Känsliga #metoo-publiceringar – så tänkte vi

Sedan #metoo startade har nästan varje dag inneburit ett nytt pressetiskt dilemma. Så här har jag som ansvarig utgivare för Medievärlden resonerat kring våra publiceringsbeslut.

Denna höst med #metoo har inneburit många pressetiska diskussioner på vår redaktion, liksom på de flesta andra. För även när vi skriver om andra mediers avslöjanden måste vi göra vår egen bedömning av vilka uppgifter vi själva bör publicera. Ofta fattar olika utgivare olika publiceringsbeslut även när de har ungefär samma publiceringsunderlag.

Här kommer en kortfattad redogörelse över höstens #metoo-publiceringar. Ambitionen är största möjliga transparens men inte full, med hänsyn till källskydd och risken för identifiering genom att nämna uppgifter vi valt att inte publicera. Så här tänkte vi kring några av de jobb vi publicerade denna höst:

Tidigare Expomedarbetare anklagas för våldtäkt

Medan andra (utom Flamman som stod för det ursprungliga avslöjandet) utelämnade att det handlade om Expo, och istället beskrev mannen på andra sätt, gjorde vi motsatsen. Vi gjorde bedömningen att det fanns ett allmänintresse just för att det handlade om Expo på grund av organisationens viktiga roll och höga trovärdighet. Däremot publicerade vi inte namn (det gjorde ingen) och vi var mycket sparsamma med andra detaljer som tidpunkter, för att undvika ett för tydligt utpekande.

Chefredaktör anklagas för sexuella trakasserier

Här gjorde vi också en annan bedömning än andra som skrev: vi skrev att det handlade om en chefredaktör. Resumé som gjorde avslöjandet gick ut med namn och bild. Det hade vi troligen också gjort om vi haft samma publiceringsunderlag. För oss som är en branschtidning för publicister var det helt centralt att det handlade om en chefredaktör, eftersom det så vitt känt är det första fallet där en chefredaktör fått lämna efter anklagelser om sexuella trakasserier och våldtäkter. Däremot var vi mycket återhållsamma med andra detaljer om personen och även med detaljer om vilka gärningar personen anklagas för. Eftersom vi valt att anonymisera länkade vi heller inte till Resumés artikel, utan till DN:s som hade vittnesmål men anonymiserat mannen. Däremot kreddade vi självklart Resumé som skrivit först.

Sexuella trakasserier på TT

Ganska enkelt eftersom TT själva gick ut med uppgifterna. Vi baserade artikeln helt på TT:s egna uppgifter, som framför allt handlade om organisationens ansvar och tillkortakommanden. Uppgifterna gjorde det inte möjligt att identifiera den utpekade medarbetaren.

Efter #deadline – DN-medarbetare tas ur tjänst

Här publicerade vi bara de uppgifter som Dagens Nyheter själva gått ut med i en artikel på den egna sajten, och dessa uppgifter innehöll mycket få detaljer som var utpekande för medarbetaren.

Utpekade kontaktade medlemmar i #deadline

Vi resonerade att det var av stort intresse för våra läsare hur #Deadline-gruppen fungerade, och när en av gruppens administratörer själv ville prata om det såg vi inget problem att publicera. Vi publicerade inga uppgifter som gjorde att det gick att identifiera vilka det handlade om.

Anklagad sportprofil får fortsätta på SVT / SVT pausar med anklagad sportprofil

Att SVT pausar samarbetet med en mycket profilerad medarbetare på grund av anklagelser om sexuella trakasserier på en tidigare arbetsplats bedömde vi ha nyhetsvärde för oss. Vi publicerade utan namn och var sparsamma med detaljer för att försvåra identifiering.

Expressen-journalist anklagas för sexism

Här gjorde vi en rewrite av Aftonbladets avslöjande om en Expressenjournalist som anklagats för inviter i samband med granskningar. Varken Aftonbladet eller vi eller någon annan publicerade mannens namn och Expressen har inte gått ut med någon information om att det skulle finnas ett personalärende.

Expressen bryter med frilans efter nya anklagelser

En uppföljning av vår egen granskning av sexism på Expressen. Sedan vi både fått bekräftat att Expressen brutit samarbetet med mannen efter nya anklagelser och sedan vi själva fått nya vittnesmål om övergrepp, bland annat så sent som i somras, bedömde vi att vi hade goda grunder för en publicering. Vi utelämnade däremot många detaljer både om mannen och omständigheterna kring incidenter där han anklagats för övergrepp. Bland annat för att det inte skulle gå att identifiera honom.

SR-chef tvingades sluta efter larm från anställda

Vår egen granskning av en SR-chef som tvingades sluta för tre år sedan. Mannen slutade efter att han anklagats för att ha uppvaktat visstidsanställda samtidigt som han hjälpt dem att få nya jobb och anklagades också för ett sexuellt ofredande. Vi tog bort många detaljer om mannen, som ålder, var han jobbat och när olika saker hänt, för att han skulle bli svårare att identifiera. Sveriges Radio är också ett enormt företag med många chefer så vi bedömde risken för att han skulle gå att identifiera för någon annan än de som varit direkt inblandade som väldigt liten.

