Självklart kan medier granska andra mediers källor

Det råder uppenbar förvirring kring hur medier ska förhålla sig till andra mediers källor. Men det är tillåtet, ja till och med viktigt, att medier kan granska andra mediers källor. Därför träffar kritiken mot DN:s artiklar om Svenska Akademien fel.

I en artikel med rubriken ”Kritik mot Dagens Nyheter: Kan ha röjt andra journalisters källor” skriver SVT om att journalisten Jesús Alcalá kritiserar Dagens Nyheters namngivande av vilka anonyma källor han kan ha haft i Svenska Akademien.

Här är en intressant passage i artikeln:

Vad tänker du som journalist om att andra journalister publicerar uppgifter kring varifrån du kan ha fått information och vilka källor du kan ha haft?

– Det är ofattbart att en tidning som Dagens Nyheter ägnar sig åt detta. Det strider mot all yrkesetik, menar Jesús Alcalá.

Det är helt naturligt att Jesús Alcalá tycker att det är obehagligt att någon efterforskar hans källor. Det är nämligen hans skyldighet att de inte röjs, och om de röjts är det bara han och redaktionen som publicerat hans texter som är ansvarig för det. Källskyddet gäller bara den journalist/redaktion som källan vänt sig till, och efterforskningsförbudet gäller bara myndigheter, inte privata företag eller för den delen andra redaktioner.

Det är viktigt att medier kan granska andra mediers källor eftersom det i den granskningen kan avslöjas större scoop än i den ursprungliga rapporteringen. Det är också viktigt för att det ska vara möjligt att granska att granskarna inte själva agerat felaktigt.

Skulle det göras för lättvindigt är det givetvis inte bra, men min erfarenhet är att det är något de flesta journalister drar sig för i det längsta, och det finns få kända fall där det gjorts på ett felaktigt sätt. Det finns också en teoretisk risk för att medier skulle efterforska andra mediers källor som en fientlig handling för att exempelvis försvåra arbetet för en konkurrent, men den risken måste sägas vara liten och om det sattes i system skulle det vara ganska lätt att avslöja.

Däremot ska man passa sig för att öppet diskutera sina källor, helst ska man inte ens erkänna att man har några. Man kan ju till exempel ha hittat ett papper på gatan eller fått en ljudinspelning från en anonym hacker. Därför är det bra att SVT-artikeln formulerar sig som den gör, och pratar om vilka anonyma källor Jesús Alcalá ”kan ha haft”.