Annons: Mediedagen 2019

Jurister: Låt ansvariga utgivare förbli ansvariga

Regeringens förslag på begränsningsregler i YGL riskerar att minska möjligheten till ansvarsutkrävande vid brottsligt näthat. Men riksdagen kan – och bör – hindra de nya reglerna, skriver tre jurister i SvD. UPPDATERAD

Mot bakgrund av problemet med hatbrott och andra kränkningar på nätet ställs juridiken inför nya utmaningar, skriver skriver Benjamin O J Boman, Robin Enander och Mårten Schultz i en debattartikel i Svenska Dagbladet. En översyn av regelverket är därför nödvändig. Men regeringens förslag – som presenteras efter en översyn av mediegrundlagarna – riskerar att minska möjligheten till ansvarsutkrävande vid publicering av hat, hot och hets, menar juristerna.

Förslaget innebär förändringar i yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) vilka får konsekvenser för den nuvarande ansvarsordningen. I dag hålls den ansvariga utgivaren ansvarig för brott som begås på en grundlagsskyddad webbplats – oavsett publiceringstid. Men en möjlig konsekvens av regeringens förslag är att näthat får ligga kvar i upp till fjorton dagar efter att utgivaren har påtalats i de fall publiceringen har pågått i ett år.

Om de föreslagna reglerna blir verklighet kan de som ägnar sig åt näthat på grundlagsskyddade medier, exempelvis nazister, få ännu större frihet på nätet. Det är därför angeläget att riksdagen inte godtar förslaget, skriver juristerna.

”Vi vet vad vi tycker, och vill härmed förmedla följande till lagstiftaren: Låt ansvariga utgivare förbli ansvariga, i enlighet med en 251-årig tradition av att ansvarig utgivare ansvarar för det material hen har kontroll över. Tillåt inga fjorton dagar av ohejdad brottslighet. Det vore ett stort bakslag i arbetet mot brottsliga kränkningar och rasistisk hets på internet.”

 

Uppdaterad:

I en tidigare version påstods felaktigt att Benjamin O J Boman och Robin Enander tillhör Juridikinstitutet.