Annons: PP Pension
Amanda Lind vid måndagens pressträff. Foto: Lucas De Vivo.

Så vill regeringen att public service ska vara

Det blir tuffare krav för användningen av sociala medier och mer samarbete för att stärka de kommersiella aktörerna i public service nya sändningstillstånd om regeringen får som den vill. Nu ska det avgöras av riksdagen i höst.

Under en presskonferens på måndagseftermiddagen presenterade kulturminister Amanda Lind (MP) hur regeringen vill att public service ska se ut de kommande fem åren.

Det var en proposition med flera nyheter, där de flesta redan tidigare under dagen presenterades i en debattartikel i DN. Det övergripande målet är att modernisera reglerverket som påverkar hur public service bedriver sin verksamhet.

– En styrka som vi har i Sverige är att vi har en kombination av ett starkt, oberoende public service och en mångfald av livskraftiga kommersiella medier, inledde Amanda Lind sitt anförande.

Att stärka de privata medierna är också ett av de områden som regeringen fokuserar på i det nya sändningstillståndet. Public service får nu ett ansvar att värna de kommersiella kanalernas konkurrensförutsättningar framöver.

– Exakt hur public service väljer att samverka med lokala medieföretag är upp till företagen själva. Det vi säger är att det ska göras och att de insatser som vidtas ska redovisas i public service-redovisningarna.

Regeringen fortsätter också sin satsning på att motverka vita fläckar i landet. Alltså sådana platser där det inte finns mediebevakning i dagsläget. Tidigare har man satsat på att ge extra presstöd till kommersiella tidningar som tagit på sig att bevaka underbevakade områden. Nu ger man också SR och SVT i uppdrag att bevaka de vita fläckarna. Inte heller i den frågan regeringen ge en pekpinne utan lämnar till bolagen själva att bestämma hur det ska ske.

– De vita fläckarna är ett demokratiskt problem. Där har vi tagit flera steg innan, men här ser vi också att public service har en viktigt roll att spela, säger Amanda Lind.

En annan nyhet är att regeringen lägger till jiddisch som ett av de språk som SVT och SR ska satsa på tillsammans med de nationella minoritetsspråken. Samtidigt ska antalet program på minoritetsspråk och på teckenspråk öka under mandatperioden.

Det har under lång tid funnits kritik mot att public service-bolagen, och främst SVT, har satsat stort på textbaserade reportage, bland annat det som kallas ”long reads”. I propositionen förtydligar nu regeringen att fokus ska vara kärnområdena ljud och rörlig bild, men bolagen kommer även framöver att kunna använda text – men då som komplement till sina kärnverksamheter.

Ett av de mer uppmärksammade områdena i propositionen är begränsningen av användandet av sociala medier. Amanda Lind säger att de inte velat införa en total begränsning av externa plattformar då mycket av dagens konsumtion sker via exempelvis Itunes. Däremot ska public service tänka ett extra varv när man använder sociala medier.

Kärnuppdraget utökas till att även gälla sajterna – samtidigt som förhandsprövningen inte längre kan göras för sådant som ingår i kärnverksamheten. Det är något som TU:s vd Jeanette Gustafsdotter tidigare i dag sade var oroväckande. Amanda Lind svarade på en fråga om den nya ordningen:

– Det innebär att vi utvidgar kärnverksamheten till att även gälla webben. Det som då kan prövas är nya tjänster av större betydelse och väsentliga ändringar i befintliga tjänster inom ramen för den kompletterande verksamheten.

Under hösten har det väckts stark kritik mot personalvillkoren på alla tre public service-bolag i en serie upprop. Men kritiken har inte föranlett att regeringen infört några skrivningar i det nya sändningstillståndet om tuffare krav på bolagen som arbetsgivare.

– Självklart ska public service-företagen rätta sig efter arbetsmiljölagen och göra det på ett noggrant sätt. Det vi gör när vi ger de här övergripande villkoren är att vi ger ett antal nya uppdrag och vi stärker finansieringen, vilket ökar public service-bolagens möjligheter att uppfylla kraven, säger Amanda Lind.

Finansieringen till kanalerna föreslås räknas upp med 2 procent årligen. Efter att regeringen skjuter till 166 miljoner kronor för att bevaka de vita fläckarna, pengar som man sparat in när Radiotjänst lades ned, ser fördelningen mellan bolagens anslag ut såhär:

SR 3 077 miljoner kronor

SVT 5 041 miljoner kronor

UR 445 miljoner kronor