Annons: PP Pension

Våra intryck från MEG

Mediedagarna i Göteborg var en succé. Men självklart finns det saker som kan bli bättre, här är våra synpunkter:

Axel Andén:

Medievärldens livesändningar från seminarierna sågs av 5 – 30 personer per sändning. Mingelbilderna har setts av 500 efter en timme, fast det är fredag eftermiddag. Och det är faktiskt ingen dålig bild av vad som är behållningen med en sådan här sammankomst.  Det var framför allt uppslutningen och stämningen som gjorde de här två dagarna till en riktigt bra upplevelse. 

Seminarierna var överlag bra. Särskilt de där publicister mötte jurister och publicister i viktiga diskussioner om de lagar och lagförslag. Och stort plus för internationella keynote speakers, exempelvis Guardians case om medborgarjournalistik.

Publiken ställer större krav på kunniga moderatorer än vad en intresserad allmänhet gör. En som fungerade väldigt bra var Erika Bjerström medan Carin Hjulström inte riktigt lyckades ställa de där utmanande frågorna.

Ur ett utställarperspektiv var det lite för glest med folk. (Uppdaterat:) Totalt 3000 besökare, 1200 med seminariekort var för lite. Så till nästa år kanske målet ska vara 5000 deltagare? Ett alternativ kunde vara att samordna med Gräv och/eller Årets Bild. Eller att öppna upp mer för allmänheten, men då finns förstås risken att det blir mindre effektivt som mötesplats för branschen.

Vi testade att jobba med livebloggen Cover it live från våra mobiler, och valde att inte skriva vanliga artiklar / inlägg för att fokusera allt på livebloggen. På måndag kommer vi att skriva om våra erfarenheter av det.

Mikael Marklund:

Tomas Brunegård konstaterade under sin sista debatt på Meg12 att vi, här syftade han på tidningscheferna, har ett enormt stort ansvar för att få med sig alla förändringståget och förstå det snabba behovet av utveckling.

Om fler tidningschefer håller med om resonemanget bör de gå från ord till handling. För på mässgolvet och på seminarierna var det gott om chefredaktörer och vd:ar. Men mycket få vanliga journalister eller säljare.

Varför är det så?

För att spetsa till det – har inte ledningen varit på tillräckligt många inspirerande träffar? Är det inte dags att även de på golvet ska få den här typen av kickar? 

Några av de tidningschefer jag pratade med om detta hävdade att det finns ekonomiska orsaker i grunden. Och kanske är det så. Men nog borde det gå hitta utrymme för att ta med sig någon som inte har någon form av chefstillägg på Meg13?

Personligen tycker jag att det varit två mycket givande dagar. Många intressanta seminarier (samt i ärlighetens namn några sömnpiller också) och ännu fler intressanta möten på mässgolv och i korridorer.

Den inspiration och de kickar den här tillställningen ger borde fler få ta del av.

Visst skulle det vara bra om fler på företaget än bara toppen på pyramiden får del av en sådan upplevelse?

Vill man att alla (eller i alla fall fler) ska vara med och jobba för att hitta nya sätt att ta betalt för journalistiken måste dessa också få verktyg och bränsle för att göra det. Vilket det säkert kommer att finnas på Meg13 också.

Tänk om man kunde göra det till en ännu större branschangelägenhet?

Nästa vecka utses Årets Bild. Om två veckor delas guldspadarna ut. Tänk om dessa delas ut på Meg nästa år? Kanske kan till och med utdelningen av Årets Dagstidning flyttas dit. Vilken Megakonsumtion av skumpa det kan bli…

Lisa Bjurwald:

Jag skulle kunna lägga in några ord om den bristande säkerheten på Svenska Mässan som slutkläm, men vill gärna göra en poäng av att ta upp säkerhetsaspekten allra först. För är det något som verkar behöva bankas in i svenskarnas hjärnor, så är det detta. Trots att vi (unikt i världen?) tvingats se både en statsminister och en utrikesminister mördas mitt bland allmänheten. Jag har tidigare skrivit om den usla säkerheten på Bokmässan 2011; något som var extra allvarligt med tanke på terrorattackerna i Norge och Anders Behring Breiviks uttalade måltavla, journalistkonferenser. Glöm inte heller terrorplanerna mot Jyllands-Posten, där redaktionsmedlemmarna skulle halshuggas.

När Medievärldens redaktion i går anlände till Meg (som arrangeras på samma mässa som Bokmässan) var det om möjligt ännu sämre säkerhet än i höstas. Vi gick rakt in i entrén från gatan, in på mässområdet – och sedan vidare in på seminariet om ”utgivning och ansvarslöshet” där bland annat TU:s Jeanette Gustafsdotter och Expressens Thomas Mattsson medverkade.

Utan att registrera oss, och utan att behöva uppvisa någon namnskylt – eller ens våra pressleg. Snacka om ansvarslöshet! 

Så, hur var Meg12? Riktigt bra för att vara premiär. Den svenska mediebranschens toppnamn diskuterade med intressanta utländska gäster från såväl politiken (Europaparlamentet) som medievärlden (bl.a. Guardian och WAN-IFRA). Missa inte Medievärldens liveblogg från en rad olika seminarier. Men är det något seminarieplanerarna bör tänka på inför Meg 2013 så är det att göra arrangemangen mer specifika. Annars blir det bara platityder när tre eller fler paneldeltagare ska säga något med substans på 45 minuter. Konkreta förslag och idéer lyste alltför ofta med sin frånvaro. Alltså: I stället för ett samtal om yttrandefrihetens utmaningar, ett om yttrandefrihetens utmaningar i exempelvis Ungern, och så vidare.