Annons: Fojo
Stampens tidigare huvudägare Peter Hjörne (t.v) och Stampens koncernchef Martin Alsander (t.h) Foto: Arkiv.

Därför var Stampen tvungna att sälja

Stampen gick med över 40 miljoner kronor i förlust i fjol och befarar 65 miljoner back i år. Distributionen i VTD som togs över från VTAB drar ner resultatet. Därför brådskade försäljning och nyemission.

Experter på obeståndsrätt brukar säga att hälften av alla rekonstruerade företag går omkull efter två år. Det stämmer bra med Stampen som gick ur sin rekonstruktion senhösten 2016. Två år senare, i höstas, gjordes ett försök att sälja Stampen, som då inkluderade tryckerierna i VTAB. Enligt uppgifter till Medievärlden ville ingen köpa så länge tryckerierna ingick i affären. Därför klövs koncernen snabbt och Stampen Media delades ut till VTAB Holdings ägare, alltså samma ägare som nu säljer tidningarna. De tänkta köparna kontaktades på nytt före årsskiftet.

Då hade, enligt källor, prognosen om nollresultat för tidningarna spruckit och Stampen köpt bort sitt lån i bankerna på 150 miljoner för 50 till 75 miljoner för att kunna sälja ett skuldfritt bolag.

Stampen har nogsamt undvikit att lämna någon ekonomisk information sedan 2017. Men enligt Polaris information till Oslobörsen gjorde Stampen en rörelseförlust (ebitda) på 32 miljoner 2018. Enligt Medievärldens källor kan ytterligare minst 10 miljoner i negativt finansnetto läggas på fjolårsresultatet. Ett större problem är att Stampen Media vid delningen, logiskt nog, fick ta över Västsvensk Tidningsdistribution (VTD) som går med förluster i 40-miljonersklassen. Än värre blir det om, eller snarare när, likaledes rekonstruerade Alingsås Tidning går i konkurs och ytterligare 8 miljoner försvinner från VTD:s intäkter. Alingsås Tidning räddades från konkurs då de fick presstöd beviljat i juni förra året.

Ett ytterligare skäl att sälja Stampen är Peter Hjörnes hårt pressade privatekonomi. Trots mellan 8 och 10 årliga miljoner i taxerad inkomst i form av pension och lön har han belånat sina hus- och holdingbolag till sista krona. Enligt avtalet med Polaris ska han kvarstå i tjänst på GP och ta positionen som vice ordförande.

Under januari och februari räknade Schibsted, som styr Polaris ihop med NWT, danska JP/Politikens Hus och Bonnier News på Stampenaffären. Den 29 mars meddelade Stampen att förhandlingar exklusivt med Schibsted inletts.

Värderingen av Stampen landade på 250 miljoner kronor och avtalet slöts förra fredagen i form av 98 miljoner till aktieägarna och en emission på 60 miljoner för att bära upp Stampens sviktande likviditet. Samtidigt förband sig köparen att lägga tryckningen av Stampens tidningar på VTAB i tre år, vilket kan rädda tryckeribolaget om Bonnier flyttar nyinköpta Mittmediatidningar till Akalla från VTAB i Södertälje och Västerås. I avtalet finns också en option som gör att Stampen kan besluta om att sälja alla aktier till det köpande konsortiet om tre år.

I ett sista försök att bräda Schibsted lämnade både Bonnier och JP/Politikens Hus ett slutbud medan slutförhandlingarna pågick. Enligt Medievärldens källor värderade de danska köparna då upp Stampen till över 300 miljoner kronor. Trots att synergierna på den svenska marknaden är mindre än de konsortiet Schibsted/NWT kan utvinna.