Premiär för Medievärldens nya bevakningstjänst!

Idag skickade vi ut första utgåvan av Analysbrevet Mediepolitik med fördjupning, analys och omvärldsbevakning av mediepolitiken.

Brevet kommer att skickas ut ungefär en gång i månaden, i första hand i samband med mediepolitiska nyhetshändelser.

I den första utgåvan har vi kartlagt alla de mediepolitiska processerna som pågår just nu. Det var länge sedan så många frågor var uppe i luften samtidigt, vilket är den främsta orsaken till att vi startar den här tjänsten. För det innebär både att osäkerheten om vad som kommer att gälla är stor – och att det finns chans att påverka för den som vill vara proaktiv.

Rubrikerna i första brevet:
1. Startanalys: Därför får GP inget presstöd
2. Kartläggning – Mediepolitiken just nu
3. Kartläggning: Är det dags för ”arvssynden” och Lexbase att åka ut?
4. Kartläggning: De 8 miljarderna till SVT, SR och UR
5. Kartläggning: Nytt presstödsystem eller ny dispens
6. Kartläggning: I väntan på klartecken från EU
7. Kartläggning: Nya digitala marknadsföringsformer triggar lagstiftaren
8. Kartläggning: Alkoholreklamen har en ny arena i sociala medier
9. Kartläggning: Trycket ökar för lag mot könsdiskriminerande reklam
10. Kartläggning: Nytt regelverk för dataskydd från EU
11. Kartläggning: Bredbandsutbyggnaden i glesbygd ökar
12. Kartläggning: Kommersiell radio från fler än två företag?
13. Kartläggning: Konsumentverket stryper dialogen om Nix-registret
14. Omvärldsbevakning: Digital moms
15. Omvärldsbevakning: Public service
16. Omvärldsbevakning: Presstöd
17. Omvärldsbevakning: Övrigt

I kommande brev fokuserar vi på en större fråga i taget, som public service eller presstödet, samt kommenterar aktuella nyhetshändelser precis som vi gör i startanalysen till detta brev. Breven avslutas alltid med omvärldsbevakning av de viktigaste händelserna från våra grannländer.

Låter detta som något som kan vara intressant för dig eller någon annan i din organisation? Kontakta oss på mejl eller nummer 070-3733360 för mer info eller anmäl dig här.

andenaxelbyline

Valet som dödförklarade nyhetsmediernas makt

I årets amerikanska presidentval verkar de sociala medierna ha varit viktigare än nyhetsmedierna. En förklaring till det är den förändrade mediekonsumtionen.

De senaste tio åren har det pratats och skrivits om att sociala medier kommer att ta över de traditionella mediernas roll. Obamas framgångsrika valkampanj i sociala medier har belysts i otaliga texter och föreläsningar. Men nu är det plötsligt inte lika roligt längre och föreläsningarna om Trumps valseger kommer förmodligen att belysa de sociala mediernas roll på ett helt annat sätt.

De sociala medierna har möjliggjort en direktkontakt mellan medborgare och även mellan medborgare och politiker. I detta ligger en otrolig potential, i grunden positiv. Som en bieffekt har de också delvis avskaffat de traditionella mediernas roll som filter och mellanhand för information.

Men det amerikanska presidentvalet 2016 visar att de sociala medierna också verkar ha avskaffat nyhetsmediernas roll som opinionsbildare. I stort sett samtliga amerikanska medier har kampanjat mot Trump på ledarsidorna och tidningarna har dessutom varit fulla av avslöjanden om bland annat hans sexism och rasism. Det verkar inte ha påverkat opinionen över huvud taget. Inte heller tv-kanalerna, som är mer av ett känslomedium, verkar ha påverkat opinionen med sin Trump-kritiska bevakning. Donald Trump har däremot haft ett övertag när det gäller engagemang i sociala medier. Det kan ha avgjort valet till hans fördel.

Det finns så klart mängder av förklaringar till vad som ligger bakom en valseger. Men en som rör dynamiken på mediemarknaden kommer från professorn Pablo Boczkowski vid School of Communication på Northwestern University som på Nieman Labs berättar om ett pågående forskningsprojekt. Han skriver att sociala medier nu är den primära nyhetskällan för de allra flesta, framför allt via mobiltelefonen. En genomsnittlig amerikan inne på sociala medier över tolv gånger per dag utspritt över hela dygnet.

MEN nyheterna är inte den centrala delen av deras sociala medier-konsumtion utan något som de då och då exponeras för när de kollar annat (sina vänners aktiviteter). Och dessutom är de nyheter de ser bara fragment: rubriker, ingresser och korta klipp. Ibland klickar de på en länk till en nyhetssajt, men även om de klickar läser de sällan hela artikeln. (Detta fenomen belystes effektivt av Emanuel Karlsten i hans kolumn ”Forskare: Människor som inte läser böcker är smartare” som handlar om att 59 procent av alla artiklar som delas inte har lästs av den som delar dem.) Detta förstärks ytterligare av att vi på sociala medier agerar i så kallade filterbubblor där vi i första hand stöter på samma typ av åsikter, värderingar och fakta, dels genom vilka vi följer, dels på grund av hur de sociala mediernas algoritmer fungerar.

Denna förändring i nyhetskonsumtionen skulle kunna förklara varför ett övertag i sociala medier är viktigare än ett övertag i traditionella medier för den som vill vinna ett val.

