Annons: PP Pension

De vill finansiera framtidens journalistik

Ska stiftelser och crowdfunding fylla hålen när mediebranschen skär ner? I belgiska Gent träffades företrädare för nya finansieringsformer.

Krisen skapar stora hål i mediebevakningen i USA och Europa. På konferensen Creative funding for creative media i Gent i Belgien samlades människor som vill fylla de hålen. Journalister som blivit arbetslösa i nedskärningarna mötte crowdfundingentreprenörer och investerare från stiftelser och fonder.

Filantropisk finansiering

Filantropisk finansiering är på frammarsch i Europa. Journalistik, press- och yttrandefrihet, ses mer som sociala investeringar i dagens utsatta läge, sade Patrice Schneider, strategichef på Media Development Loan Fund i Schweiz. Om medier försvinner uppstår en social kostnad som de som investerar i fonder vill motverka. Rachel Oldroyd från Bureau of investigative journalism berättade att stiftelsen har två mål: stärka undersökande journalistik och hitta finansieringsformer som gör den uthållig. Hennes slutsats är att filantropisk finansiering är den bästa lösningen.

I USA är sådan finansiering vanligare än i Europa. Michael Maness, vice vd och ansvarig för journalistik och media innovation på Knight Foundation i USA berättade att de stödjer 85 medieprojekt i landet, från små lokala sajter till nationella ProPublica.

Men, som flera investerare konstaterade: filantropi är ingen affärsmodell, och det är inte många som vill investera i projekt som inte på sikt kan stå på egna ben.

Crowdfunding

Det finns nu en uppsjö sajter för crowdfunding, där den som har en idé kan söka finansiering från sajtens besökare. När det gäller journalistik kan det handla om att finansiera nya projekt/sajter eller enskilda granskningar. Några exempel:

  • Frilansaren Lindsey Hoshaw ville följa med på en båt som skulle studera sopor i Stilla havet. Med en välgjord presentationsvideo på sajten  spot.us och draghjälp från NY Times läsarredaktör lyckades hon få läsarna att betala en plats på båten vilket resulterade i publiceringar i NY Times.
  • Tidigare Guardian-journalisten Bobbie Johnson lanserade sajten Matter i onsdags. Med hjälp av Crowdfundingsajten Kickstarter hade han då lyckats samla in 140 000 dollar till sajten som ska göra fördjupande journalistik för webb och läsplattor – och ta betalt för den. 
  • I krisens Spanien har över 8 000 journalister förlorat jobbet, några av dem var i Ghent för att prata om sina nya projekt. Med en stor internationell marknad ser de en potential för nischade sajter för hela den spansktalande världen. Maria del Mar Cabra Valero startade stiftelsen Civio för att med hjälp av bland annat crowdfunding (via tjänsten goteo.org) finansiera ny databasjournalistik. Så här långt har det blivit tre projekt: En kartläggning av skogsbränder, en interaktiv statsbudget och frågor och svar om myndigheter och myndighetsutövning.

Datajournalistik

Datajournalistik var ett av de hetaste ämnena på Wan-konferensen i Kiev, vilket jag skrev om här. I Ghent var det om möjligt ännu hetare. Det fanns inte en stiftelseinvesterare eller crowdfundingfantast som inte pratade sig varm för datajournalistik. Förutom att den kan användas av redaktionen kan data förpackas säljas till läsarna på olika sätt . Men den kan också förpackas och säljas till andra företag och organisationer, som rapporter eller ren data. 

Professorn och vetenskapsjournalisten Holger Wormer på universitetet i Dormund berättade att de på journalistutbildningen börjat samarbeta med statistikinstitutionen kring datajournalistik. Statistikerna konstaterade snabbt att den datajournalistik som görs idag bara skrapar på ytan av vad som skulle kunna göras. 

Affärsmodeller

Jag försökte klämma investerarna lite på vilka affärsmodeller de tror på när de investerar i medieprojekt. Många svarade att de framför allt investerar i nya marknader (i andra delar av världen)

Michael Maness från Night foundation sa att de tror på projekt med många ben att stå på. Han tog Texas Tribune som grundades 2009 som exempel. Sajten fokuserar stenhårt på politik i Texas och innehåller väldigt mycket datajournalistik. Intäkterna kommer från donationer, medlemskap, företagssponsring, event, stiftelser och en veckotidning. I år når tidningen break even och gör en liten vinst.

Några framgångsfaktorer är: 

  • Data, (databaser), data (analyser) och data (stordata)
  • Berättande och djup före bredd och mängd. Texas Tribune skippade exempelvis både 9/11-minnesdagen och skjutningen vid en militärbas i Texas.
  • Fokus på teknik redan när jobben planeras
  • Gå från en annonsmodell till en marknadsföringsmodell där det gäller att äga en nisch och sedan jobba utifrån det.

Även den spanska stiftelsen Civio jobbar med många sorters intäkter. Hälften kommer från direkta donationer via sajten. Andra hälften från en blandning av crowdfundingprojekt, utbildningar, samarbeten och rapporter (baserade på data).

Framtiden

Michael Maness, från Knight Foundation, var både dyster och lite hoppfull. Det kommer att komma ett glapp i information som tydliggör värdet av journalistik. Han berättade om högsta domstolen i en delstat i USA som ringt honom och uttryckt sin oro. Inte en enda journalist hade hört av sig på sex månader.

”Värdet av undersökande journalistik kommer att visa sig vid förlusten av den. Förlusten har vi inte sett än, den sociala kostnaden har vi inte sett än. Det kommer att hända hemska saker, och någon kommer att säga: Varför visste vi inte?” Jag tror att det är i det här glappet vi kommer att hitta affärsmodellen.”, sade han.

Ett annat glapp, på kostnadssidan blir övergången från print till digitalt där kostnader för tryck och distribution försvinner. För de tidningar som klarar sig igenom dessa glapp, och hittar intäkterna med nya och gamla affärsmodeller, befriade från de gamla kostnaderna, väntar en ny era där tekniken möjliggör nya former för journalistik. Då kan det vara en stor tillgång att ha med sig så mycket som möjligt av de erfarenheter branschen byggt upp genom åren. Kortsiktiga beslut kan straffa sig i längden.