Annons: Mediedagen 2019

Rimlig dom om förtal i kommentarer

Göta Hovrätt slår nu fast att den som publicerar en förtalande kommentar själv gör sig skyldig till förtal. Ett väntat, men klargörande domslut.

En uppfattning jag tidigare stött på är att den som driver en sajt inte kan dömas för förtal i kommentarerna. Detta eftersom BBS-lagen inte listar förtal som ett av de fall där sajtinnehavaren är skyldig att ta bort kommentarer. Göta hovrätt konstaterar nu att BBS-lagen är en subsidiär lag som finns för de fall som brottsbalken missar. Den som på en förhandsmodererad blogg väljer att publicera en kommentar som innehåller förtal, kan fortfarande dömas enligt brottsbalken.

Jag har fått många frågor om den här domen, bland annat om huruvida den innebär att en sajtinnehavare inte kan dömas för förtal i en efterhandsmodererad blogg, och jag tycker att det är en rimlig tolkning.

Om man jämför med förtalande lappar på anslagstavlan på ICA så är efterhandsmodererade kommentarer att likna vid att ICA-handlaren har satt upp anslagstavlan, men inte håller koll på vad folk sätter upp. Förhandsmodererade kommentarer är att likna vid att ICA-handlaren har en burk där man får lägga sina lappar, och sedan väljer han eller hon ut vissa av dem och sätter upp dem på tavlan. Det är en aktiv handling, och förtal är förtal oavsett uppsåt.

I ett yttrande till HD (NJA 1966 s 565) skriver Pressens Samarbetsnämnd: ”Å andra sidan har framhållits, att enligt gängse uppfattning uttrycket ‘lämna uppgift’ avser en helt neutral gärning, beträffande vilken något annat uppsåt icke kan fordras än att gärningsmannen förstått innebörden av den uppgift han vidarebefordrar. Med den senare tolkningen blir uppsåtet vid uppgiftslämnandet likgiltigt. Även om uppgiften lämnas t. ex. i vetenskapligt sammanhang, är fråga om en brottslig gärning.”

Förtydligande: Detta gäller alltså enbart icke grundlagsskyddade sajter, för grundlagsskyddade sajter gäller YGL.

För en mer juridisk genomgång, läs Mårten Schultz på juridikbloggen.