Att nyhetsmediernas roll minskar kan ses som ett problem för den industrin i första hand. Men utvecklingen verkar också gå hand i hand med en ökande faktaresistens. En utveckling mot att det som känns rätt blir mer rätt än det som de facto är rätt. Man kan ju tycka att konspirationer om mediernas och etablissemangets makt borde fått sig en törn i och med valresultatet, men ytterligare en sak som verkar gå hand i hand med faktaresistens är logikresistens.

I denna ökade faktaresistens ligger den största faran. Att de traditionella medierna förlorar sin roll som opinionsbildare är kanske framför allt tråkigt för ledarsidor och politiskt motiverade ägare, men inte ett hot mot de demokratiska samhällena. Att stora delar av mänskligheten bortser från fakta och vetenskap när de fattar beslut och aktivt väljer bort de medier som tar sådant på allvar kan däremot få katastrofala konsekvenser som är svåra att överblicka.

Hur kan denna utveckling motverkas? Här kommer tre tankar:

  • De traditionella medierna kommer antagligen att anpassa sig ännu mer till de format som fungerar på sociala medier. Det är ofrånkomligt eftersom medier som vill ha spridning på sitt material kommer att använda de format som fungerar bäst. Det viktiga blir då att aldrig kompromissa med fakta och etik och fortsätta hålla den publicistiska fanan högt även i de nya formaten.
  • Samhället behöver ta ett ökat ansvar för att lära unga källkritik. Kanske borde det bli ett obligatoriskt ämne i grundskolan. Oavsett hur det görs behövs krafttag på detta område, och det behövs nu!
  • Vi alla som medborgare måste börja tänka lite mer som publicister när vi agerar i sociala medier. Läsa och ta ansvar för det vi delar. Använda en respektfull ton även mot meningsmotståndare. I det långa loppet tjänar alla på det.

Cilla Benkö – en mycket välförtjänt vinnare

Det är svårt att se en mer välförtjänt vinnare av Pontus Schultz pris för ett mänskligare näringsliv än Cilla Benkö.

”På Medievärlden oroar man sig över att SVT:s nyhetsred är så homogen (Används numera i regel som täckord för vit)” var en syrlig kommentar vi fick på Twitter efter min senaste bloggpost om turbulensen på Aktuellt.

Svaret är ja, men vi kanske bör vara ännu mer oroade över att vår egen redaktion är för homogen. Däremot tror vi att ansvariga på SVT tycker att frågan är viktig och vi både bevakar och kommenterar detta.

Och konstigt vore annars. I public servicebolagens sändningstillstånd finns skrivningar om att ”Programverksamheten ska som helhet bedrivas utifrån ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv” och att ”programmen ska utformas så att de genom tillgänglighet och mångsidighet tillgodoser skiftande förutsättningar och intressen hos befolkningen i hela landet”.

Ingen har hittills tagit detta på så stort allvar som Cilla Benkö. Jag skrev om detta för två år sedan när det började märkas i rekryteringar och hur företaget jobbade. Det märktes inte så mycket utåt men från anställda på företaget kom bilden av att ett mycket målmedvetet mångfaldsarbete hade påbörjats. Den här gången var det på riktigt.

Nu har resultaten börjat visa sig. Juryn för Pontus Schultz-priset sammanfattar:

  • Cilla Benkö har aktivt arbetat för en jämn könsfördelning bland alla Sveriges Radios chefer, i dag är siffran 50/50.
  • Cilla Benkö har medvetet arbetat för att tillsätta en ledningsgrupp som är helt jämställd, i dag består den av 4 kvinnor och 4 män.
  • Cilla Benkö har initierat ett starkt utvecklat mångfaldsarbete utifrån 30 olika punkter som både berör vilka röster som hörs i radio och vilka som arbetar på företaget. Hon ser mångfald som en tillgång och något som möjliggör hög kvalitet och nyskapande och arbetar nu med ett projekt för att öka mångfalden i alla delar av verksamheten, för att spegla Sverige som det ser ut.
  • Företaget har för sjätte året i rad utsetts till det mest trovärdiga företaget alla kategorier i Sverige i Medieakademiens årliga förtroendebarometer.

I sitt tacktal på Pontus Schultz-stiftelsens seminarium berättade Cilla Benkö om hur de analyserat allt de sänder för att se vilka svagheter det fanns, sedan jobbat med dem, och 1,5 år senare sett klara förbättringar. Hon förklarade också på en mycket grundläggande nivå varför representation på redaktionen spelar roll. Att om alla på redaktionen är likadana så kommer de att ha samma idéer. Och då kan inte Sveriges Radio sända radio för hela svenska folket, som public service ska göra. Lätt att säga – svårare att göra något åt. Men hon har gjort båda delarna.

Det är svårt att se en mer välförtjänt vinnare från mediebranschen än Cilla Benkö. Även om få redaktioner har de resurser Sveriges Radio har finns det mycket att lära av det arbete hon och hennes medarbetare gjort. Hon både är, och har skapat, en förebild som andra kan ta efter.

Sveriges Radio tar mångfald på allvar

Viktig kulturkrock på SVT

Den turbulens som just nu råder på Aktuelltredaktionen kommer med största sannolikhet att leda till något bättre.

