De preliminära resultaten från Nyhetsvärderaren Valspecial presenterades av forskningsledaren Thomas Nygren, docent i historia vid Uppsala universitet, vid ett seminarium på Sveriges Radio 13 september. Nyhetsvärderaren Valspecial är ett samarbete mellan ideella föreningen Vetenskap & Allmänhet, Uppsala universitet och forskningsinstitutet RISE Interactive. Projektet finansieras av Vinnova och Uppsala universitet.

Tonåringar vill ha mer miljö – medierna ger dem invandring

Svenska tonåringar är mest intresserade av sjukvård och miljöfrågor men det är invandring som fyller deras nyhetsflöden. Här finns en möjlighet för nyhetsmedierna att lösa två avgörande frågor: att förbättra klimatbevakningen och bli relevant för den unga mediepubliken.

Forskningsprojektet Nyhetsvärderaren Valspecial har undersökt svenska tonåringars mediekonsumtion inför det svenska valet. De ämnen tonåringarna var mest intresserade av var sjukvård, miljö och utbildning. Det ämne som översköljde deras nyhetsflöden var invandring, invandring och invandring. Både i flödet från de traditionella medieföretagen och i nyhetsflödet på sociala medier, som till stor del består av flödet från de traditionella medieföretagen.

Det verkar alltså som att det inte är ungdomarnas filterbubblor som är problemet, i alla fall inte om man ser till vad de anger som sina intressen, utan de traditionella mediernas besatthet av ämnena invandring, brott och olyckor. Detta pekar naturligtvis på ett misslyckande från medieföretagen, som säger sig vilja nå särskilt den yngre publiken.

Samma obalans syntes om man jämförde Som-undersökningens lista över vad svenska folket oroar sig mest för med listan över vilka inrikespolitiska frågor de tyckte var viktiga 2017. Listan över oro toppades av klimatförändringar och miljöförstöring medan ökat antal flyktingar kom först på delad niondeplats. Listan över viktiga samhällsfrågor i Sverige hade omvänd ordning, där var invandring/integration på förstaplats medan miljö/energi-frågorna kom först på sjundeplats. Även detta pekar på ett misslyckande för medierna som inte lyckats fånga svenskarnas samhällsoro i den vanliga bevakningen av politik och samhälle.

 

BBC:s chef för nyheter och samhälle, Fran Unsworth, var inne på samma spår tidigare i höst. I ett brev till alla redaktionellt anställda skrev han att klimatförändringar har varit ett svårt ämne för BBC och att det blivit fel för ofta. Vidare skrev han: ”Efter en sommar av värmeböljor, översvämningar och extremt väder har miljöbevakningen blivit viktigare för vår publik. Det finns en mängd viktiga nyhetshändelser de kommande månaderna … och det kommer många andra att bevaka. Särskilt den yngre publiken har berättat för oss att de vill ser mer journalistik om dessa frågor.”

Det finns alltså mycket som tyder på att bevakning av klimat- och miljöfrågor kan vara ett effektivt sätt att nå de notoriskt svårflörtade yngre målgrupperna.

Skulle det då räcka med att bara öka omfattningen av dagens bevakning för att vinna den unga publiken? Knappast, invandring har ju ingredienser som gör ämnet så lämpat för den mediala arenan: dramatik och polemik, starka känslor och identitetsskapande delningar från båda sidor i debatten. Men varför skulle det vara omöjligt att uppnå även inom områden som sjukvård, utbildning eller miljö- och klimatfrågor?

Jag tror att det finns extra stor potential i att bevaka miljöfrågor eftersom de redan har ingredienserna dramatik och identitetsskapande delningar. Det som saknas är polemik och starka känslor. Klimat och miljöfrågorna har också en komplexitet som gör det svårare för nya medieaktörer, som influencers, att bli tonåringarnas primärkälla. Och omvänt går miljöbevakningen inte direkt i frontlinjen när de traditionella mediehusen testar nya grepp kring tilltal och berättande.

Jag skulle därför vilja föreslå tre steg för att knäcka två av nyhetsmediernas svåraste nötter: att förbättra bevakningen av klimatfrågan och att nå de yngre målgrupperna:

  1. Öka omfattningen av klimatbevakningen, sluta låsa in den i silos och låt den istället finnas med i alla bevakningsområden. Däremot är det så klart smart att samla allt klimatrelaterat på särskilda temasidor och även att göra specifika klimatsatsningar, som bland annat Expressen gjort. (Läs mer i bloggen Nu krävs en ny klimatbevakning)
  2. Vässa klimatbevakningen, en bra start kan vara att utbilda alla journalister i frågorna, som BBC nu ska göra. Redaktörer som tycker att frågan är viktig och reportrar som förstår den är grundläggande. Sedan handlar det om att få till en kombination av tyngden som vetenskapsreportrarna och granskarna står för och ett mer lättsamt tilltal som kan funka med nya berättargrepp på nya plattformar. Jag tror också det är viktigt att skapa en dramaturgi kring att miljöfrågorna är en arena med olika aktörer med olika intressen. (Läs mer i bloggen Mediebevakningen missar väljarna viktigaste frågor). Dagens Industri avslöjande om Svenskt Näringsliv lobbande mot skärpta klimatmål nyligen är ett exempel som uppfyller de flesta av de här kriterierna.
  3. Experimentera med nya berättartekniker för miljöbevakningen som tilltalar yngre målgrupper: kombinera sådant som poddar, videojournalistik, long reads, interaktiv grafik, gameifikation kring ekologiska fotavtryck och liknande och testa även på nya plattformar som tonåringar använder. Men utgå gärna från tunga granskningar och djuplodande vetenskapsjournalistik. Jag tror att det finns massor att göra kring miljöfrågor med nya berättargrepp för en redaktion med kreativa medarbetare och utvecklingsresurser.

För den som lyckas skrapa bort mossan från miljöbevakningen väntar kanske både guld och gröna skogar.