MO/MEN: Regeringen och finansieringen kvarstår

Sedan branschen enats om ett nytt medieetiskt system kvarstår två stora steg innan ett gemensamt medieetiskt system kan bli verklighet. UPPDATERAD med kommentar från Alice Bah Kuhnke.

I en debattartikel som publicerades på Expressen idag ställer sig mediebranschens företag och organisationer bakom ett förslag till nytt medieetiskt system för samtliga medieslag. Syftet är att underlätta för enskilda som ska kunna anmäla publiceringar till samma instans: en Allmänhetens Medieombudsman (MO) och en Medieetisk nämnd (MEN).

– Medierna har nu samfällt visat att man vill något och tagit fram ett konkret och ordentligt genomarbetat förslag. Nu ligger bollen hos regeringen, säger Utgivarnas vd Nils Funcke.

Regeringen kommer mycket snart, kanske redan denna vecka, att få ett detaljerat förslag till ett nytt medieetiskt system och en hemställan om att starta en utredning om hur det nya systemet och Granskningsnämnden för radio och tv ska förhålla sig till varandra. Enligt förslaget från mediebranschen ska regeringen ändra instruktionen för Granskningsnämnden så att den inte längre ska pröva intrång i privatlivet. Dessa ska istället anmälas till den nya medieombudsmannen och medieetiska nämnden. (Istället för som nu när man ska anmäla publiceringar i etermedier till Granskningsnämnden för radio och tv, i tryckta tidningar och vissa sajter till Allmänhetens Pressombudsman/Pressens Opinionsnämnd, samt i vissa fall, som public servicebolagens webbtexter, inte kan anmäla till någon)

– Det behöver ju inte vara någon omfattande parlamentarisk utredning. Vår analys i arbetsgruppen är att det inte krävs någon ändring i lag eller grundlag, utan att det bör räcka med att man ändrar instruktionerna till Granskningsnämnden, säger Nils Funcke.

TU:s vd Jeanette Gustafsdotter säger att det är glädjande att det nu finns en samsyn inom branschen.

– Förhoppningsvis har vi nu byggt ett fortsatt stabilt medieetiskt system där samtliga medieaktörer står enade.

Vad är skillnaden mellan denna hemställan och den som gjordes 2015?

– Den stora skillnaden nu är att public service-bolagen varit väldigt tydliga med sin intention. Då ställde de sig bara bakom en hemställan om en utredning, nu säger de att de vill omfattas av det här systemet.

Dagens pressetiska system finansieras huvudsakligen av TU.

Hur kommer det nya medieetiska systemet att finansieras?

– Det är inte klart ännu.

Enligt Jeanette Gustafsdotter är finansieringen inte en fråga som behöver vara klar innan regeringen kan göra sin utredning, så de processerna kan löpa parallellt.

Kommer en ny MO/MEN att utgå från den befintliga organisationen PO/PON?

– Det vet jag inte, det är inte heller klart.

Allmänhetens pressombudsman Ola Sigvardsson har, tillsammans med Kerstin Brunnberg, Nils Hansson och Fredrik Wersäll, suttit med i den arbetsgrupp som tagit fram förslaget.

– Jag har alltid tyckt att systemet behöver utvidgas, och har drivit frågan sedan jag var chefredaktör på Corren och ledamot i Pressens Opinionsnämnd. Så för mig är det lite som att en dröm går i uppfyllelse, säger han.

När det gäller juridiska personer kommer de även i fortsättningen att behöva anmäla till olika instanser enligt detta förslag, erfar Medievärlden. De juridiska personer som vill anmäla brist på genmäle eller rättelse i tryckta tidningar och på deras sajter ska göra det till det nya systemet, medan de juridiska personer som vill anmäla sändningar i etermedier även i fortsättningen ska göra det till Granskningsnämnden.

UPPDATERAD: Kulturminister Alice Bah Kuhnke skriver i ett mejl till Medievärlden: ”Medieetiken måste värnas och ett självreglerande system är bra eftersom det stärker mediernas oberoende ställning. Jag välkomnar att branschen samverkar och gemensamt hittar lösningar som förbättrar för både medierna och för mediekonsumenterna. Så snart förslaget har lämnats över till regeringen så ska vi analysera det och får återkomma därefter.”