Valet som dödförklarade nyhetsmediernas makt

I årets amerikanska presidentval verkar de sociala medierna ha varit viktigare än nyhetsmedierna. En förklaring till det är den förändrade mediekonsumtionen.

De senaste tio åren har det pratats och skrivits om att sociala medier kommer att ta över de traditionella mediernas roll. Obamas framgångsrika valkampanj i sociala medier har belysts i otaliga texter och föreläsningar. Men nu är det plötsligt inte lika roligt längre och föreläsningarna om Trumps valseger kommer förmodligen att belysa de sociala mediernas roll på ett helt annat sätt.

De sociala medierna har möjliggjort en direktkontakt mellan medborgare och även mellan medborgare och politiker. I detta ligger en otrolig potential, i grunden positiv. Som en bieffekt har de också delvis avskaffat de traditionella mediernas roll som filter och mellanhand för information.

Men det amerikanska presidentvalet 2016 visar att de sociala medierna också verkar ha avskaffat nyhetsmediernas roll som opinionsbildare. I stort sett samtliga amerikanska medier har kampanjat mot Trump på ledarsidorna och tidningarna har dessutom varit fulla av avslöjanden om bland annat hans sexism och rasism. Det verkar inte ha påverkat opinionen över huvud taget. Inte heller tv-kanalerna, som är mer av ett känslomedium, verkar ha påverkat opinionen med sin Trump-kritiska bevakning. Donald Trump har däremot haft ett övertag när det gäller engagemang i sociala medier. Det kan ha avgjort valet till hans fördel.

Det finns så klart mängder av förklaringar till vad som ligger bakom en valseger. Men en som rör dynamiken på mediemarknaden kommer från professorn Pablo Boczkowski vid School of Communication på Northwestern University som på Nieman Labs berättar om ett pågående forskningsprojekt. Han skriver att sociala medier nu är den primära nyhetskällan för de allra flesta, framför allt via mobiltelefonen. En genomsnittlig amerikan inne på sociala medier över tolv gånger per dag utspritt över hela dygnet.

MEN nyheterna är inte den centrala delen av deras sociala medier-konsumtion utan något som de då och då exponeras för när de kollar annat (sina vänners aktiviteter). Och dessutom är de nyheter de ser bara fragment: rubriker, ingresser och korta klipp. Ibland klickar de på en länk till en nyhetssajt, men även om de klickar läser de sällan hela artikeln. (Detta fenomen belystes effektivt av Emanuel Karlsten i hans kolumn ”Forskare: Människor som inte läser böcker är smartare” som handlar om att 59 procent av alla artiklar som delas inte har lästs av den som delar dem.) Detta förstärks ytterligare av att vi på sociala medier agerar i så kallade filterbubblor där vi i första hand stöter på samma typ av åsikter, värderingar och fakta, dels genom vilka vi följer, dels på grund av hur de sociala mediernas algoritmer fungerar.

Denna förändring i nyhetskonsumtionen skulle kunna förklara varför ett övertag i sociala medier är viktigare än ett övertag i traditionella medier för den som vill vinna ett val.

Att nyhetsmediernas roll minskar kan ses som ett problem för den industrin i första hand. Men utvecklingen verkar också gå hand i hand med en ökande faktaresistens. En utveckling mot att det som känns rätt blir mer rätt än det som de facto är rätt. Man kan ju tycka att konspirationer om mediernas och etablissemangets makt borde fått sig en törn i och med valresultatet, men ytterligare en sak som verkar gå hand i hand med faktaresistens är logikresistens.

I denna ökade faktaresistens ligger den största faran. Att de traditionella medierna förlorar sin roll som opinionsbildare är kanske framför allt tråkigt för ledarsidor och politiskt motiverade ägare, men inte ett hot mot de demokratiska samhällena. Att stora delar av mänskligheten bortser från fakta och vetenskap när de fattar beslut och aktivt väljer bort de medier som tar sådant på allvar kan däremot få katastrofala konsekvenser som är svåra att överblicka.

Hur kan denna utveckling motverkas? Här kommer tre tankar:

  • De traditionella medierna kommer antagligen att anpassa sig ännu mer till de format som fungerar på sociala medier. Det är ofrånkomligt eftersom medier som vill ha spridning på sitt material kommer att använda de format som fungerar bäst. Det viktiga blir då att aldrig kompromissa med fakta och etik och fortsätta hålla den publicistiska fanan högt även i de nya formaten.
  • Samhället behöver ta ett ökat ansvar för att lära unga källkritik. Kanske borde det bli ett obligatoriskt ämne i grundskolan. Oavsett hur det görs behövs krafttag på detta område, och det behövs nu!
  • Vi alla som medborgare måste börja tänka lite mer som publicister när vi agerar i sociala medier. Läsa och ta ansvar för det vi delar. Använda en respektfull ton även mot meningsmotståndare. I det långa loppet tjänar alla på det.