Annons: Mediedagen 2019

Blandade reaktioner på genomlysningen

Att svenskar med invandrad bakgrund inte syns i media är ett samhällsproblem. Redaktionerna har dock reagerat väldigt olika på vår genomlysning.

Så länge svenskar med invandrad bakgrund inte finns representerade i våra tidningar tyder det på att allt inte står rätt till i samhället. Alltså har etniciteten betydelse. Det betyder inte att vi tillskriver den någon betydelse. Vi belyser något som vi anser är ett problem.

Vi är medvetna om att man ska vara försiktig med att etnifiera människor, och bara göra det när det finns ett syfte. Det kan tyckas motsägelsefullt när syftet är att det inte ska ha någon betydelse i längden.

Vi är också medvetna om att etnicitet har en väldigt viktig subjektiv del. Det går inte att förstå etnicitet utan att fråga folk vad de själva upplever att de har för etnicitet. Den som är född utanför Sverige kan känna sig etniskt svensk eller inte etniskt svensk. Vår undersökning går inte på djupet på det sättet. Samtidigt tenderar majoritetssamhället att etnifiera människor oavsett hur de själva vill identifiera sig.

Genomlysningen är inte vetenskaplig. Vi har valt att inte kontakta kolumnisterna eftersom vår bedömning är det skulle ha varit svårt att få in svar från alla. Vi har valt att fokusera på kolumnister födda utanför Europa och de anglosaxiska länderna. Vi kan säkert ha missat någon, och om vi har det är vi väldigt tacksamma om ni hjälper oss att uppdatera listan. Vi tar också tacksamt emot tips på om vi skulle ha kunnat göra den här genomlysningen på något annat sätt.

Idén till det här jobbet kom från Damon Rasti när vi diskuterade kvällstidningarnas kolumnister på Twitter. Vi bestämde oss sedan för att titta på fler tidningar och det utmynnade i den här genomlysningen. Vi har frågat alla berörda redaktioner om våra namn stämmer och om våra antaganden stämmer. Reaktionerna har varit blandade, en del tycker att frågan är viktig, andra att man inte kan tänka på allt, eller att de inte ”sysslar med etniska kartläggningar”. Att prata om etnisk bakgrund och rötter är känsligt men nödvändigt för den mediala mångfalden, som forskaren Gunilla Hultén säger. 

Jag kan tycka att det är lite märkligt att det ser ut så här just när det gäller allmänkolumnister. Dels för att det inte handlar om anställningar och att tröskeln därför borde vara lägre, dels för att rollen de har är att ge perspektiv på samhället vi lever i. Varför tar redaktionerna inte chansen att få in i alla fall en person med andra perspektiv?

För att hjälpa de redaktioner som ändå tycker att frågan är viktig kommer vi nu att crowdsourca fram namn på kolumnister som de kan anställa om de vill öka mångfalden!