Annons: Mediedagen 2019

Är svenska utgivare fega och lata?

Frågan ”Är dagens utgivare fega?” var rubriken för sista programpunkten på TT:s utgivarforum igår. Kanske både fega och lata, var ett av svaren.

Utgivarna är fega för att det är själva bevekelsegrunden för den lagstadgade yttrandefriheten, slog advokaten Ulf Isaksson från Danowsky & Partners (med bland andra Expressen som uppdragsgivare) fast redan i inledningen. Det finns många skäl att vara feg, och är man inte feg är man kanske lat och blir därför feg, fortsatte han. Den som är feg eller lat eller båda delarna slipper förtalsprocesser, PO-anmälningar, branschpress och morgonsoffor genom att avstå känsliga publiceringar. ”Det är ofta retoriskt svårt att hävda tryck- och yttrandefriheten som princip mot konkreta fall där någon har drabbats”, sade Ulf Isaksson.

Han varnade också för att om utgivarna intar en för försiktig hållning kan det på sikt leda till att folk läser tidningarna för att få reda på OM det har hänt något, och sedan andra forum för att få reda på VAD som har hänt. Enligt Ulf Isaksson handlar det inte ens om att flytta gränserna utan om att använda ett redan bekräftat utrymme, och nämnde bland annat friandet av publiceringar av Mijailo Mijailovi? som exempel.

Frågan berördes också under den första diskussionen som handlade om publisherrollen. Berling Medias publisher Anders Ahlberg påpekade att det tar mycket tid av en chefredaktör att hantera svåra publiceringar, och frågade Dagens Nyheters publisher Gunilla Herlitz om de dubbla rollerna leder till att hon bli mindre djärv som utgivare. Hon svarade att tiden räcker till eftersom hon tar besluten i samspel med andra på redaktionen. Det bygger på att det finns ett riktigt bra samtal. ”Jag tar gärna sådana resonemang så att andra hör också”, sade Gunilla Herlitz.

Enligt Expressens chefredaktör Thomas Mattsson är det mer komplext än att medierna blivit mer eller mindre restriktiva med namnpubliceringar. När det gäller brotts- och olycksoffer har medierna blivit mer restriktiva. När det gäller exempelvis sportstjärnor har de däremot blivit mindre restriktiva, vilket har att göra med hur deras position i samhället förändrats de senaste 20 åren.

Vad som däremot har förändrats är uppmärksamheten kring publiceringarna, enligt Thomas Mattsson. ”Det har aldrig varit så lätt för ett stort företag att ifrågasätta stora redaktioner som Uppdrag Granskning och Kalla Fakta. Tidigare skulle nog andra medier varit mer skeptiska till sådant”. Thomas Mattsson pratade också om uppmärksamheten kring Expressens namnpublicering av Ola Lindholm, där han blev förvånad över att många reagerade starkt fast de inte visse vad Expressen hade för underlag. Han ville dock inte svara på vad det var Expressen visste vid tidpunkten för publiceringen.

Thomas Mattson tycker att publiceringen av Ola Lindholm principiellt var ganska ointressant, ”Sådana publiceringar gör vi regelbundet” och nämnde två publiceringar av misstänkta krigsförbrytare som enligt honom var betydlig mer intressanta. Publiceringar som ingen uppmärksammat, enligt Thomas Mattsson.

Enligt advokat Ulf Isaksson är det stora problemet inte vad som publiceras utan vad som inte publiceras, och att det inte finns någon som granskar det. En reflektion kring detta var att när det gäller beslut från Pressens Opinionsnämnd, är det endast fällningarna som publiceras på sajtens hemsida, och i betydligt högre utsträckning i branschmedierna.

Att branschpressen ska sluta ifrågasätta publiceringar för att vi inte har alla fakta tycker jag är för mycket begärt av oss. Däremot kan vi kanske bli lite mer ödmjuka inför detta faktum. Men vi kan helt klart bli bättre på att hitta det som är principiellt och inte bara uppståndelsemässigt intressant. Och vi måste börja intressera oss mer för vad som INTE publiceras.

Thomas Mattsson har också bloggat om Utgivarforum.