Annons: Mediedagen 2019

Två nya fotolagar på gång

Samtidigt som regeringen vill införa en lag mot integritetskränkande fotografering skissar YFK på en lag mot integritetskränkande publiceringar.

Som Medievärlden tidigare skrivit vill regeringen införa en lag mot ”olovlig fotografering” i exempelvis privata bostäder, toaletter och omklädningsrum.

Denna lag gäller alltså anskaffandet, fotograferingen, och den som utför den brottsliga handlingen är fotografen (även om arbetsledaren kan dömas för medverkansansvar). Det innebär att den ansvarige utgivarens ensamansvar försvinner, och det sätter fotografen i en besvärlig sits. Sannolikt leder det till att fotografer kommer att avstå från att ta bilder som skulle haft stort publicistisk värde. Bilden på Schenström och Pihlblad brukar här framhållas som exempel.

Flera remissinstanser, bland annat JK, anser att en lag som siktar in sig på publiceringen vore att föredra. En sådan förändring av grundlagarna TF och YGL övervägs nu av Yttrandefrihetskommittén, som har bett regeringen att vänta med sin lag till kommittén kommit med sina förslag. Eftersom det handlar om två parallella processer och två olika lagrum (Brottsbalken resp. grundlagarna TF-YGL) finns det annars en risk för att det blir två lagar. Då kommer samma foto att kunna dömas två gånger, både i en vanlig rättsprocess som handlar om fotograferingen och i en tryckfrihetsprocess (med jury) som handlar om publiceringen.

Och även om lagarna kanske inte kommer att ge upphov till så många rättsfall riskerar de att få allvarliga konsekvenser för fotografernas arbete på fältet. Redan idag kan det vara svårt för fotografer att jobba på exempelvis badstränder, med allmänhetens vetskap om dessa lagar kommer det sannolikt att bli ännu svårare.

I ett anförande tidigare i vår, återgivet av Infotorg Juridik, tog Yttrandefrihetskommitténs ordförande Göran Lambertz upp fem exempel på kränkningar som idag är tillåtna på grundlagsskyddade sajter, men skulle förbjudas med ny lagstiftning: ”Det första gällde en man och en kvinna som filmas under en sexscen, det andra kvalificerad mobbning på nätet av en åttaåring, det tredje obduktionsbilder på två mördade barn (Arbogafallet), det fjärde polisens förhörsprotokoll från polisen med berättelser om grova sexbrott mot namngivna barn och det femte utförliga skildringar av en känd sångerskas cancersjukdom (Expressens Marie Fredriksson-artiklar).”

Vid seminariet presenterade Göran Lambertz också två alternativ för ett eventuellt förslag:

1. ”Den som grovt kränker annans privatliv gör sig skyldig till brott om det inte är försvarligt”.

2. ”Uppgifter om annan som orsakar allvarlig skada eller stort lidande utgör brott om uppgifterna inte är försvarliga”.

I går skrev Yttrandefrihetskommitténs sekreterare Nils Funcke på DN Debatt att kommittén ännu inte har tagit ställning till om och i så fall hur en lag ska utformas. ”Det mest långtgående alternativet innebär att alla grova och oförsvarliga integritetskränkningar ska straffbeläggas. Den bestämmelse som skulle fånga upp minst antal fall innebär att en närgången exponering av någons kropp eller förföljande med förödmjukande tillmälen ska utgöra ett brott”.

Nils Funcke skriver på DN Debatt (som privatperson) att massmediernas hantering av etiska frågor inte alls motiverar någon ny lagstiftning. Tyvärr verkar lagstiftarna vara av en annan uppfattning, och den krassa verkligheten är väl att det finns fler politiska poäng att vinna på att argumentera för ett ökat integritetsskydd än på att argumentera för en fortsatt stark tryck- och yttrandefrihet.