kvinna ledsagas av sin man och får inte ens gå till marknaden själv utan att bli fysiskt attackerad. Hon ska veta sin plats.

Snart släpps Wonder Woman, en amerikansk film i superhjältegenren. Hon har nyligen fyllt 75 år som seriefigur och skapades mitt under brinnande världskrig av psykologen och kvinnorättskämpen William M Marston och hans fru Elizabeth Holloway. De ville skapa en stark kvinnlig karaktär och förebild. Wonder Woman skulle ha alla goda ledaregenskaper. William Marston sade att  ”…hon är den nya sortens kvinna som bör styra världen.” Inga låga förväntningar. Nu blir seriehjältinnan film och Wonder Woman får sin historia beskriven i aktuella boken ”Wonder Woman unbound: The curious history of the world´s most famous heroine”.

Nu gör hon comeback.

wonder-woman

Jag gjorde en studie, Kvinnor och ledarskap i svenska medier, där 208 kvinnliga mediechefer, med hjälp av självskattningsverktyget DISC, karaktäriserade sig själva kring personlighetsdrag och kommunikationsstil. Det visade sig att de yngre medieledarna/mediecheferna, under 39 år, oftare beskrev sig som drivande, otåliga, konkurrerande och som att de tar kommandot. De valde även, i mindre utsträckning än sina äldre chefskollegor, att skatta sig som pålitliga.

Vilket manöverutrymme har en kvinna i ledarrollen?

Artisten Madonna utryckte det så här i sitt tacktal när hon blev Billboards Woman of the Year. 

”Det finns inga regler – så länge du är pojke.

Om du är en flicka måste du spela spelet.

Vilket spel?

Du får vara vacker och söt och sexig, men visa dig inte för smart, ha inte en åsikt. Ha åtminstone inte en åsikt som utmanar rådande läge.”

Sitter strukturerna så hårt fortfarande?

Sofia Olsson Olsén, publisher på Aftonbladet, beskriver hatet i sin krönika på nyårsafton. Inkorgen som fylls av hotfulla mejl om sexualiserat våld som hos många andra som träder fram i offentligheten.

”För kvinnor som syns, kvinnor som har en åsikt, för kvinnor som tar en självklar plats i vårt samhälle.”

”Din lilla fitta! Vem tror du att du är?”

Moment 22.

Är du för vek får du inte chefsjobben. Är du för tuff och inte håller dig till rollen som du förväntas spela, så kommer vi att hålla dig nere med hat och hot. ”Du har fått för lite kuk!”

Wonder Woman har också mött kraftfullt motstånd. FN utsåg henne i höstas till hedersambassadör för flickors frigörelse världen över. Starka protester utbröt. Hon är ”för sexig” och ”sexualiserad”. Och efter ett par månader förlorade hon sin titel.

Också i det här sammanhanget är man oense om hur en kvinna bör och tillåts vara.

Vilka råd gav kvinnor till kollegor i studien Kvinnor och ledarskap i svenska medier?

”Din viktigaste chefsroll är den som chef i ditt eget liv.”

”Gå din egen väg och lyssna på dem som du vet tycker om dig och som du respekterar. Det finns ingen hejd på vad andra anser att de får ha synpunkter på när det kommer till en kvinna. De snackar för det mesta skit. Strunta i dem.”

”Lyft fram andra kompetenta kvinnor. Vi gör det alltför sällan (av rädsla att vara partisk?). Män lyfter fram män ideligen.”

”Utforska dina värderingar och din vision. Hitta styrkan i dig själv.”

”Arbeta bara med en produkt som du moraliskt kan stå för. Då blir du trovärdig som chef.”

”Om det blir mer taggtråd än nöje. Lägg ner och gör något roligare i livet.”

”Lyssnande, inkluderande, demokratisk och bestämd som ledare.”

En sak är säker: Ska kvinnor få det manöverutrymme som behövs i chefsrollen krävs det att män får en kärleksfull frigörelse från en traditionellt manlig och auktoritär stereotyp och förebild som den återskapas i medierna varje dag. Och nu talar vi inte bara medierna, men också där. Love trumps hate!

Fotnot: DISC-teorin skapades av William M Marston