Att det är en kulturkrock är nog alla överens om. Men är det som bland andra Janne Josefsson hävdar en kulturkrock mellan en opinionsbildande publicist och en neutral redaktion? Eller mellan en redaktion som fastnat i gamla strukturer och en nyskapare som vill förbättra den?

Till att börja med finns det en viss ironi att det är en publicist från kvällstidningsvärlden som behöver lära SVT:s tyngsta redaktion vad demokratiparagrafen innebär. Han som aldrig har behövt förhålla sig till en sådan.

Kanske har detta att göra med att tidningsbranschen har en ständigt levande debatt om dessa frågor, både inom branschorganisationer och genom branschmedier. SVT:s företrädare har inte riktigt synts i den debatten. Möjligen sker det internt, men det kanske i så fall är en del av problemet.

Det finns en fara i att en av Sveriges främsta redaktioner etablerat en kultur där de inte kan göra fel, och inte kan lära sig något av någon annan (Detta manifesterades ganska väl i debatten mellan Aktuellts programledare/Janne Josefsson och Jan Helin). Detta gäller de flesta redaktioner i varierande grad, och har att göra med att den journalistiska integriteten är och ska vara hög. Men det kan bli ett problem om det blir för extremt och om redaktionen dessutom är väldigt homogen. Det är därför denna turbulens mest troligt kommer att leda till förbättringar. Att en av Sveriges bästa redaktioner, men som svajat en del när det gäller att bevaka den ökande rasismen och dess företrädare, nu kan bli ännu bättre.

Inte genom att driva opinion, men genom att inte ställa upp på falska premisser, motsättningar och fakta som uttalas med ett antidemokratiskt syfte. Att bli mer vaksamma på sådant och markera hårdare när det sker.

På sikt också genom att få in nya personer som gör redaktionen mindre homogen. Här har Sveriges Radio kommit längre och det har så klart lett till viss friktion där. Men om det ska hända något krävs att det finns en stark drivkraft från de högsta cheferna. Och det verkar det nu göra på både Sveriges Radio och på SVT.

Medievärldens sajt – från 100 till 0

Äntligen är Medievärldens nya sajt färdig. Arbetet gick inte så fort som vi hade hoppats – men resultatet blev desto snabbare. Mobilt och blixtsnabbt är ledorden för nya medievarlden.se.

Medievärldens nya sajt skulle lanserats redan i våras, men fastande i Ukraina* och kom inte hem förrän i mitten av sommaren. Den förra sajten byggde vi för sju år sedan, så det har växt en del mossa här och var, och den har varit alldeles för långsam, särskild under stora nyhetshändelser.

Om den nya sajten ska sammanfattas i två ord är det mobil och snabb. Sajten kör redan nu Google AMP och kommer snart att gå ut via Facebooks Instant Articles. Men egentligen behövs det inte, sajten är så snabb i sig. Det har varit huvudfokus när vi (eller rättare sagt webbyrån Kollegorna) byggt den.

Bland de största förändringar kan nämnas:

WordPress istället för Drupal
Vi har bytt teknisk plattform från Drupal till WordPress. När vi satte ramarna för den föregående sajten under hösten 2009 var Drupal det bästa valet. Men för den snabba nyhets- och diskussionssajt vi vill vara idag passar WordPress betydligt bättre.

Responsiv design och förnyad identitet
Ett koncept som inte fanns 2009 men är självklart idag. Sajten fungerar nu fint från minsta smartphone upp till de största skärmarna. Vi har även testat den på en 2,2” TFT-skärm kopplad till en Raspberry Pi och den såg bra ut även där. Identiteten har också fått ett lyft med nya typsnitt och ny färgskala.

Snabbare, stabilare och krypterad
Sajten är cirka 30-40 procent lättare. Dessutom använder vi CloudFlare och deras CDN. Detta innebär att vi kan leverera en snabbare sajt, inte vara lika sårbara för extrema trafiktoppar samt vara bättre skyddade mot angrepp om DDoS-attacker. Vi kör även SSL så all trafik till och från sajten är krypterad – precis som vi redan gör på Medievärlden Premium.

Nya annonsformat
Utöver de traditionella bannerformaten (som vi nu även kan erbjuda med anpassade banners för olika skärmstorlekar) har vi även tagit fram tre olika nativeformat. Dessa innefattar vanliga artiklar, innehåll direkt från annonsör på sajten via RSS samt e-postformulär för att enklare kunna konvertera och samla in leads. Hör av dig så berättar vi mer.

Vi kommer att finjustera och skruva på saker och ting de närmaste dagarna. Hör gärna av er med feedback till [email protected]

Och glöm inte att prenumerera på vårt dagliga nyhetsbrev!

* Den gamla sajtens databas skulle migreras av ett företag i Ukraina, det skulle ske inom 18 dagar, men tog närmare 100. Själva migreringen var i alla fall väl utförd.

Sommarjobb på Haparandabladet!

Om drygt två veckor kastar jag mig in i lokaljournalistiken igen, efter ett uppehåll på tio år.

Jag är både uppspelt och hedrad över uppdraget som sommarvikarierande nyhetschef på Haparandabladets redaktion i Haparanda när chefredaktören Örjan Pekka och redaktionschefen Marianne Berglund har semester.

