Elisabeth Åsbrink Fotograf: Eva Tedesjö

Elisabeth Åsbrink om att lämna Svenska Pen

Sammantaget blev det för mycket arbete, berättar avgående ordföranden Elisabeth Åsbrink: "I intensiva tider kan det vara bra att rotera ordförandeskapet".

I fredags stod det klart att Svenska Pen:s ordförande Elisabeth Åsbrink lämnar sitt uppdrag efter ett år. I en intervju med Dagens Nyheter berättade Elisabeth Åsbrink att anledningen till beslutet var att arbetsbördan blev för hög. I ett mejl till Medievärlden säger hon att det varit ett ovanligt intensivt år:

– Jag började mitt uppdrag med att försöka lösa frågan om bokmässan och eventuell bojkott. Författarna, det vill säga PEN:s medlemmar, var långt ifrån eniga i frågan. Parallellt drog Erdogans förföljelser av författare och journalister igång ordentligt, och kort därefter greps ju flera svenska medborgare på Turkiets begäran. Frågan om Interpols missbruk blev aktuellt. Därefter har vi haft en rad allvarliga missförhållanden i Kina som krävde starka reaktioner, bland annat de chockerande turerna kring den svenske medborgare och förläggaren Gui Minhai.

Hon beskriver hur hon under de första fyra månaderna av ordförandeskapet intervjuades av såväl nationella som internationella medier dagligen – med undantag för ett kort upphåll kring midsommar. Samtidigt har hennes bok 1947 fått ett internationellt genombrott vilket inneburit en hel del resor. Dessutom har hon skrivit klart boken Orden som formade Sverige som ges ut i augusti.

– Sammantaget har det blivit för mycket arbete. Läget i världen i dag gör att PEN blir en viktig röst i det allmänna samtalet, men i intensiva tider kan det vara bra att rotera ordförandeskapet. Jag ser arbetet för demokratiska värden som en slags stafett.

I snitt har hon arbetat 1-2 dagar i veckan ideellt, säger hon. Och då främst under det första halvåret.

När Elisabeth Åsbrink tillträdde sade hon att ett fokusområde blir hoten mot författare och journalister i Sverige.

På vilket sätt har du arbetat med det under det här året?

– Jag har stött enskilda individer som hotats. Under året har PEN fört upprepade samtal med polismyndigheten på nationell nivå om hur synen på olaga hot mot just opinionsbildare ska förändras så att de betraktas som demokratibrott, snarare än brott enbart mot enskilda individer. Jag har samlat ledningen för Publicistklubben, Tidningsutgivarna, Journalistförbundet, Författarförbundet och Reportrar utan gränser för gemensamma samtal om hur vi ska arbeta tillsammans i frågan.

Vad blir den viktigaste frågan för din efterträdare?

– Att fortsätta arbetet med att sätta ljuset på Dawit Isaak och andra människor som fängslas och torteras enbart för att de skrivit, sjungit eller uttalat sina tankar, att hålla yttrandefrihetens fana högt. Att värna rätten att uttrycka också åsikter som uppfattas som obehagliga och ”fel”; också inom Sverige.

Läs också

Svenska Pens ordförande lämnar