Medieforskaren Andreas Widholm har för Institutet för Mediestudiers räkning undersökt hur riksdagsledamöter twittrar om medier.

Mediekritik engagerar på sociala medier

"När journalistiken krisar blomstrar den politiska kommunikationen", konstaterade medieforskaren Andreas Widholm på ett seminarium i Almedalen på tisdagen.

På tisdagen arrangerade Journalistförbundet och Institutet för mediestudier ett seminarium om riksdagsledamöters mediekritik i sociala medier. Under rubriken Trollande eller vuxet samtal – riksdagsledamöters mediekritik i sociala medier samtalade Åsa Wikforss, professor vid Stockholms universitet, SVT:s vd Hanna Stjärne, Anders Ygeman, riksdagsledamot (S), och SJF:s ordförande Jonas Nordling.

Diskussionen tog delvis utgångspunkt i medieforskaren Andreas Widholms undersökning om hur riksdagsledamöter twittrar om medier, som gjorts på uppdrag av Institutet för Mediestudier.

Studien visar bland annat att en femtedel av riksdagsledamöternas kommunikation på Twitter behandlar nyhetsmedier. Det är främst moderata riksdagsledamöter som ligger bakom mediekritiken – och det är i första hand public service-medier som kritiken riktas mot.

– Mediekritik driver engagemang. Jag tror att många politiker är medvetna om det och därför använder mediekritik för att få spinn på sin kommunikation, menade Andreas Widholm.

Andreas Widholm konstaterade vidare att mediernas ”gatekeeper”-funktion försvagats i takt med att riksdagsledamöterna i allt större utsträckning börjat använda sina egna sociala medier för politisk kommunikation.

– I dag kan politiker kommunicera direkt med medborgarna via sociala medier, de behöver inte gå via de traditionella medierna. Man kan till och med starta egna tidningar, sade Andreas Widholm och vidare:

– När journalistiken krisar blomstrar den politiska kommunikationen.

Av studien framgår också att riksdagsledamöterna använder nyhetsmaterial för att kommentera vissa händelser samt för politisk marknadsföring.

Seminariet spelades också in som ett avsnitt av Journalistpodden.

Om studien

Studien bygger på en kombination av automatiserad och manuell innehållsanalys (Neuendorf, 2017) av tjänstgörande riksdagsledamöters publiceringar på Twitter under sammanlagt fyra veckor (16 januari– 13 februari 2018).

Läs mer i boken Fejk, filter och faktaresistens (kapitel s.104–135) här.