Jag kommer att redaktöra, redigera och när tid finns även jobba som reporter. Förhoppningsvis kommer jag också att kunna bidra med en del i utvecklingsfrågor. Och helt klart kommer jag att lära mig väldigt mycket, vilket blir en tillgång i branschbevakningen när jag är tillbaka på Medievärlden i höst.

Jag kommer att jobba på Haparandabladet under sex veckor, från 20 juni till sista juli, större delen av den perioden har Medievärlden sommaruppehåll. (Haparandabladet kommer jag givetvis inte att kunna bevaka längre). 

Haparandabladet är en på många sätt unik tidning. Tidningen är helt fristående, ägd av chefredaktören Örjan Pekka. Den bevakar hela Tornedalen, både den svenska och den finska sidan av gränsen. Den är Sveriges enda tidning som kommer ut på tre språk: svenska, finska och meänkieli, varav jag behärskar ett. Tidningen ägnar sig nästan uteslutande åt riktigt lokal journalistik.  

Kort sagt, ett mer spännande sommarjobb går knappast att tänka sig. 

Den som har vägarna förbi Haparanda i sommar får gärna höra av sig! Och alla former av tips mottages tacksamt!

Analysbrevet och Medievärlden Premium stärker varandra

Medievärlden Premium förvärvar Analysbrevet av Olle Lidbom. Målet är att förbättra båda produkterna.

Att vi förvärvar Analysbrevet av Olle Lidbom behöver kanske inte någon närmare förklaring. Det är en unik produkt, som varit både inspirationskälla och benchmarking för oss.

Det vi förvärvat är framför allt:

  • En metodik för att göra brevet som vi fått tillgång till och utbildats i.
  • Ett arkiv med alla tidigare brev som inte publicerats tidigare.
  • En grupp kunder med stora krav på en initierad bevakning som vi ska göra vårt bästa för att tillgodose.

För Analysbrevets kunder innebär det samma produkt som tidigare, förhoppningsvis med en ännu vassare bevakning av dagspress. Vi har producerat brevet den senaste månaden under en testperiod och Olle Lidbom kommer att fortsätta skriva inledande analyser ett tag till.

För Medievärlden Premiums kunder innebär det ett förändrat omvärldsbrev med en mer omfattande bevakning och en betydligt mer initierad bevakning av tidskriftsmarknaden. Vi kommer också att publicera ett sökbart arkiv med alla Analysbrev på Premiumsajten. En stor kunskapskälla som inte funnits tillgänglig tidigare.  ?

Vi utvecklar ständigt vår Premiumtjänst och det här är ett sätt att göra det. Vi kommer att vara mycket lyhörda för synpunkter på dessa förändringar och är tacksamma för alla frågor och synpunkter vi kan få. 

Mejla, ring eller hugg tag i oss på Meg!

Twitter fyller 10 – så här skrev vi i begynnelsen

Twitter fyller tio år idag. Vi firar med att återpublicera texten ”Axel Andén: Direktkontakt – Nu vinner mikrobloggarna över mediehusen” från 2008.

Texten är ursprungligen publicerad i bilagan ”2008” som följde med Medievärldens decembernummer 2008. 

När jag går på lunch en dag i november har polisen spärrat av Hantverkargatan. Jag tar upp telefonen. För att jag vill berätta och för att jag vill veta mer. För ett år sedan hade jag ringt någon, år 2008 postar jag det på Jaiku. Jag frågar ut polismännen vid avspärrningen och postar mer information, får svar som hänvisar till svd.se som hade nyheten först. Den här gången. 

Det senaste dygnet har jag skrivit tre artiklar, baserade på: ett Twitter-meddelande där Mark Comerford tipsar om en brittisk rapport om reklam på nätet, ett Facebook-meddelande där Olle Lidbom skriver att han lanserat en ny tjänst och en Jaikudiskussion startad av Sofia Mirjamsdotter om tidningsreportrar och artikelkommentarer. Telefonen har inte gett mig så många tips på hela hösten. 

För några veckor sedan fick jag ett surt mail från en utrikesredaktör som hävdade att min artikel var felaktig, att det var YouTube och inte Facebook som stängt av den egyptiske bloggaren Wael Abbas. Sanningen var att YouTube också hade stängt av honom men Facebook hade gjort det samma dag som jag skrev. Det visste jag eftersom jag följer Wael Abbas på Twitter. 

I dag har jag via Twitter fått veta att en iransk bloggare arresterats i Teheran och att en palestinsk rullstolsburen pojke blivit jagad och överkörd av israelisk militär. När jag frågar var jag kan läsa mer om den senare incidenten får jag svaret: ”det kan du inte, för jag har inte hunnit skriva pressmeddelandet”. Personen som skrev jobbar för en palestinsk människorättsorganisation. 

Det är fortfarande försvinnande få som använder mikrobloggar och livestreaming, men stora sajter som Facebook bygger in funktioner som att kommentera status och fler och fler använder mobiltelefoner. Afrikanska länder, som inte haft infrastruktur för andra medier än radio, upplever nu en exceptionell tillväxt i mobilabonnemang. 

Jag har träffat personer som mött massajer med spjut i ena handen och mobiltelefon i den andra. ”Mobiltelefonen är ansiktet för de nya medierna i Afrika”, sade professor Ruth Teer-Tomaselli från universitet i Durban i Sydafrika när hon var i Stockholm i somras. 

