Så kan fakta förändra åsikter

Att förändra någons åsikter med fakta är i stort sett omöjligt. Men det finns sätt att påverka åsikter, som även skulle kunna förbättra mediebevakningen.

I en lång artikel i New Yorker går Elizabeth Kolbert igenom troliga förklaringar till att vi människor inte låter motsägande fakta störa våra djupt rotade åsikter. Det handlar – kortfattat – om att människan är en social varelse och att vår intelligens framför allt använts för att vi ska fungera i grupper tillsammans med andra människor.

Dessutom har vi utvecklat en fantastisk förmåga att inte förstå saker i sin helhet. Vi tror att vi vet hur en ny pryl fungerar, och använder den glatt, men egentligen vet vi ytterst lite. Det har varit till vår fördel, en viktig komponent i vår förmåga att samarbeta och lita på andra människor. Exempelvis skulle det inte ha uträttats så mycket på bronsåldern om alla hade känt att de måste förstå smideskonsten innan de började använda en kniv.

Dessa egenskaper var en klar fördel så länge vi levde i mindre grupper på savannen. Men de har börjat bli ett problem när våra demokratiska och politiska system ska hantera sådant som falska nyheter och propaganda i sociala medier.

Men det finns ett litet ljus i mörkret. Forskarna Steven Sloman och Philip Fernbach har gjort studier där de först frågat ett antal Yale-studenter om de förstår hur vardagliga saker som toaletter och blixtlås fungerar, vilket de i regel anser sig göra. Sedan har de bett studenterna att förklara det i detalj, vilket fått dem att inse hur dåligt insatta de faktiskt är. De har också gjort liknande studier kring politiska frågor där studenterna först fått gradera sina åsikter och sedan ombetts förklara politikens konsekvenser i detalj. Detta fick dem inte att ändra åsikt – men väl att skruva ned intensiteten i åsikterna några steg.

Steven Sloman och Philip Fernbach skriver att detta kan vara det enda sättet att förändra folks attityder med hjälp av fakta. Och för medierna är lärdomen i så fall: Skifta fokus från det politiska spelet till att förklara effekterna av politiska förslag och andra samhällsförändringar. Då kan läsarna, tittarna och lyssnarna plötsligt få syn på svagheterna i sina egna argument, åsikter och världsbilder.

En politisk bevakning som handlar mer om politiken och dess konsekvenser och mindre om politikerna och det politiska spelet. En journalistik som beskriver varför människor exempelvis får det sämre och utkräver ansvar krymper utrymmet för de falska förklaringsmodeller som populistiska och rasistiska partier vinner väljare på. Det är dessutom sådan journalistik som har bäst förutsättningar att dra till sig betalande läsare i det nya medielandskapet.