Svårt avslöja falska nyheter utan läsarnas hjälp

New York Times tackar läsarna för de över 4 000 exempel på falska nyheter de skickat in. Eftersom riktade budskap ofta vänder sig till små målgrupper är det svårt för en redaktion att fånga upp utan hjälp utifrån.

Föreställ dig att du är en tvivelaktig aktör som står i begrepp att sprida ett falskt budskap till vissa utvalda målgrupper i USA. Tror du att någon av dessa målgrupper skulle vara “journalist på New York Times”?

Med hjälp av så kallade dark posts eller dark ads kan en populistisk politiker exempelvis sprida ett budskap i en stad och det motsatta budskapet i en annan stad. Eller sprida rena lögner till små målgrupper utan att någon reagerar.

Sådana publiceringar är bara synliga för målgruppen, vilket gör det svårt för exempelvis en redaktion att granska eller ens ha koll på vilken information som sprids. (Ett alternativ skulle vara att skapa mängder av falska konton, men det strider mot Facebooks regler.)

Dark posts är därför ett ämne där läsarmedverkan eller crowdfunding kan spela en mycket viktig roll, vilket New York Times insett. För drygt två månader sedan bad tidningen läsarna skicka in exempel på felaktig information som publicerats inför mellanårsvalen och nu tackar tidningen läsarna för de över 4 000 exempel som skickats in. Det handlar om publiceringar på sociala medier, i meddelandeappar samt sms och e-post.

New York Times skriver att de inskickade bidragen granskats av redaktörer och reportrar och varit till stor hjälp i tidningens rapportering. New York Times har också delat in den felaktiga informationen i ett antal kategorier för att få en övergripande bild över problemet. Läs hela kartläggningen här.

Svenska medier har i olika initiativ, som Viralgranskaren och Faktiskt granskat felaktigheter som fått viss spridning. Men att göra det på denna mikronivå som även omfattar e-post och sms som skickas direkt till olika målgrupper har inte gjorts mig vad jag känner till. Dark posts är sannolikt inte ett lika stort problem i Sverige som i USA, men det skulle vara intressant att få veta i vilken omfattning det förekommer och vilka kategorier det handlar om i Sverige.

Och det är nog svårt att göra i någon större omfattning utan läsarnas hjälp

 

Läs också:

Populisternas drömverktyg: dark ads