Svenska ungdomar litar mer på communitys än på medievarumärken, säger antropologen Katarina Graffman. De lyssnar på så kallade fyrtorn: kontakter inom det personliga nätverket som har koll på vissa frågor. Relationen blir avgörande för nyhetsförmedlingen. En relation kan vara någon på skolan, en Facebook-kontakt eller en modebloggare med koll. Den objektiva, anonyma journalisten tas in via ett rss-flöde, en artikel som mamma klippt ut, eller ett länktips från någon i nätverket. 

Under terrorattackerna i Bombay fick jag en ledtråd om hur det kan bli. Människor på plats rapporterade direkt via Twitter, Flickr och livestreaming. Materialet aggregerades, filtrerades och placerades geografiskt med hjälp av andra sajter och tjänster. Sammantaget blev den sociala bevakningen oslagbar för den som ville hålla sig uppdaterad. 

Dessutom tillförde den en ny dimension: känslan av att vara där precis när det händer, att nästan kunna höra helikoptrarna svepa fram över taken. Själv följde jag bevakningen tillsammans med mitt svenska nätverk på Jaiku som diskuterade och utbytte länkar till den bästa informationen. Bara en bråkdel av de länkarna tog omvägen via en traditionell mediesajt.

Enkät med viktiga personer inom sociala medier 2008, publicerades i redigerad form i Medievärlden nr 12 2008. 

Sara Öhrvall, chef för Bonnier Research and Development: 

1. Vad har varit störst/viktigast för Bonnier R & D det här året? 

– Bonnier R&D bildades i januari 2008 och det var ju stort för oss! Det är stort eftersom vi får en enorm hävstång genom att föra samman Bonniers interna spetskompetenser från våra olika mediekanaler och därigenom hitta identifiera nya digitala medieidéer. Viktigast är vår satsning på B.Vision där vi har en kontinuerlig dialog med entreprenörer för att diskutera nya affärsidéer. Extra glada är vi att det lett till konkreta satsningar, såsom Newsmill och Workey, och vi ser fram emot nya spännande investeringar under 2009. 

2. Vad har varit störst/viktigast för utvecklingen på nätet i stort? 

– Alla de steg som nu tas mot den ”smarta webben”, eller den semantiska webben, blir viktigast för den långsiktiga utvecklingen på nätet. Tjänster som like.com (smart sök), thoughttrail.com (smart reklam) och idiomag.com (smart publicering) ger smakprov på den verklighet som kommer att möta konsumenter inom kort. 

3. Vilka trender har varit mest signifikanta för 2008? 

1. Att de nätaktiva nu har blivit fullblodiga Meme Warriors. Den moderna medborgaren scannar debatten och nyhetsflödet på nätet för att emellanåt välja ut någon enstaka fråga (meme) där han eller hon engagerar sig med full kraft. Och med ny teknologi kommer det att få allt större påverkan. På medier, på politiker och på företag. 

2. Att trender är helt ute. Trender är hierarkiska (modeinstitut och dess motsvarigheter talar om vad som är rätt och fel), dyra för konsumenten i en tid av finanskris och saknar ett hållbarhetsperspektiv i en tid av klimatkris. Slit och släng kommer att bli njut och spar. I medievärlden är Paris Hilton-eran över. Människor är mer intresserade av riktiga frågor, sanna berättelser och historier som gör skillnad. 

3. Till sist blev 2008 året då tjejerna tog över. Unga tjejer är idag dubbelt så aktiva i sociala nätverk, som bloggare och som kommentatorer jämfört med 2007 och utan jämförelse de som dominerar dessa platser. I Sverige är vi dessutom dubbelt så aktiva som i övriga Europa. Och jämfört med unga tjejer är unga killar långt efter (35% av alla tonårstjejer bloggar jämfört med 20% av alla tonårskillar). 

4. Finns det någon statistik du tycker är särskilt relevant för att beskriva utvecklingen? – I SIMS-efterföljaren Spore skapades fler creatures än invånare på jorden på bara 18 dagar. Det säger en hel del om kraften i användargenererat material, eller som skaparen Will Wright säger ”I’m not interested in trying to tell a story myself. I’m much more interested in the players being able to tell stories.” 

Jonas Lejon, bakom bland annat Bloggy.se: 

1. Hur skulle du beskriva utvecklingen i den svenska bloggosfären i år, vilka trender ser du? 

– Trenden jag har sett i den svenska bloggosfären är att den har fått en större betydelse för icke ”Internet-nördar”, se exmpelvis FRA-debatten. Samt att pengar får större fokus (blondinbella som tjänar mycket bra). Fler företag börjar att blogga. När får vi se FRA:s blogg? 

2. Vad har varit störst/viktigast för dina sajter det här året? 

– Att mikrobloggandet börjar ta fart och fler får upp ögonen för mikrobloggande. När konjukturen sviktar så vill folk umgås mer och då utnyttjas sociala medier flitigare. Samt att fler företag får upp ögonen på den information som finns i alla bloggar och utnyttjar detta mer: ”Bloggare som länkar till denna sida”. Varkumärkesanalyser etc. 