Utpekad radioprofil lämnar programmet / SR-chefer agerade inte mot programledaren / Programledare på SR utreds för sexuella trakasserier

Här valde vi till skillnad mot många andra att varken skriva namn eller kön på personen, eftersom vi inte bedömde att det var relevant för våra läsare. Personen är visserligen känd och har informell makt men har ingen formell chefsposition. Personen har inte direkt bekräftat anklagelserna och Sveriges Radio har heller inte själva gått ut med någon information om vad personen utretts för och vad utredningen kommit fram till.

Programledare lämnar produktion efter anklagelser / Folkkär programledare polisanmäld för sexbrott

Här namnpublicerade vi inte, trots att programledaren själv bemött anklagelserna i offentligheten. Vi bedömde att för vår läsekrets var det inte relevant att namnpublicera en programledare för ett nöjesprogram eftersom det ligger lite utanför vårt bevakningsområde.

Anklagad TV3-profil får lämna / TV3-profil utreds för ”oacceptabelt beteende”

Här namnpublicerade vi inte av samma skäl, att det för vår läsekrets inte var relevant att namnpublicera en programledare för ett nöjesprogram.

Sexism och övergrepp på Expressen tidigt 2000-tal

Medievärldens egen granskning, som består av tre delar: en medarbetare som i samband med #metoo polisanmälts för en gammal incident, en chef som i mitten av 2000-talet anklagades för våldtäkt, berättelser sexism på redaktionen under 2000-talet första decennium. Ingen namnpublicerades och vi var mycket försiktiga med detaljer. Relevansen var i den första delen att det kommit en ny anmälan i samband med #metoo (och det visade sig sedan att mannen anklagats för fler övergrepp, senast nu i somras. Expressen bröt sedan samarbetet med mannen). I den andra delen var relevansen att en chef på Expressen för länge sedan varit anklagad för våldtäkt och att tidningen i samband med #metoo namnpublicerade andra som varit anklagade för våldtäkt för länge sedan. I den tredje delen handlade det om att belysa de problem med sexistisk kultur som många tidningar brottats med långt in på 2000-talet. Vi är en branschtidning som har dagstidningar som vår kärnmålgrupp, och därför bedömde vi att samtliga delar i denna granskning var relevanta att publicera. Jag har tidigare skrivit om denna publicering och de yrkesetiska avvägandena kring att jag känner en av källorna i den här bloggposten.

Fler vittnesmål om Virtanen – och ytterligare Aftonbladetprofil

Den andra Aftonbladetprofilen som nämns i denna artikel har ingen chefsroll och har inte anklagats för något brottsligt. Alltså såg vi inget skäl att namnpublicera honom och var försiktiga med fler detaljer om mannen.

Anklagad SVT-chef lämnar / Chef på SVT utreds för sexuella trakasserier

Att en person i chefsposition på SVT utreds för sexuella trakasserier och sedan lämnar har ett självklart nyhetsvärde för oss och SVT agerade också kraftfullt. Mannen gick aldrig ut öppet och bemötte anklagelserna och vi bedömde inte att allmänintresset i hans identitet var så stort att det övervägde skadan av en namnpublicering.

Utpekad Schibstedchef lämnar företaget / Utpekad Schibsted-chef stängs av / En till Aftonbladet-medarbetare pekas ut för våldtäkt

En högt uppsatt chef inom en stor mediekoncern som anklagats och anmälts, men inte dömts för, våldtäkt. Vi avstod från namnpublicering eftersom vi inte hade egna källor, inte lyckades få tag i honom och eftersom han inte själv gick ut och bekräftade uppgifterna. Vi hade dock med en hel del uppgifter om mannen och vad han anklagats för. Även sådana som kan underlätta identifiering. Detta för att det handlade om en person i hög maktposition.

Efter polisanmälan mot Timell – åklagaren inleder förundersökning / Martin Timell avskedas / Martin Timell medger tafsande / TV4 drar in Martin Timells program / Anklagad TV4-medarbetare tas ur tjänst / Krismöte på TV4 efter anklagelser mot medarbetare

Vår enda namnpublicering i samband med #metoo förutom Virtanen. Vi namnpublicerade trots att Martin Timell inte ingår i vårt normala bevakningsområde. Här bidrog det att TV4 agerade kraftfullt och berättade om händelserna och att Martin Timell själv kommenterade i andra medier. Vi namnpublicerade honom inte i våra första artiklar, utan först sedan han själv öppet kommenterat anklagelserna.

Fredrik Virtanen anmäler Expressen och SvD / Virtanen tvingas lämna Aftonbladets ledarsida / Expressen namnpublicerar Aftonbladetprofilen / Ännu en anmälan mot Aftonbladet-medarbetaren / Utpekad Aftonbladet-medarbetare tar timeout / Aftonbladet utreder anklagelserna mot medarbetaren / Aftonbladet kommenterar anklagelserna mot en medarbetare

Vår enda namnpublicering förutom Martin Timell. Vi namnpublicerade inte förrän Fredrik Virtanen själv gick ut och bemötte anklagelserna i en artikel i Aftonbladet. Vi namnpublicerade eftersom både han och Aftonbladet kommenterat och eftersom det handlar om en av tidningsbranschens största profiler, som är verksam både på ledarplats och som nyhetskolumnist.