Annons: Mediedagen 2019

Hot mot journalister är kontraproduktivt

Hot och våld mot journalister förväntas öka de närmaste åren, visar en undersökning gjord av TU. Men att hota journalister för att få tyst på dem får bara motsatt effekt.

Jag hade förmånen att få moderera en panel om hot och våld mot journalister på Pressfrihetens dag, med anledning av TU:s undersökning om hot och våld mot redaktioner. Panelen bestod av Expressens chefredaktör Thomas Mattsson, Norrans chefredaktör Anette Novak, Västerbottens Folkblads chefredaktör Daniel Nordström, Norrbottens-Kurirens chefredaktör Mats Ehnbom, Norrländska Socialdemokratens chefredaktör Anders Ingvarsson och Ola Sigvardsson, Allmänhetens Pressombudsman.

Ola Sigvardsson sade att han aldrig publicerat artiklar utan byline på grund av ett hot. Då testar han hellre andra lösningar, som att flera skriver texten tillsammans eller att den person som känner sig hotad slutar bevaka det ämnet.

Att vara journalist innebär i vissa fall att ge upp en del av sina personliga friheter om man vill vara säker. I mindre städer kan det handla om att undvika krogmiljöer där mc-gängen finns. Och för nästan alla handlar det om att vara försiktig på nätet. Panelen var överens om att journalister har stor nytta av sociala medier. Men att de måste vara mer restriktiva än andra med vad de publicerar. Att skriva ut sin hemadress och lägga upp bilder på sin fru och sina barn kan visa sig ödesdigert om man retar upp fel människor. Även om det borde vara självklart för journalister är det viktigt att informera nyanställda om detta.

För sportreportrar, och särskilt profilerade sportkolumnister som är lätta att känna igen, är det ett problem att deras rörelser är så lätta att förutsäga. Det finns bara ett begränsat antal ingångar till de stora arenorna och det är inte ovanligt att journalister behöver poliseskort i sådana sammanhang.

Att en person väljer att sluta bevaka eller till och med slutar som journalist behöver inte vara ett nederlag för pressfriheten i sig. Det som skulle vara ett verkligt nederlag för pressfriheten är om mediet slutar bevaka, eller ändrar sin bevakning, på grund av hoten.

Och risken för det är liten, enligt panelen. Den stora risken, enligt Norrbottens-Kurirens chefredaktör Mats Ehnbom, är att den som hotar en journalist drar på sig oproportionerligt mycket bevakning. Att hota en redaktion är därför i de flesta fall rent kontraproduktivt.

Störst är risken för våld mot journalister vid utrikesbevakningen, och enligt Expressens chefredaktör Thomas Mattsson har flera stora medieföretag börjat samarbeta kring säkerheten på farliga platser som Japan och Egypten tidigare i år. En positiv utveckling, för, som han skriver i sin bloggpost idag: Säkerhet ska vi inte konkurrera om.

Läs också Anette Novaks krönika om pressfrihetens dag.