3. Vad har varit störst/viktigast inom mikrobloggande? – Alla kringsajter som använder API:er har ökat lavinartat. Eftersom mikrobloggar är en en produkt av webb 2.0 så är ett API ett måste och det öppnar upp för många nya tjänster. Se exempelvis alla tusentals tredjepartstjänster som finns för Twitter. Bloggy har hittills en tjänst som använder Bloggy API:t: gpsfoto.se 

4. Vad har varit störst/viktigast för utvecklingen på nätet i stort? 

– Presidentkampanjen i USA. Obama visar verkligen att om man satsar på sociala medier så kan man vinna röster hos exempelvis ungdomar som kanske inte hade röstat annars. Detta gör troligtvis att politiker och makthavare världen över börjar att använda sociala medier mer, som exempelvis mikrobloggar. 

Martin Källström, vd Twingly: 1. Vad har varit störst/viktigast för Twingly det här året? 

– Det viktigaste har varit att vi expanderat vår marknad, både geografiskt till många länder inklusive en mycket stark etablering i Norge och till nya branscher där vi fått till tre TV-kanaler och flera stora e-handelsbolag som kunder. 2. Vad har varit störst/viktigast för utvecklingen på nätet i stort? – Amerikanska valet har ytterligare legitimerat sociala medier, gjort att fler människor använder sig av dem. I Sverige däremot har FRA-debatten lyft fram bloggar på ett sätt som aldrig tidigare hänt. Mikrobloggandet växer i betydelse, vilket t ex bevakningen av händelserna i Mumbai visat. 

3. Hur har det gått med bloggsökmotorn (ni skulle konkurrera ut Googles bloggsök sade ni i våras)? 

– Under året har vi etablerat oss med tidningskunder i 8 europeiska länder. Det gör att vi har en snabbt växande användarbas för Twingly.com i många länder i Europa. Det är otroligt roligt för det finns ingen sökaktör som är fokuserad på Europa utan de som finns är globala alternativt fokuserade på USA, så det känns som att vi fyller ett tomrum. Vi får mycket positiv feedback. Att konkurrera med Googles bloggsök är en långsiktig satsning där vi förväntar oss ha tagit en stark internationell position inom 2-5 år. 

4. Skulle du kunna säga något om utvecklingen i den svenska bloggosfären, vilka trender ser du där? 

– Svenska bloggosfären växer fortfarande. Den är också rörlig och dynamisk, stora bloggare försvinner och nya kommer till, exempelvis Mark Klamberg etablerade sig under FRA-debatten. I år har det pratats mycket om att modebloggare har tagit över bloggosfären, jag tror att de alltid har varit stora räknat till antalet läsare men det är i år medier har lyft fram dem. Sedan så har FRA-debatten gjort att bloggare har fått ett genomslag i medierna. 

Sofia Mirjamsdotter, driver bland annat bloggen Same same but different tillsammans med Niclas Strandh: 

1. Vad har varit störst/viktigast för dig det här året? 

– Störst för mig har varit att dra igång SSBD och att den blivit en sådan framgång på så kort tid. Den startades ju så sent som i slutet av februari. 

2. Vad har varit störst/viktigast för utvecklingen inom sociala medier? 

– Svårt att peka ut en enskild händelse men måste jag välja en i Sverige så säger jag: FRA-debatten. Kanske inte i sak men för att den fick upp omgivningens ögon för bloggosfären. IPRED-diskussionen är också viktig, och kanske har ännu mer med sociala medier att göra då det i sak handlar om upphovsrätt och nya sätt att tjäna pengar på nätet, viktiga frågor där sociala medier spelar en stor roll. Internationellt: Det amerikanska valet och hur man kunnat följa det i de sociala medierna. 

3. Något annat viktigt under året som gått? 

– Det händer ju så mycket hela tiden, men jag tycker att det rör på sig på det stora hela, gammelmedierna börjar testa saker och sådant som vi blåste upp stort på SSBD i våras, som att en tidning Bambusade, har blivit vardagsmat. Det är positivt. Samtidigt som det finns väldigt mycket mer att göra, såklart. 

4. Vad är det viktigaste du lärt dig under året? 

– Man blir aldrig profet i sin hemstad. 🙂 

Emma Marie Andersson, skriver på bloggen Opassande: 

1. Hur skulle du beskriva utvecklingen i den svenska bloggosfären i år, vilka trender ser du? 

– Bloggosfären finns från och med i år i det svenska medvetandet på ett sätt som det inte gjort tidigare. Att se bloggen som ett verktyg för såväl företagare, politiker som vanliga svenssons börjar bli allt vanligare. Det är dock fortfarande en bit kvar att gå men det går fortare än vad jag hade trott. 

2. Vad har varit störst/viktigast för dig det här året? 

– FRA-debatten. Frågor som jag länge vurmat för hamnade plötsligt i var mans medvetande och det var stort, även om det inte betydde att lagen revs upp. När jag såg folksamlingen utanför riksdagen den 16 juni ”märktes” plötsligt det enorma engagemang som skett online, och det var fantastiskt. Hela händelsen har satt lampan på politiker och deras uppgifter och inte minst på demokratins utveckling. På samma gång har jag förstått att det vi gör och säger faktiskt har betydelse, för att vara lite dubbeltydig. 

