Tio klandras efter #metoo – oenighet om DN:s Aftonbladetpublicering

I de första besluten som rör #metoo klandras 10 publiceringar av Pressens Opinionsnämnd, varav en anses vara grovt. En publicering frias.

Flest fällningar gäller publiceringar om Martin Timell: Aftonbladet, Expressen, DN, SvD och Hänt i Veckan klandras för publiceringar om honom.

Expressen klandras även för två publiceringar om Aftonbladetmedarbetare och en publicering om en känd radioprofil (se separat artikel).

Även SvD klandras för en publicering om Fredrik Virtanen. Artikeln med rubriken ”Aftonbladet-profil anklagas av 12 kvinnor”. (artikeln som även nagelfars i Uppdrag Granskning om #metoo). PO skriver bland annat att när någon är namngiven är det ”en omständighet som normalt påkallar viss återhållsamhet från tidningens sida och ställer extra höga krav på korrekt rapportering” och att ”de detaljerade utsagorna om hur övergreppen skulle ha gått till präglas inte av återhållsamhet”.

Pressens Opinionsnämnd skriver: ”Det är bra att tidningen på egen hand har vidtagit åtgärder för att undersöka anklagelserna och påståendena. Vad tidningen redovisat kan emellertid inte anses ha varit tillräckligt för att motivera en namnpublicering. Vad gäller anklagelserna om våldtäkt ligger de långt tillbaka i tiden och brottsutredningarna har lagts ner. Flertalet av de övriga redovisade händelserna ligger långt tillbaka i tiden och synes inte vara aktuella för rättslig prövning. Det som ska ha inträffat 2015 är beskrivet på ett svepande sätt. Trots detta skriver tidningen redan i ingressen, att bilden som träder fram är att Fredrik Virtanen har utnyttjat sin ställning för att systematiskt sextrakassera och förgripa sig på unga kvinnor. Vidare ger artikeln intrycket av att detta kontinuerligt pågått från början av 2000-talet till 2015.”

När det gäller Dagens Nyheters publicering om olika Aftonbladetmedarbetare hade Allmänhetens Pressombudsman och Pressens Opinionsnämnd olika uppfattningar.

”De uppgifter DN publicerat om ’Reportern’ innebär att NN, utan att namnges, pekats ut för en krets som i stor utsträckning överlappar den där han har haft sin yrkesutövning. Denna krets har, bland annat genom redogörelsen av händelsen på södermalmskrogen, delgetts uppgifter av integritetskänslig karaktär som den annars inte hade haft kännedom om. Detta har skadat anmälarens anseende både inför den bransch där han varit verksam och inför familj och vänner. Dessa uppgifter och att NN inte i tillräcklig utsträckning får bemöta dem i artikeln har förorsakat en oförsvarlig publicitetsskada. För detta bör tidningen klandras.”, skriver PO som tycker att tidningen skulle klandras.

Men Pressens Opinionsnämnd väljer att fria tidningen, framför allt med motiveringen att reportern ”inte namnpublicerats: ”DN har inte publicerat anmälarens namn. De identifierande uppgifter som lämnats om honom innebär visserligen att en begränsad krets, främst kollegor och bekanta, har förstått vem artikeln handlat om. Den publicitetsskada han därigenom kan ha lidit kan dock, med hänsyn till vad som tidigare sagts, inte anses oförsvarlig. Därutöver har uppgifterna inte lett till att han pekats ut i någon ytterligare krets. Han har således inte drabbats av någon oförsvarlig publicitetsskada.”

Tidningen Arbetaren fälls för att grovt ha brutit mot publicistisk sed. Detta i en kolumn om #metoo där flera olika män namnges och pekas ut för olika beteenden och handlingar.

”När en namnpublicering sker och den utpekade kan drabbas negativt är det av stor betydelse att tidningen är återhållsam och ansvarsfull vid publiceringen. En grundläggande förutsättning för att en publicering ska vara förenlig med god publicistisk sed är att det finns belägg för uppgifterna. Arbetaren har, som PO konstaterat, publicerat oreserverade påståenden med allvarliga anklagelser riktade mot anmälaren. Tidningen har inte redovisat några belägg för sina påståenden. Tidningen har därutöver kopplat ihop honom med misstankar som rör andra personer. Till följd av detta har NN drabbats av en oförsvarlig publicitetsskada. Tidningen har grovt brutit mot god publicistisk sed.”

Läs också

Expressen klandras för #metoo-publiceringar om Aftonbladet