Annons: Mediedagen 2019

Dags att börja kräva ansvar av Facebook?

Det är hög tid att börja kräva publicistiskt ansvar av Facebook. En 14-årig flickas självmord har fått en italiensk föräldraorganisation att stämma företaget.

En 14-årig flicka tog livet av sig efter att hennes pojkväns kompisar lagt upp filmer på Facebook där hon är berusad på en fest. 

Åklagaren Francesco Saluzzo säger till Telegraph att hon inte utesluter att hon också kommer att åtala Facebook, eller i alla fall anställda på Facebook, för dödsfallet. Detta eftersom videon låg kvar flera dagar efter att flickans vänner begärt att den skulle tas bort.

Föräldraorganisationen som stämt Facebook anser också att det är illegalt att ingå avtal med minderåriga. ”Italiensk lag förbjuder minderåriga att ingå avtal, ändå ingår Facebook kontrakt med minderåriga som rör deras privatliv, utan att deras föräldrar känner till det”, säger organisationens ordförande Antonio Affinita till Telegraph. (Inte heller i Sverige kan  minderåriga ingå avtal)

Igår gick Facebook med på att stänga ner grupper som förespråkar våld mot kvinnor, efter att över 100 kvinnorättsgrupper krävt det, och stora annonsörer hotat med att sluta annonsera. Företaget lovar att ”uppdatera sina riktlinjer när det gäller hate speech, öka ansvarsutkrävandet från dem som skapar innehåll och träna personalen på att bli bättre på att svara på klagomål”.

Egentligen är det konstigt att de sociala medieföretagen så länge kunnat abdikera från sin roll som utgivare när deras utgivningsbeslut påverkar människors liv och hälsa. De så kallade Instagramupploppet i Göteborg startade efter att ungdomar fått nog av kränkande publiceringar på Instagram (som ägs av Facebook). Tonåringarna fick ta saken i egna händer eftersom både företagen och rättsapparaten står helt passiva inför sådana kränkningar.

Samtidigt som Facebook verkar ta ganska lätt på kränkningar av minderåriga går moderatorerna hårt åt exempelvis samhällskritiska bloggare och aktivister i diktaturer, och tidigare var ordet ”Palestinian” förbjudet i namn på Facebook-sidor. Allt detta utan någon som helst transparens eller förklaring.

De svenska utgivarna tar det fulla ansvaret för sina publiceringar. De diskuterar dem på en rad plattformar och svarar dagligen på frågor från läsare och branschmedier. De anmäls, fälls och försvarar det självsanerande pressetiska systemet och står ibland åtalade i vanliga domstolar där de döms personligen. Medan Facebook, en publiceringsplattform som antagligen orsakar mer publicitetsskada i Sverige än någon svensk publikation, svävar ovanför allt detta.

Den enda gången jag sett ett ansikte på någon från Facebook i samband med ansvarsutkrävning var i Uppdrag Granskning om näthat där de lyckats skrämma fram en dansk chef som intog en defensiv position och kändes väldigt långt från en ansvarskännande publicist.

Det är hög tid att börja kräva mer publicistiskt ansvar, och transparens, av ett företag som Facebook. Vem ska hållas ansvarig om inte de välskrivna riktlinjerna följs? En bra start vore att företaget skaffar en publicistiskt ansvarig i varje land det verkar i, som allmänheten och media kan vända sig till, och som i ett land som Sverige möjligen skulle kunna registreras som ansvarig utgivare för den svenskspråkiga verksamheten.