3. Vad har varit störst/viktigast för utvecklingen på nätet i stort? 

– Det viktigaste med utvecklingen online återstår att upptäcka, inbillar jag mig. Nätet har varit till hjälp för att demokratisera debatterna, ökat kunskapen hos de som velat och blivit mer ”folkligt” än det tidigare har varit. Det har sammanfört människor men också ökat klyftorna mellan de som känner sig hemma online och de som inte förstår vitsen med det hela, eller rent av känner sig hotade. Antingen tar vi utvecklingen vidare och gör något riktigt bra, eller så dras motsättningarna till ytterligheter som känns, både i och utanför nätet. Vi befinner oss fortfarande i ett slags ”utvecklingsfas”, upplever jag det som, och vi vacklar som samhälle mellan att låta det fortsätta utvecklas eller förhindra att det gör det. 

4. Vad är det viktigaste du lärt dig under året? 

– Politik blir faktiskt ganska roligt när man känner sig delaktig själv. Jag hoppas att man plockar upp det i riksdagen och gör något vettigt av det. Framför allt hoppas jag att andra blir smittade, som tidigare inte trott sig ”spela roll” och aktiverar sig. 

Jonas Vig, grundare av Bambuser tillsammans med Måns Adler: 

1. Vad har varit störst/viktigast för er det här året? 

– Att säkra finansiering för fortsatt utvecklande av Bambuser och våra tjänster 

2. Vad har varit störst/viktigast inom video på nätet? 

– Alla alternativ till YouTube som gjort video på nätet än mer diverisfierat. 

3. Vad har varit störst/viktigast för utvecklingen på nätet i stort? 

– Äntligen har webb-appar blivit riktigt användbara och på allvar börjat avrättningen av desktop-appar. 

4. Något annat viktigt under året som gått? 

– Ägarna av content har börjat inse att tiden inte står stilla och distribution av content (upphovsrättsskyddad) har börjat ta nya former och sakteligen hinna ifatt utvecklingen. 

Johan Larsson, bakom bland annat bloggportalen Knuff: 

1. Hur skulle du beskriva utvecklingen i den svenska bloggosfären i år, vilka trender ser du? 

– Att fler tyvärr har insett hur lätt det är att utnyttja bloggosfären. I utbyte mot lite uppmärksamhet, en länk, en gratis sak eller ett färdigskrivet blogginlägg/pressmeddelande så går det att få många svenska bloggare att okritiskt göra eller publicera precis vad man vill. År 2008 så blev ännu fler svenska bloggar bara ekokammare för äldre medier eller illa dold reklam för ankläppar. 

Vem/vilka utnyttjar bloggosfären? 

– Alla som kan. Vilket är mänskligt, men jag blir irriterad på att det är så lätt att manipulera bloggare. Jag kan dra upp exempel på allt, men gör det inte längre då många inte bemöter konstruktiv kritik på ett rationellt sätt. 

2. Vad har varit störst/viktigast för dina sajter det här året? 

– Anpassning. Att fortsätta att automatiskt försöka vaska fram guldkornen, som ändå gömmer sig i bloggosfären, utan att påverkas allt för mycket av ovanstående trend. 

3. Vad har varit störst/viktigast för utvecklingen på nätet i stort? 

– Webbläsaren som operativsystem. Snart går det att göra allt gratis i webbläsaren istället för att behöva ladda ner eller köpa ett plattformsberoende program. 

PM Nilsson, grundade debattsajten Newsmill tillsammans med Leo Lagercrantz: 

1. Vad har varit störst/viktigast för Newsmill det här året? 

– Zandén/Gyllenhammar, programledarna för halahl-tv och Kerstin Ekman om kungen och vargen har dragit mest trafik. 

2. Vilka trender såg ni när det gäller debatt och opinion på nätet förra året, i Sverige och internationellt?

 – Sommarens FRA-debatt i Sverige och Obamakampanjen i USA visade att opinionsbildningen på allvar har börjat flytta ut till nätet och att de sociala medierna tycks bli viktiga bärare att västerländsk demokrati. Om 1900-talet präglades av ett samspel mellan folkrörelsedemokrati och tidningar verkar vi nu gå mot en period där den deliberativa demokratin vävs samman med webbens olika medieformer. Om det är så vet vi inte än, men det finns en tydlig riktning och detta kommer att få enorma konsekvenser för hur medier, politiska organisationer och företag fungerar i en hyperinteraktiv miljö. 

3. Vilka är de viktigaste lärdomar du gjort under året? 

– Att webben och bloggosfären har en paradoxal långsamhet. Det tar tid för folk att gå igång på ämnen. Frågor som vi toppade sajten med i förra veckan kan plötsligt bli de mest diskuterade. Hastigheten är väl mer mänsklig än nyhetsredaktionernas tempo – det tar några dagar innan man har funderat färdigt och kanske ytterligare någon innan man får tillfälle att skriva. 

Katarina Graffman, antroprolog och vd för InCulture: 

1. Vilka är de viktigaste trenderna inom sociala medier 2008? – Kan nog inte lyfta ”viktigaste trenden”. Jag ser ju mer hur välintegrerat användandet av sociala medier blir i unga människors liv, hur snabbt det har etablerat sig och blivit en självklarhet. Det är ett sätt att leva, ”jag bloggar därför är jag” (gäller speciellt unga tjejer). Att man inte längre kan separera konsumtion från produktion; ”Hur menar du? Jag skickar information hela tiden!”, kan de unga säga och menar att så fort de skickar ett sms eller skriver en kommentar på en community så producerar de. 

