Annons: Mediedagen 2019
Leif Holmqvist. Foto: Andreas Elgstrand

Leif Holmkvist: Så slösas presstödet bort

Kommentar

Lennart Fernström och Johan Ehrenberg har fått 435 miljoner kronor i presstöd sedan 2000. Resultatet är rekonstruktioner, konkurser, nedlagda tidningar, sparkade journalister och fiffel med skattemedel.

”Jag går förbi lastkajen och pissar i bunten”, sade A-pressdirektören. Det var på den tiden presstöd delades ut efter pappersåtgång och månadens utgåvor buntades och skickades till vägning. Jag skulle inte gå ed på att han skojade.

Selektiva företagsstöd i konkurrensutsatta branscher inbjuder till trixande och fixande, fifflande och fuskande. Presstödet har blivit ett av de värsta exemplen på slöseri med skattepengar, eftersom politikerna månar om ”sina” tidningar på ett helt annat sätt än om företag som gör korv.

Om nu lagstiftarna ska lägga sig i fjärde statsmaktens villkor kunde de nöja sig med det generella och miljöbesparande samdistributionsstödet och möjligen ha ett tidsbegränsat och villkorat selektivt utvecklingsstöd.
Men de stora pengarna går till driftsstödet som är kontraproduktivt genom att det lyfter av omvandlingstryck från en bransch som desperat behöver strukturomvandlas.

Presstödet konstruerades först som ett partistöd i en tid när dagspressen var strikt partianknuten. Det har förblivit partiernas lekstuga även sedan tidningarna uppfunnit kontradiktioner som ”oberoende socialdemokratisk” eller ”obundet moderat”. På den lekstugan har politikerna lappat och lagat i 50 år till en byggkostnad på omkring 25 miljarder i ej uppräknade penningvärden.

Det är ett högt pris för stötta i huvudsak S- och C-tidningar som inte orkat stå på egna ben. Dessutom har vi skickat en miljard kronor rakt ner i börsnoterade Schibsteds välfyllda kassakista.
Resultatet har blivit att de borgerliga tidningsföretagen köpt upp S-tidningar och håller dem vid liv så länge stödpengarna rullar in. Jag är väldigt förtjust i Vidar Anderssons och Göran Greiders uppfriskande bidrag till den politiska debatten, men det är dyra gubbar.

När jag gjorde research åt Jan Schermans demokratidokumentärer i SVT förra våren räknade vi ut att ”AB Politik” kostar omkring fem miljarder om året i offentliga stöd samt viss näringsverksamhet som lotterier och en ynka rännil medlemsavgifter till partierna.

Presstödet har bara en tiondel av den summan, men även här håller sig partierna framme. Så här mycket får partinära tidningar i år: Aktuellt i Politiken (S) 4,3 miljoner, Dagen (KD) 17 miljoner, Feministiskt Perspektiv (FI) 2,2 miljoner, Flamman (V) 3 miljoner, GP (L) 40 miljoner, (trots 735 miljoner i statsstöd för två år sedan), Internationalen (Socialistiska Partiet) 2,3 miljoner, Miljömagasinet (MP) 2,3 miljoner, Proletären (Kommunistiska Partiet) 3 miljoner, NU (L) 2,3 miljoner, Nya Tider (nationell) 5,1 miljoner, Offensiv (Rättvisepartiet Socialisterna) 2,3 miljoner Svenska Dagbladet (M) 45,5 miljoner, Skånska Dagbladet (C) 20,6 miljoner. För att inte tala om alla Centerpartistiska länstidningar med minimal upplaga. Snälla staten betalar medlemmarnas tidningar.

För att klara statens krav är uppfinningsrikedomen stor: bäbisbilder på 3 spalt för att klara kravet på unikt lokalt material, köpta prenumerationer eftersom stödet är högre än prenpriset, tabeller som blir lokala bara med ett extra ortsnamn, huvudkontor i Malmö för att få storstadsstöd åt skånska bönder, enkla nyhetsbrev klassas som dagstidning, samma personer gör flera tidningar, i stort sett samma tidning ges ut på flera orter med små förändringar för att klara kraven.

Två bidragsentreprenörer står i särklass när det gäller att mjölka statskassan: vänsterdebattören Johan Ehrenberg genom ETC och miljöaktivisten Lennart Fernström med Fria tidningar och Syre.

 

Sedan 2000 har Johan Ehrenberg plockat ut 228,3 miljoner i driftsstöd. Distributions- och utvecklingsstöd ingår inte i siffrorna och de är inte uppräknade till dagens penningvärde. Rekordåret 2017 fick han ut 48 miljoner (mer än Svenska Dagbladet) och sedan var det åter dags för en konkurs sedan han ertappats med att fiffla med siffrorna. Nu ber han sina läsare samla in pengar till återbetalningen.

Lennart Fernström har sedan 2000 plockat ut 207,2 miljoner i driftsstöd för Fria, Sesam och Syre. Han hoppade av under några år och ETC tog över Fria som förstås gick i graven. Nu är Fernström tillbaka på banan med Syre i olika tappningar.

Om du överlever rekonstruktionen: Ett råd från en luttrad mediereporter: Pissa inte i datorn, Lennart!

 

Rättelse: I en tidigare version beskrevs Nya Tider som en ”partinära tidning” till Sverigedemokraterna. Rätt är att tidningen startades av en före detta sverigedemokrat som senare grundade det högerextrema partiet Nationaldemokraterna och dess partitidning Nationell Idag. Efter interna konflikter i partiet lämnade dock chefredaktören tidningen för att i stället starta Nya Tider.

Läs också

Mediehuset Grönt ansöker om rekonstruktion