Så slår polariseringen mot mediernas förtroende

I den senaste Förtroendebarometern tappar både SVT och SR dramatiskt. Samtidigt ökar dagspressen sitt förtroende. Kan båda trenderna vara en effekt av samma polarisering?

Den tolkning som ligger närmast till hand för att förklara public service-mediernas stora tapp i den senaste Förtroendebarometern är att det beror på polariseringen i samhället och det finns en växande andel av befolkningen som anser att medierna är deras fiender.

Det skulle också kunna förklara att DN tappar något, samt att kategorin ”den lokala tidningen” tappar fyra procentenheter.

Samtidigt ökar institutionen ”dagspress” till sin högsta nivå sedan 2010 (när tidsjämförelsen i dokumentet börjar), vilket är lite mer svårtolkat. Det är också lite konstigt eftersom ingen av de dagspresstitlar/kategorier som är med ökar: Kvällspressen ligger still, DN minskar och lokaltidningarna minskar. (Dessa är dock inte underkategorier i mätningen utan det handlar om separata frågor)

En tolkning skulle kunna vara att förtroendet för övriga storstadstidningar (GP, HD-Sydsvenskan och Svenska Dagbladet) ökat. En annan att det ökade fokuset på just institutionen dagspress som en motpol till populistiska politiker som Trump gett dagspressen en ny ”hjälteroll”. Och att detta tillsammans med branschens kampanjer och politikernas uppvaknande gett en positiv effekt för inställningen till dagspressen som helhet, som dock inte gäller de enskilda titlarna.

Klart är i alla fall att public service tappar mest, och att ett tapp i Förtroendebarometern är allvarligare för public service-bolagen än för några andra medieaktörer. Just dessa höga siffror från Förtroendebarometern är en viktig del i bolagens självbild och marknadsföring.

Det jag blir mest nyfiken på när det gäller siffrorna är om tappet bara är hänförligt till SD-sympatisörer som förlorat förtroendet för medierna. Eller om det finns i olika grupper. Om det kan vara så att public service-bolagen blivit stressade av denna högljudda minoritet att göra misstag som sänkt förtroendet även hos andra.

Detta medan dagspressen tvärt om stärkt sin position totalt genom att stärka den bland andra grupper samtidigt som den blivit rejält försvagad i ”SD-gruppen” (där den ändå var svag och ändå skulle ha varit svag)

För ett kommersiellt medieföretag som är beroende av betalvilja för produkten är det inte ens givet att höga förtroendesiffror är det viktigaste. Det kan vara viktigare att ha extremt högt förtroende i en begränsad andel av populationen än ganska högt i en väldigt stor del.

Men när det handlar om samhällets utveckling och att säkra medborgarnas tillgång till kvalificerad journalistik och information är det givetvis viktigt att de stora, seriösa medierna har högt förtroende hos en stor del av befolkningen. Och när samhället blir mer polariserat är det de medier som fungerat som ”lägereldar” som drabbas hårdast. Men förhoppningsvis handlar årets minskning för public service bara om ett hack i kurvan, och inte om början på en nedåtgående trend.