2. Vilka beteendetrender ser du när det gäller unga användare? 

– Att det är två drivkrafter som driver bruket av sociala medier och som skapar två lite olika grupper. Dels de som drivs av att utvidga sin vänkrets, att underlätta kontakt med många ”vänner”, att socialisera, som mestadels innebär att man har online kontakt med människor man redan känner offline. Dels intressedriven aktivitet (en mindre grupp än den förstnämnda) som letar information kring intressen, att lära nytt (information de inte hittar i sin lokala community/krets). Här får man också kontakt med människor som man inte känner i det verkliga livet. 

3. Vad är det viktigaste du lärt dig under året? 

– Att det är stora glapp mellan de traditionella medieinstitutionerna och de unga användarna, t ex man pratar om olika saker när man pratar om olika medieformer, varumärken och trovärdighet. 

– Att det är viktigt för de traditionella medieaktörerna att förstå vilken påverkan den nya medieteknologin faktiskt har haft/har för att forma nya beteenden på de generationer som växer upp i en vardag där dessa teknologier är en självklarhet. Möter ibland att man (traditionella medieproducenter) tycker det är minst lika viktigt att hänga med den grupp konsumenter som anammar ny teknik för att den underlättar och passar dem bättre. Men att det handlar om 2 helt olika saker: Ett) Använda ny teknik för att det underlättar min mediekonsumtion och Två) Ny teknik formar helt nya vardagsbeteenden. Media går inte att separera från det vardagliga livet, media är det vardagliga livet, och vilken effekt det får på i stort sett allt de gör: upplevelse av text och berättelse förändras, upplevelse av det virtuella och verkliga, upplevelse av tid, upplevelse och definition av kunskap och information, etik och moral osv.

Snart släpper vi vår nya sajt!

Medievärlden.se har sex år på nacken och börjar bli lite trött, särskilt i mobilen. Inom några veckor släpper vi därför en helt nya sajt på en helt ny plattform!

Den 2 mars 2010 lanserade vi den nuvarande versionen av medievarlden.se och efter sex år med samma sajt är det nu hög tid att byta skepnad. Just nu jobbar vår eminenta webbyrå Kollegorna för fullt med design och migrering. Planerat lanseringsdatum är torsdag 31 mars.

De största förändringarna:

  • Helt ny responsiv design som framförallt ger bättre upplevelse i mobil och på surfplattor.
  • Vi byter plattform från Drupal till WordPress. Den nya sajten blir enklare och betydligt snabbare!
  • Nya annonsformat. Bland annat tre olika nativeformat som innefattar såväl vanligt innehåll som text, bild och video samt dynamiskt innehåll via API/RSS och integration med Mailchimp. Hör av er så berättar vi mer!
  • Nyhetsbrevet får en ny design som kommer att fungera betydligt bättre att läsa i mobil och på surfplattor.
  • Bättre integration mellan medievarlden.se (http://medievarlden.se/) och Medievärlden Premium. (http://premium.medievarlden.se/) Medievärlden Premium ligger på en egen plattform, byggd på Ruby on Rails, också den skapad av Kollegorna.

Så håll ut ett litet tag till, snart lämnar sajten avfyrningsrampen och går mot högre höjder!

Borde journalister bli bostadstransparenta?

Med anledning av den beroendeställning ens bostad innebär: borde skribenter som skriver om bostadspolitik öppet redovisa sin boendeform?

Transparens har länge varit ett vackert och viktigt ord som alla eftersträvar. Men särskilt konkreta former har det inte tagit sig. Kanske för att det känns lite obekvämt att börja skriva om sig själv mitt i allt. Det senaste exemplet var väl när Svenska Dagbladet glömde berätta att journalisten som intervjuade den israeliske journalisten Gideon Levy också är gift med honom. 

En fråga som verkligen påverkar enskilda journalistens livsbetingelser är bostaden. För den som bor i bostadsrätt eller villa kan förändringar i räntor och politiska beslut förändra hela ens livssituation. För den som bor i hyresrätt kan införandet av marknadshyror eller andra beslut påverka på ett mycket dramatiskt sätt. Samma sak för den som bor i andra hand.

Själv blir jag alltid lite nyfiken på hur de skribenter som skriver tyckande texter om bostadspolitik bor. Finns där någon som bor i hyresrätt som förespråkar marknadshyror så vore det naturligtvis mycket intressant. Men även motsatsen tycker jag vore en bra konsumentupplysning som läsare.

Mats Svegfors skrev i en mycket spridd text på Aftonbladet om Margot Wallströms lägenhet att en tidsbegränsad hyresrätt är det minst korrupta sättet att bo medan ”den som äger sin bostad är för hela sin ekonomi beroende av de regler regering och riksdag beslutar” Jag skulle säga att alla som bor är beroende av sin bostad och därmed av de beslut som påverkar ens möjligheter att behålla den. Kanske är det dags att börja redovisa detta beroende öppet? Alternativen att sluta skriva om bostadsfrågor eller att sluta bo känns betydligt mer orimliga.

Transparens: Undertecknad bor i hyresrätt och skriver normalt aldrig om bostadsfrågor.

Uppdaterad: I en tidigare version stod det ”avreglering”, det har nu ersatts med det korrekta ”marknadshyror”.