Annons: Fojo

Så räddar vi kommentarerna

För att få ett bättre diskussionsklimat räcker det inte med skärpta regler. Det är minst lika viktigt att jobba proaktivt för det goda samtalet.

Medievärlden hade ett stort tema om näthat i november 2007. Dåvarande chefen för Aftonbladet.se, Kalle Jungkvist, berättade där om hur sajten skulle premiera den som ville kommentera med namn och bild. Alfred Ruth, tidigare Internetworld, nu på Videoplaza, radade upp olika tekniska lösningar för att få bättre diskussioner. Några exempel:

  • Låta användarna själva rangordna kommentarerna, så att högt rankade kommentarer lyfts upp och kommentarer med låg relevans döljs. (jfr Digg.com)
  • Profilerade kommentatorer, som registrerar sig med riktiga namn, vars inlägg rankas högre, och som kan ges rätten att moderera andras kommentarer. (jfr Wikipedia)
  • Ett system med trovärdighetspoäng, där användare kan ackumulera ett högt förtroende om andra användare anser att deras kommentarer är konstruktiva, och minuspoäng om de ägnar sig åt osakliga personangrepp.
  • Ett system där kommentatorn rankas efter hur mycket han eller hon läst om ämnet. Infördes på last.fm där många som inte lyssnade på en viss artist gick in skrev en massa skit om den. (jfr Last.fm)

Nu har det snart gått fyra år. Av ovanstående har vi inte sett mycket på svenska sajter. 

Ett problem är antagligen att många utgivare har ärvt kommentarerna och inte behövt fundera särskilt mycket kring varför man har dem och vad man vill med dem.

Två helt avgörande frågor för hur man ska hantera kommentarerna måste vara:

  1. Varför har vi kommentarer? 
  2. Vad har vi för målsättning för våra kommentarer? 

Beroende på svaret finns det mängder av åtgärder att ta till. Jag kommer här att ta upp några exempel:

  • Se kommentarsfälten som en naturlig arena för de egna medarbetarna, där de bygger relationer med läsarna och försöker styra upp diskussioner som är på väg att kantra. 
  • Jobba med aktivt redaktörsskap för kommentarerna, till exempel genom att ställa frågor i anslutning till kommentarerna och att kontakta personer och be dem kommentera.
  • Fundera kring incitamenten. Om vi vill att användarna ska bete sig på ett visst sätt, hur bygger vi då ett system som uppmuntrar det beteendet. 
  • Testa olika lösningar för att höja / dölja kommentarer utan att behöva ta bort dem. Medievärlden har en sektion som heter Bortvalda kommentarer. Utländska sajter har framgångsrikt infört system för ranking och moderering av användarna, se exempelvis Digg.com och Youtube.
  • Testa olika sätt att engagera användarna i att hålla rent bland kommentarerna. Testa att ge vissa användare rätt at moderera kommentarer. Fungerar det på Wikipedia och Flashback, varför skulle det inte kunna fungera på dagstidningssajter?
  • Testa olika slags inloggning, som Facebook, Disqus, Open ID, och räcker inte det: testa att dessutom verifiera dem med e-post eller telefonnummer.
  • Börja behandla kommentarsfälten mer som insändarsidor, genom att ställa samma krav på inläggen, och verifiera avsändarnas identitet på samma sätt.

Men det går inte att komma ifrån att det viktigaste i grund och botten är vilken inställning vi själva har. Det är där allt börjar. Om inte ens vi själva tycker om våra kommentarsfält, hur kan vi då förvänta oss andras kärlek? 

Jag är så klart mycket tacksam för fler konkreta tips på hur man kan skapa ett bättre diskussionsklimat!

Läs också Mikael Zackrisson som bloggat om kommentarer.